Entreprenörskap i industriella nätverk – En ... - Konkurrensverket

More documents

Recommendations

Info

är fler än före avregleringen. De biljettpriser som har ökat mest är de linjer som trafikerar på korta avstånd med litet passagerarunderlag. Man har även kunnat se att de biljettyper som har haft den bästa utvecklingen är privatpriser framför affärspriser. De linjer som har en särskilt stor prisökning är linjerna till Borlänge, Visby, Jönköping och Karlstad. Den lägsta prisutveckling har Norrlands flygplatser haft. Man har även kunnat se att prisdifferentieringen har ökat efter avregleringen men ännu är det oklart huruvida tåg, bil och buss har påverkat flygets utveckling. Om man jämför de svenska biljettpriserna med andra europeiska länder har det visat sig att affärspriserna i Sverige ligger högt över ett genomsnitt. Undersökningen har visat att de svenska priserna ligger högre än Tyskland och Storbritannien men lägre än t ex Finland. Däremot är svenskarnas privatresor relativt låga och det som framförallt har drivit fram dessa priser är framväxten av lågkostnadsbolag. Fortfarande kan det konstateras att det inte finns så stor konkurrens på den svenska inrikesmarknaden. Den största konkurrensen finns på de större linjerna med ett ordentligt passagerarunderlag. Lågprisbolagen blir alltmer etablerat i Sverige, men de är fortfarande mest etablerade på utrikeslinjer. 12 Internationellt sett har utvecklingen gått mot att den större delen av flygtrafiken bedrivs i navekersystem. Fördelarna med ett nav-ekersystem är att det har fördelar utifrån ett kostnadsperspektiv. <strong>En</strong> nackdel med detta är dock att resande utifrån ett sådant system innebär längre restider. Man har även kunnat se en tendens till att de dominerande bolagen blir alltmer dominerande vid hemmanaven, vilket gör att priset på resorna till och från naven har en tendens att höjas. Vad man har kunnat se av allianser på inrikesmarkanden är att dessa framförallt ökar komplementariteten mellan två eller flera flygbolags <strong>nätverk</strong>. Alliansbildningen har visat sig att flygresor generellt sett blir billigare, men att man samtidigt har kunnat se att inrikesresor och kortare resor har blivit dyrare. Lågkostnadsbolagen har en kostnadsnivå som är upp till 40 % lägre än vad de traditionella europeiska flygbolagen har. SAS:s kostnader anses vara höga i ett internationellt perspektiv, vilket kan ha sin förklaring i att de flyger relativt korta sträckor, samtidigt som att man erbjuder en relativt hög servicenivå med relativt små flygplan. Den trenden som man kan har kunnat se under den senaste tiden är att det på längre sikt är lågkostnadsbolagen som skulle 12 Luftfart & Samhälle, (2003). 16
kunna överleva i konkurrensen med SAS, när väl ett bolag lyckas nå en viss kritisk storlek. Man har redan nu kunnat se att etableringen av ett antal lågkostnadsbolag har bidragit till en ökad prispress på SAS. 13 Det har generellt sett skett en minskning av antalet passagerare internationellt sett bland de traditionella bolagen (-6 %). Detta har skett pga. en lågkonjunktur och pga. oro i världen. (den 11 september, 2001, Irakkriget, allmän lågkonjunktur). Flygmarknaden växer framförallt kraftigt inom lågprisflyget vilket främst beror på att resenärer har blivit mer och mer prismedvetna i takt med att utbudet har ökat efter avregleringen. Detta har lett till att de traditionella bolagen har varit under en så stark press så att de har varit tvungna at genomföra strukturförändringar och sänka sina kostnader. SAS meddelade att man under 2002 skulle lägga ned inrikestrafiken mellan Stockholm och Skellefteå respektive till Kristianstad. Skyways konkurrerade med Nordic Airlink om linjen mellan Stockholm och Skellefteå, men nu är det endast Skyways som är kvar på den sträckan. Malmö Aviation har nu tagit upp konkurrensen med SAS på sträckan mellan Stockholm och Umeå. Ägarbindningarna till Braathens bröts i samband med SAS: s förvärv av Braathens. Under 2002 kom även Goodjet in på marknaden och under slutet av 2002 började man konkurrera med SAS och Malmö Aviation mellan Stockholm och Göteborg respektive till Malmö. Goodjet erbjöd lägre affärspriser både till affärsresenärer och till privatresenärer. Inom Goodjet hade man dock inte några ekonomiska förutsättningar att fortsätta med att konkurrera med SAS och Malmö Aviation utan att gå i konkurs. Det har skett en kraftig ökning av privatpriserna i inrikestrafiken med ca 12 %, vilket man nu tror beror på att man har fått kompensera de sänkta affärspriserna. Däremot har man sett en kraftig tendens till att privatpriserna i utrikesresorna har sjunkit kraftigt under det senaste året. Ökade säkerhetskrav efter 11 september år 2001 har framförallt lett till högre avgifter framförallt. Den svenska flygfrakten har ökat väsentligt det senaste året och nu är det ca 15 % av Sveriges utrikeshandel. 13 Ibid. 17
Page 1 and 2: Arbetsrapport till Konkurrensverket
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING
Page 5 and 6: 1. INLEDNING På senare år, då v
Page 7 and 8: 1.1 Bakgrund Inrikesflyget avregler
Page 9 and 10: därför att förklara företagets
Page 11 and 12: 1.3 Avgränsning Vi har avgränsat
Page 13 and 14: 2. AVREGLERADE MARKNADER Flera avre
Page 15: Man kan inte heller göra någon up
Page 19 and 20: för maten ombord och utnyttjar oft
Page 21 and 22: lufttrafikföretagens inställning
Page 23 and 24: 2.2.3 Utvecklingen av avregleringen
Page 25 and 26: sektorerna varibland transportsekto
Page 27 and 28: 2.2.5 Tidiga effekter Redan 1994 gj
Page 29 and 30: 3. METOD Den här studien bygger de
Page 31 and 32: till att man försöker identifiera
Page 33 and 34: 3.3 Tillförlitlighet och tolkning
Page 35 and 36: 4.1 Entreprenörskap Det är många
Page 37 and 38: Cunningham och Lischeron har även
Page 39 and 40: Entrepreneur“ tar man upp några
Page 41 and 42: Allt fler forskare har på senare t
Page 43 and 44: omgivningen, påverkar och bestämm
Page 45 and 46: 4.2.1 Företaget och nätverket Ett
Page 47 and 48: Barney om. 61 Han säger att föret
Page 49 and 50: upp ett annat påverkas inte enbart
Page 51 and 52: eslutsfattaren har möjlighet att s
Page 53 and 54: strukturella spänningarna ger upph
Page 55 and 56: kan mobilisera nätverket kan uppn
Page 57 and 58: Man kan samarbeta genom olika typer
Page 59 and 60: med det omgivande nätverket av akt
Page 61 and 62: 5. EMPIRI Denna del är uppdelad i
Page 63 and 64: Ett liknande utveckling den i Sveri
Page 65 and 66: 5.2 Hinder till etablering Företr
Page 67 and 68:
dessa plan kom alldeles för sent,
Page 69 and 70:
kommunikationsmedel som tåg eller
Page 71 and 72:
grund av en försvagad ekonomi som
Page 73 and 74:
andra inte, andra bolag har hittat
Page 75 and 76:
Det norska företaget Wideroe som
Page 77 and 78:
Inträden, utträden och uppköp ä
Page 79 and 80:
är bara ett exempel på ett sådan
Page 81 and 82:
• Man startade bolaget 1986 och o
Page 83 and 84:
• Man startade 2004 av en av grun
Page 85 and 86:
större operatörerna men även i s
Page 87 and 88:
7.2 Det industriella nätverket Det
Page 89 and 90:
systemberoende kan medföra relativ
Page 91 and 92:
lågkostnadskoncept. Utvecklingen a
Page 93 and 94:
internationella konkurrensen från
Page 95 and 96:
förbättringar. 1) Identifiering a
Page 97 and 98:
Avregleringens effekter har först
Page 99 and 100:
situationen för de flygbolag som b
Page 101 and 102:
diskriminerande. Det är då av st
Page 103 and 104:
Hertz, S. (1996) "The Dynamics of I
Page 105 and 106:
Morrisson, S., Winston, C., The evo
Page 107 and 108:
Williams, G., (1994), The Airline I
Page 109 and 110:
INTERVJUER Waltair Europe, Magnus H
Page 111 and 112:
European Executive express: flyger
Page 113 and 114:
Braathens är ett dotterbolag till
Page 115 and 116:
3. Kostnader • Vilken är den st
Page 117 and 118:
BILAGA 3 Fallstudier vt 2003 (janua
Page 119 and 120:
London. I och med att Goodjet börj
Page 121 and 122:
Företagsstart Tidigare opererade m
Page 123 and 124:
människor generellt sett inte har
Page 125 and 126:
samarbeten är bl a att man har utv
Page 127 and 128:
åren har varit flygkatastrofen den
Page 129 and 130:
Malmö Aviation är ett företag so
Page 131 and 132:
möjligheter med att t ex ta upp pa
Page 133 and 134:
tidigare. Man ska satsa mer på att
Page 135 and 136:
påpekar att de är ensamma på sin
Page 137 and 138:
Sedan starten av företaget 1999 ha
Page 139 and 140:
Det finska flygbolaget Finnair köp
Page 141 and 142:
utvecklas i framtiden. Dock kan man
Page 143 and 144:
man fick ett dåligt passagerarunde
Page 145 and 146:
Vad gäller deras samarbete med and
Page 147 and 148:
Extern struktur Inom denna bransch
Page 149 and 150:
International Hotels. Under 1995-96
Page 151 and 152:
effektivitet för beställare och f
Page 153 and 154:
SAS är ett oberoende nätverksbola
Page 155 and 156:
SAS. Det är med dessa bolag som SA
Page 157 and 158:
flygplan. Skyways flyger till över
Page 159 and 160:
för sin insats att var kostnadseff
Page 161 and 162:
BILAGA 4 EN KARTLÄGGNING AV DE BOL
Page 163 and 164:
Bolaget grundades under 1960-talet
Page 165 and 166:
SD3-60 och ett förnyat postkontrak
Page 167 and 168:
80, 6 MD-90, 22 Fokker 50, 16 Fokke
Page 169 and 170:
Bolaget körde linjetrafik, sträck
Page 171 and 172:
BILAGA 5 BOLAG SOM OPERERADE PÅ DE
Page 173 and 174:
han vill ha mer tid för sin familj
Page 175 and 176:
Introduktion och sammanställning S
Page 177 and 178:
Goodjet startade som utrikes lågpr
Page 179 and 180:
kommer att få fler avgångar och i
Page 181 and 182:
Den 11 april började den svenska l
Page 183 and 184:
nationellt och internationellt i pe
Page 185 and 186:
• Visby • Ronneby Flygresandet
Page 187 and 188:
länder, till Norge, Island och til
Page 189 and 190:
Sturups framväxt fick framförallt
Page 191 and 192:
VISBY FLYGPLATS Flygplatsen invigde
Page 193:
erbjudanden om extra förmånliga p
show all

Entreprenörskap i industriella nätverk – En ... - Konkurrensverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?