Våldets komplexitet och gamla paradigm - Lunds universitet

gör att Avdelningen är en enhet med utvecklingsuppdrag i förhållande till arbetssätt, metoder
och samarbeten inom och utanför organisationen. Personalens tjänster är organiserade på ett
sådant sätt att de arbetar 60 procent i kliniskt arbete och 40 procent med
utvecklingsuppdragen.
Denna utvärdering fokuserar den första och den andra delen i uppdraget och lämnar den
tredje delen om samarbets- och organisationsutveckling år sidan. Det är således den första
respektive sista punkten i verksamhetsuppdraget som är centrala för utvärderingen.
Startskedet: Det första året
Vid utvärderingens start hade verksamheten varit igång i lite mer än ett år. Avdelningens personalstyrka
omfattade sju personer fördelade på fem heltids- samt en halvtidstjänst för socialrådgivare/terapeuter
och en verksamhetschefstjänst. Alla anställda var socionomer (eller motsvarande)
med vidareutbildning, två av dem var legitimerade psykoterapeuter. Tillsättning av en
psykologtjänst planerades men den kom att förbli otillsatt pga. besparingskrav. Verksamhetschefen
arbetade heltid med att leda verksamheten under uppstartsskedet men målet var att
denna tjänst successivt skulle delas mellan det kliniska arbetet och ledningen av verksamheten.
När verksamheten öppnade för klienter var ärendetillströmningen under de första månaderna
hög. Flera klienter sökte sig självmant till verksamheten medan andra kom som ärenden
från socialtjänstens utredningsenhet eller andra delar av organisationen. Efter hand kom en
fördelning av klienterna utkristalliseras och det visade sig att ca 50 procent av de som besöker
verksamheten är kvinnor, ca 25 procent är män och ca 25 procent är barn. Vilken eller vilka
relationer som finns mellan dessa kvinnor, män och barn har under utvärderingens gång varit
svårt att få en tydlig bild av. Sannolikt finns en spännvidd mellan olika former av relationer, allt
ifrån kvinnor, män och barn som deltar i individuell- eller gruppbehandling utan att deras
partner, barn eller förälder gör det, till hela familjer som kommer och får olika former av hjälp.
De första månaderna innan verksamheten öppnades för att ta emot klienter ägnade personalen
tid åt att lägga en grund för verksamheten och utveckla en ram för arbetet. Verksamheten
är ny i sitt uppdrag och sin utformning både inom den egna organisationen och i förhållande
till hur arbete med våld i nära relationer traditionellt sett organiserats. Detta gör att det inte
fanns ett givet sätt att organisera arbetet och det fanns inte heller självklara metoder att använda
sig av. I uppstartsskedet diskuterades därför möjliga arbetssätt och verksamhetens praktiska
organisation och struktur arbetades fram av personalen. Genom studiebesök i andra liknande
verksamheter, diskussioner, läsning av litteratur och granskning av olika modeller och arbetssätt
utvecklades en grund för arbetet. Arbetet fördelades mellan personalen och här gjordes en viss
uppdelning i ansvaret för att utveckla gruppverksamheter. Personalen organiserade sig i par
med ansvar för olika gruppbehandlingar med barn, kvinnor och män. Denna fördelning av
arbetet handlade både om ansvaret för att utveckla och leda gruppverksamheterna men också
att vara insatt i forskning och metodutveckling om de olika målgrupperna. Ytterligare ett
ansvarsområde, en specialisering, var fokus på hedersrelaterat våld, vilket två i personalen kom
att ha särskilt ansvar för. I denna fråga finns ingen gruppverksamhet utan den ansvariga personalen
kom att representera en särskild kunskap/kompetens i arbetsgruppen.
Fördelningen av ansvaret för utvecklingen av arbetet innebar att personalgruppen delade
upp sig och specialiserade sig mot olika målgrupper och arbetssätt. Tanken var dock att de olika
22