johan nordlander norrländskt skolliv

3. Om lärarna i allmän li et.
Enligt skolordningen av år 1(>49 voro trivialskolorna av
två slag, dels lägre med endast en klass, s. k. barnaskolor,
— till dessa körde de kär nämnda skolorna i städerna Luleå
ocli Torneå — dels fullständiga trivialskolor såsom den i
Piteå med fyra klasser ock dessutom skrivareklassen. Lärarne
liade i regel att sköta var sin klass, dock så, att de båda
rektorerna gemensamt hade den högsta på sin lott. Ar 1(583
har också Piteå skola, utom rektor ock conrector, tre kolleger,
som motsvarade var ock en av de tre lägre klasserna, vartill
kom apologisten för »skrivarne». Då nu klasserna skulle sysselsättas
i 8 timmar dagligen eller från kl. 5 f. m. till kl. 5
e. m. (med 4 t:r före ock efter middagen), blev lärarnes tid
därigenom mycket strängt upptagen. Icke keller söndagarna
voro fria, ty då skulle lärare leda skolgossarnes sång i kyrkan
och efter aftonsången med dem repetera dagens evangelium
m. m.
Den nämnda skolordningen, ett vackert verk av vår storhetstid,
ställde stora fordringar på lärarne. Genom sitt leverne
skulle de vara en försyn för sina lärjungar, ock med
tålamod skulle de bära sitt kalls ledsamheter. Lärdomshöa 1 -
färd och vresighet skulle vara dem fjärran, men om anspråkslöshet,
vänlighet och belevenhet skulle de beflita sig. Av lärarne
krävdes vidare lärdom, för att de skulle kunna skickligt
undervisa. Av kolleger fordrades, att de skulle väl känna
sitt modersmål, kunna tyda de mest godkända latinska författarne
samt både regelrätt och rent skriva och tala detta
språk. Av rektor och conrector krävdes dessutom åtminstone