Våldets komplexitet och gamla paradigm - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

Jag har tidigare nämnt Johnson (2006) som för en diskussion av relationsvåld som ett komplext fenomenen på ett delvis annat sätt än Isdal, något som gör att han kommer åt aspekter av kön som Isdal inte fångar. Johnson intresserar sig för hur det finns olika former av våld i nära relationer och hur kön är en aspekt i förhållande till våldets komplexitet. Johnson menar att en viktig aspekt för att förstå våld är att förhålla sig till om makt och kontroll är inslag i våldsrelationen eller inte, och menar att detta avgör hur vi kan förstå och arbeta med våldet. Johnson skiljer mellan fyra olika former av partnervåld där intimate terrorism syftar på en relation där den ena parten är våldsam och kontrollerande medan den andra parten inte är det. I heterosexuella relationer är det oftast män som intar positionen av att vara våldsamma och kontrollerande. Den andra formen av våld i nära relationer är violent resistance, som syftar på relationer där den ena parten är våldsam men inte kontrollerande medan den andra parten är våldsam och kontrollerande. I heterosexuella relationer kan man se att kvinnor ofta intar positionen av att vara våldsamma men inte kontrollerande. Den tredje formen är situational couple violence, där den ena parten eller båda parterna är våldsamma men ingen av dem är våldsam och kontrollerande. Mutual violence control avser relationer där båda parter är våldsamma och kontrollerande, en relation som är mycket ovanlig. En modell över Johnsons definitioner skulle kunna se ut på följande sätt: Aktiv Kvinna Aktiv Man Violent resistance Individen är våldsam men inte kontrollerande. Partnern är den som är våldsam och kontrollerande. aktiv-‐Aktiv Mutual violent control Individen och partnern är våldsamma och kontrollerande. Aktiv-‐Aktiv 75 Passiv Kvinna Intimate terrorism Individen är våldsam och kontrollerande. Partnern är det inte. Aktiv-‐Passiv Passiv Man Situational couple violence Individen är våldsam men inte kontrollerande. Partnern kan vara våldsam eller inte våldsam. Ingen av dem är kontrollerande. Aktiv-‐A/aktiv Aktiv-‐Passiv Modell: Johnsons fyra former av våldsrelationer (2006)
Modellen visar hur de olika våldsdefinitionerna rör sig över ett kontinuum mellan våldsrelationer med två aktiva våldsutövande parter och våldsrelationer med en aktivt våldsutövande och en passivt våldsutsatt part. Modellen utgår från och illustrerar Johnsons antaganden om att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns våld vilket gör att vi kan förvänta oss att mäns och kvinnors roller är olika vanliga i olika former av våldsrelationer – exempelvis betonar Johnson att det är vanligast att män är den våldsutövande parten i intimate terrorism-relationer varför denna relation i första hand illustreras som en relation där män är utövare och kvinnor är utsatta (de skuggade partierna visar möjligheten att kvinnan är utövare och mannen utsatt). Det är viktigt att uppmärksamma att i violent resistant är det vanligast att kvinnor är den svarande parten medan män intar rollen av att utöva våld med inslag av makt och kontroll. Det är även angeläget att understryka att ingen av definitionerna som omfattar våld med två aktiva parter per automatik innebär ett våld mellan två jämlika parter även om båda parter kan vara eller är aktiva våldsutövare. Den definition som kommer närmast ett relationsvåld där båda är delaktiga på liknande villkor är det Johnson kallar situational couple violence, men även här är bör uppmärksammas att han i sin definition öppnar upp för att ena parten kan vara passiv (möjligen också mindre aktiv) i våldsutövningen – denna form av våldsrelation behöver alltså inte innebära ett jämställt våld mellan två aktiva parter utan poängen är att det är en våldsrelation utan makt och kontrollinslag. Mutual violent control är möjligen en form av jämlikt relationsvåld i den bemärkelsen att båda parterna är lika aktiva och lika kontrollerande, å andra sidan bör mäns och kvinnors olika våld beaktas och det faktum att mäns våld tenderar att vara mer fysiskt hotande än kvinnors (Johnson visar dessutom att denna form av våldsrelation är mycket ovanlig). Genusaspekten blir angelägen i förhållande till Johnsons definitioner och han påpekar att män är de vanligaste våldsutövarna i intimate terrorism definitionen och kvinnor är de vanligaste i violent resistanse definitionen (två olika relationer som ligger inom det fält som traditionellt återfunnits inom den feministiska förståelsen av våld). Johnsons definitioner är dessutom inte nödvändigtvis helt oproblematiska. Exempelvis skapar spännvidden inom situational couple violence definitionen där båda parter kan vara lika aktiva men där ena parten också kan vara passiv, en oklarhet som lätt leder till feltolkning. Det som utmärker denna våldsrelation är som redan noterats att den saknar inslag av makt och kontroll, inte att våldet nödvändigtvis utspelas mellan två jämlika eller aktiva parter. Definitionen inkluderar alltså både våldsrelationer där våldet utövas mellan två ojämlika parter och relationer med två jämlika och aktiva parter. Johnsons definitioner är trots denna typ av bredd inom definitionerna användbara eftersom de belyser spännvidden i hur våld i nära relationer kan se ut och ger ett utrymme för att de båda parterna kan vara mer eller mindre delaktiga i våldet – detta samtidigt som Johnson lyfter fram köns- och maktaspekter. Det Johnsons definitioner inte ger en bild av är den variation av våld som Isdal pekar på, Johnson tydliggör inte vilka form av våld som utövas eller om någon form av våld är mer eller mindre vanligt i någon av våldsrelation eller från någon av parterna (jfr Pope & Stefansen 2006). Min bedömning är att Avdelningen lyckats väl med att fånga in målgrupper som representerar olika former av våldsrelationer. Som myndighet har de förmått par att självmant söka sig till verksamheten och de har inte endast ärenden som remitteras från andra delar av organisationen. Detta innebär att de förmår fånga upp de par som Johnson menar sällan kommer till 76
Page 1 and 2:
Meddelanden från Socialhögskolan
Page 3 and 4:
Innehåll 1. ATT SAMMANFÖRA MÅLGR
Page 5 and 6:
1. Att sammanföra målgrupper och
Page 7 and 8:
som riktar sig och tar emot både k
Page 9 and 10:
veckling skett kring mäns våld mo
Page 11 and 12:
2. Metod och tillvägagångssätt U
Page 13 and 14:
genomfördes efter att Avdelningen
Page 15 and 16:
Jag förde ytterligare anteckningar
Page 17 and 18:
förstå den som ett exempel på ge
Page 19 and 20:
ex. Eriksson 2003; Eduards 2002). D
Page 21 and 22:
som många andra valt att använda
Page 23 and 24:
gör att Avdelningen är en enhet m
Page 25 and 26: Det kliniska arbetet: Innehåll och
Page 27 and 28: Verksamheten erbjuder en dynamisk o
Page 29 and 30: Intervjupersonen talade om att hon
Page 31 and 32: som Metodik och hur de ofta saknade
Page 33 and 34: FN och Isdal definierar våld som m
Page 35 and 36: våld samt att de inte får låsa p
Page 37 and 38: Våldet som de pratar om, som det g
Page 39 and 40: Intervjupersonen säger att kvinnor
Page 41 and 42: med en sådan relation där jag tro
Page 43 and 44: Personalens olika förståelser av
Page 45 and 46: män synliggörs och lyfts fram tar
Page 47 and 48: Allt blir relativt I verksamheten f
Page 49 and 50: Sammanfattande analys Jag har i det
Page 51 and 52: Viljan att undvika splittring var s
Page 53 and 54: inte används och när paret inte s
Page 55 and 56: vi är kanske mer olika”, den and
Page 57 and 58: skede av ett ärende men beslut om
Page 59 and 60: och gemensam diskussion av ärenden
Page 61 and 62: 6. Könade möten, könad behandlin
Page 63 and 64: I det nya paradigmet upplöses kön
Page 65 and 66: ker verksamheten har liknande behov
Page 67 and 68: Ja alltså det är de som kommer hi
Page 69 and 70: av det sexuella, det svåra, det la
Page 71 and 72: om de sakerna.. . Jag tycker inte a
Page 73 and 74: 7. Teoretiska reflektioner I denna
Page 75: ett systemteoretiskt perspektiv. Va
Page 79 and 80: det förekommit våld tenderar att
Page 81 and 82: Begränsad mångfald Avdelningen ha
Page 83 and 84: vi skall ta ett steg tillbaka till
Page 85 and 86: den varit inom forskning och politi
Page 87 and 88: Referenser Acker, Joan (1990) “Hi
Page 89 and 90: Eriksson, Bengt G & Per-Åke Karlss
Page 91 and 92: Nilsson, Gabriella (2009) Könsmakt
Page 93: • Våldet ska benämnas • Kraft
show all

Våldets komplexitet och gamla paradigm - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?