Entreprenörskap i industriella nätverk – En ... - Konkurrensverket

More documents

Recommendations

Info

mellan olika flygbolag och flygplatser. Man förväntade sig att priserna på resorna skulle sjunka med större rabatter och lägre kostnader för subventionering av olönsamma linjer och färre dödsfall i trafiken genom att flyget skulle öka sin marknadsandel. Man hade således byggt upp relativt höga förväntningar av vad avregleringen skulle komma att ge för resultat. Redan tidigt på 1990-talet insåg man att dessa förhoppningar var alltför högt ställda med ett ökat utbud av linjer efter att lågkonjunkturen hade vuxit till och att antalet resenärer hade sjunkit i antal. 23 Utvecklingen före avregleringen i Sverige • 1944 fick det privatägda SILA (som är ett dotterbolag till SAS) tillstånd att bedriva luftburen linjetrafik och innan dess hade det statliga AB Aerotransport (ABA) haft monopol på det. • 1946 bildades SAS av ABA, DDL och DNL, vilka är de danska och norska motsvarigheterna. 1948 slog ABA och SILA ihop sina verksamheter. • 1957 bildades Linjeflyg och de fick de linjer som SAS ville ha. • 1963 tillkom ett trafikpolitiskt beslut, som innebar en långsam avreglering av åkerinäringen, som pågick ända fram till 1987. • 1967 togs ett luftfartspolitiskt beslut, som var en uppföljning av 1963 års trafikpolitiska beslut och som inte berörde luftfarten i särskild utstråckning. • 1975 bildades Swedair, som var en fusion mellan ett privat och ett statligt bolag. (Staten ägde 50 %, ABA 25 % och Linjeflyg 25 %.) • 1979 togs ett trafikpolitiskt beslut. • 1981 startades Malmö Aviation - ett skol- och taxiflygföretag. • 1982 togs ett Luftfartspolitiskt beslut, som var en uppföljning av 1979 års trafikpolitiska beslut som inte berörde luftfarten speciellt mycket. • 1985 grundades Transwede, som inledningsvis var inriktat mot chartertrafik. • 1988 togs ytterligare ett trafikpolitiskt beslut och fortfarande framhölls SAS och Linjeflygs prioriterade ställning. • 1989: Linjeflyg förvärvade statens andel av Swedair och bolaget blev ett dotterbolag till Linjeflyg. En konkurrenskommitté tillsattes för att särskilt granska de skyddande 23 Konkurrensverket, okt. 1996. 24
sektorerna varibland transportsektorn prioriterades och särskilt då inrikestrafiken. Man hade som förslag att det skulle vara fri konkurrens på linjer med mer än 300 000 passagerare per år, dvs. de 8-10 största linjerna. • 1990 sålde SAS sin del av Linjeflyg till Bilspedition. • 1992 började Malmö Aviation att köra reguljärtrafik på linjen Bromma-Malmö. Även flygbolaget Skyways bildades genom en sammanslagning av Salair och Avia. • 1 januari, 1992: Beslut togs om att endast konkurrens mellan SAS och Linjeflyg får förekomma pga. kapacitetsbrist på Arlanda. • 11 februari, 1992: SAS lade bud på 51 % av Linjeflyg. • 29 april, 1992 beslutar regeringen att avreglera inrikesmarknaden pga. bl a propositionen om att avreglera marknaden. SAS köper linjeflyg, 20 % minskning av resenärer på inrikesflyget mellan åren 1990 och 1991, vilket ledde till ett minskat tryck på Arlanda. Samma år på sommaren börjar då Transwede att köra tung trafik. • 1 juli, 1992, avregleras marknaden för inrikesflyg. • 1993 ändras koncessionsvillkoren för SAS, vilket ledde till att flygbolagen själva fick fastställa sina priser men med anmälningsplikt till LFV. • 1 april, 1997: fullständigt cabotage. • SAS bonus program förbjuds En av många anledningar till att den svenska marknaden avreglerades på många områden var försvagningen av svensk ekonomi på 1980-talet eller andra generella förändringar i teknologi eller samhällsstruktur. Det är dock ofta så att effekterna av avregleringar sällan följs upp och förklaring till det kan vara att avregleringar ofta uppkommer som en följd av övergripande politik. Bristen på utvärderingar av avregleringar leder till att det kan vara svårt att se vilka effekter en avreglering har på kvalitet och prisnivå etc. Detta leder ofta till att det ställs nya krav på avregleringar för att man ska kunna anpassa sig till nya marknadsförutsättningar. En annan lärdom om avregleringar är att förväntningarna om avregleringarna hos marknadens aktörer kan ge sådana effekter som påskyndar förändringsprocessen och ett tydligt exempel på detta är således avregleringen inom flyget. Staten hade tänkt sig ett stegvis genomförande av avregleringen. Efter det att SAS hade köpt 51 % av aktierna i Linjeflyg med avsikt att klara av konkurrenssituationen bättre, beslöt man sig från statens sida att avreglera inrikesflyget i syfte att undvika en total dominans för SAS-Linjeflyg. Detta ledde till lärdomen om att borttagande av etableringshinder ofta leder till att marknaden omorganiseras både horisontellt och 25
Page 1 and 2: Arbetsrapport till Konkurrensverket
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING
Page 5 and 6: 1. INLEDNING På senare år, då v
Page 7 and 8: 1.1 Bakgrund Inrikesflyget avregler
Page 9 and 10: därför att förklara företagets
Page 11 and 12: 1.3 Avgränsning Vi har avgränsat
Page 13 and 14: 2. AVREGLERADE MARKNADER Flera avre
Page 15 and 16: Man kan inte heller göra någon up
Page 17 and 18: kunna överleva i konkurrensen med
Page 19 and 20: för maten ombord och utnyttjar oft
Page 21 and 22: lufttrafikföretagens inställning
Page 23: 2.2.3 Utvecklingen av avregleringen
Page 27 and 28: 2.2.5 Tidiga effekter Redan 1994 gj
Page 29 and 30: 3. METOD Den här studien bygger de
Page 31 and 32: till att man försöker identifiera
Page 33 and 34: 3.3 Tillförlitlighet och tolkning
Page 35 and 36: 4.1 Entreprenörskap Det är många
Page 37 and 38: Cunningham och Lischeron har även
Page 39 and 40: Entrepreneur“ tar man upp några
Page 41 and 42: Allt fler forskare har på senare t
Page 43 and 44: omgivningen, påverkar och bestämm
Page 45 and 46: 4.2.1 Företaget och nätverket Ett
Page 47 and 48: Barney om. 61 Han säger att föret
Page 49 and 50: upp ett annat påverkas inte enbart
Page 51 and 52: eslutsfattaren har möjlighet att s
Page 53 and 54: strukturella spänningarna ger upph
Page 55 and 56: kan mobilisera nätverket kan uppn
Page 57 and 58: Man kan samarbeta genom olika typer
Page 59 and 60: med det omgivande nätverket av akt
Page 61 and 62: 5. EMPIRI Denna del är uppdelad i
Page 63 and 64: Ett liknande utveckling den i Sveri
Page 65 and 66: 5.2 Hinder till etablering Företr
Page 67 and 68: dessa plan kom alldeles för sent,
Page 69 and 70: kommunikationsmedel som tåg eller
Page 71 and 72: grund av en försvagad ekonomi som
Page 73 and 74: andra inte, andra bolag har hittat
Page 75 and 76:
Det norska företaget Wideroe som
Page 77 and 78:
Inträden, utträden och uppköp ä
Page 79 and 80:
är bara ett exempel på ett sådan
Page 81 and 82:
• Man startade bolaget 1986 och o
Page 83 and 84:
• Man startade 2004 av en av grun
Page 85 and 86:
större operatörerna men även i s
Page 87 and 88:
7.2 Det industriella nätverket Det
Page 89 and 90:
systemberoende kan medföra relativ
Page 91 and 92:
lågkostnadskoncept. Utvecklingen a
Page 93 and 94:
internationella konkurrensen från
Page 95 and 96:
förbättringar. 1) Identifiering a
Page 97 and 98:
Avregleringens effekter har först
Page 99 and 100:
situationen för de flygbolag som b
Page 101 and 102:
diskriminerande. Det är då av st
Page 103 and 104:
Hertz, S. (1996) "The Dynamics of I
Page 105 and 106:
Morrisson, S., Winston, C., The evo
Page 107 and 108:
Williams, G., (1994), The Airline I
Page 109 and 110:
INTERVJUER Waltair Europe, Magnus H
Page 111 and 112:
European Executive express: flyger
Page 113 and 114:
Braathens är ett dotterbolag till
Page 115 and 116:
3. Kostnader • Vilken är den st
Page 117 and 118:
BILAGA 3 Fallstudier vt 2003 (janua
Page 119 and 120:
London. I och med att Goodjet börj
Page 121 and 122:
Företagsstart Tidigare opererade m
Page 123 and 124:
människor generellt sett inte har
Page 125 and 126:
samarbeten är bl a att man har utv
Page 127 and 128:
åren har varit flygkatastrofen den
Page 129 and 130:
Malmö Aviation är ett företag so
Page 131 and 132:
möjligheter med att t ex ta upp pa
Page 133 and 134:
tidigare. Man ska satsa mer på att
Page 135 and 136:
påpekar att de är ensamma på sin
Page 137 and 138:
Sedan starten av företaget 1999 ha
Page 139 and 140:
Det finska flygbolaget Finnair köp
Page 141 and 142:
utvecklas i framtiden. Dock kan man
Page 143 and 144:
man fick ett dåligt passagerarunde
Page 145 and 146:
Vad gäller deras samarbete med and
Page 147 and 148:
Extern struktur Inom denna bransch
Page 149 and 150:
International Hotels. Under 1995-96
Page 151 and 152:
effektivitet för beställare och f
Page 153 and 154:
SAS är ett oberoende nätverksbola
Page 155 and 156:
SAS. Det är med dessa bolag som SA
Page 157 and 158:
flygplan. Skyways flyger till över
Page 159 and 160:
för sin insats att var kostnadseff
Page 161 and 162:
BILAGA 4 EN KARTLÄGGNING AV DE BOL
Page 163 and 164:
Bolaget grundades under 1960-talet
Page 165 and 166:
SD3-60 och ett förnyat postkontrak
Page 167 and 168:
80, 6 MD-90, 22 Fokker 50, 16 Fokke
Page 169 and 170:
Bolaget körde linjetrafik, sträck
Page 171 and 172:
BILAGA 5 BOLAG SOM OPERERADE PÅ DE
Page 173 and 174:
han vill ha mer tid för sin familj
Page 175 and 176:
Introduktion och sammanställning S
Page 177 and 178:
Goodjet startade som utrikes lågpr
Page 179 and 180:
kommer att få fler avgångar och i
Page 181 and 182:
Den 11 april började den svenska l
Page 183 and 184:
nationellt och internationellt i pe
Page 185 and 186:
• Visby • Ronneby Flygresandet
Page 187 and 188:
länder, till Norge, Island och til
Page 189 and 190:
Sturups framväxt fick framförallt
Page 191 and 192:
VISBY FLYGPLATS Flygplatsen invigde
Page 193:
erbjudanden om extra förmånliga p
show all

Entreprenörskap i industriella nätverk – En ... - Konkurrensverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?