johan nordlander norrländskt skolliv

4 PITEÅ SKOLAS TILLKOMST OCH UPPBLOMSTRING.
utan måste hava en collegam, om med exercitiis 1 skulle kontinuerligt
tillgå. Till förbättring av sitt underhåll anhöll han
därför 0111 ytterligare 20 t:r spannmål, varjämte han begärde,
att regeringen ville bebreva collegio futuro 2 djäknepenningarna
av Luleå socken.
Skolan hade således på denna tid endast en lärare, som på
samma gång var dess rektor. Om den enligt Hülphers' längd
förste innehavaren av detta ämbete heter det hos Hülphers,
att han var en »ackurat» man, och vi ha ej sett något, som
jävar detta omdöme.
Yi kunna icke här steg för steg följa denna skolas utveckling.
Dock må erinras därom, att drottning Kristinas brev
av d. 24 dee. 1652, som innehåller uppgift på de skolor, som
behövdes i Härnösands stift, jämte en viss och varaktig underhållsstat
för dessa, för var och en aA r stiftets tvenne trivialskolor,
de i Piteå och Härnösand, upptager en rektor, en
conrector och en apologist, till vilkas underhåll anslogos resp.
120, 70 och 30 tunnor spannmål, allt i överensstämmelse med
samma års avknappade stat för rikets skolor. 3
Blomstringstiden blev emellertid av kort varaktighet. Det
var två omständigheter, som voro orsaken därtill. 1 juli år
1666 ödelades eller »afbranm, såsom nian på den tiden skrev,
staden genom en svår eldsvåda. 1 Den andra ogynnsamma
omständigheten var den, att skolan vid denna tid fieli en
rektor, som alls icke var sitt kall vuxen.
Efter eldsvådan såg det en tid ut, som om staden Piteå
skulle rent av försvinna. Somliga borgare läto nämligen
1 Övningarna.
2 Don blivande ämbet