här - Juridiska Föreningen
här - Juridiska Föreningen
här - Juridiska Föreningen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Frågan ställs ofta i BBC:s kassako<br />
”Top Gear” av programledarna,<br />
Clarkson, May och<br />
Hammond och inte sällan får<br />
de äta upp uttalandet. Det finns vissa<br />
risker med att vara kaxig. Samtidigt kan<br />
det finnas skäl att vara kaxig ibland, att<br />
helt enkelt våga sticka ut hakan även<br />
om man kan anta att man får igen.<br />
Ungefär samma sak sa jag när jag antog<br />
erbjudandet att bli ordförande i<br />
fakultetens Alumniförening Sällskapet<br />
Lundajurister; How hard could it<br />
be? När jag blev tillfrågad så blev jag<br />
lite överrumplad, inte helt beredd på<br />
frågan, men att svara ja krävde ett par<br />
överväganden. Men tanken som ledde<br />
fram till att acceptera var enkel; Alla<br />
kan ju inte säga nej! Men det är ju tyvärr<br />
det som är det vanliga - att säga<br />
nej - och att helst vårda sin egen tid,<br />
att sätta sina egna intressen först istället<br />
för att ibland tänka på kollektivet,<br />
vilket i det <strong>här</strong> fallet är fakulteten,<br />
studenterna och de som tidigare varit<br />
studenter. Detta synsätt är mycket vanligt<br />
på fakulteten när det gäller aktiviteter<br />
som går utanför ett 9-5 schema.<br />
Krönikans centrala fråga är; Behöver<br />
vi en alumniförening på fakulteten?<br />
Frågan är berättigad. När jag tillträdde<br />
som ordförande fanns ingen av universitetet<br />
styrd verksamhet när det<br />
gällde våra alumner. Personligen hade<br />
jag känslan av att detta var ett Amerikanskt<br />
fenomen man ville kopiera. Det<br />
går inte att komma ifrån att kopplingen<br />
mellan tidigare studenter och deras<br />
Alma Mater är tätare och hårdare i<br />
SÄLLSKAPET LUNDAJURISTER<br />
How hard<br />
could it be?<br />
Text: Lars-Göran Malmberg<br />
USA än i Sverige. Där betalar man för<br />
sin utbildning och <strong>här</strong> är den gratis, jaja<br />
jag känner till studielånen. Men viljan<br />
att betala tillbaka genom donationer<br />
till lärosätet genom det alumninät som<br />
finns vid universitet, ett nätverk som<br />
kanske betytt mycket för karriären, är<br />
typiskt sett amerikanskt. Lunds universitet<br />
följde dock upp den amerikanska<br />
trenden genom att inrätta ett Aluminnet<br />
för ett par år sedan, ett centralt<br />
nätverk för att komma i kontakt med<br />
tidigare studenter, via ”nätet”. Jag känner<br />
personligen en tveksamhet till den<br />
centrala ansatsen i Alumninet särskilt i<br />
förhållandet till Sällskapets verksamhet.<br />
Vilka olika roller i alumnipjäsen spelar<br />
vi egentligen? Det går heller inte att<br />
komma ifrån att de som ansluter sig till<br />
det centrala nätverket uppfattar detta<br />
som Sällskapet Lundajurister, vilket det<br />
inte är och i slutändan kommer att fråga<br />
sig varför ska vi vara med på två ställen?<br />
Räcker det inte med Alumninet?<br />
Svaret på den sista frågan är nej. Det<br />
räcker inte med Alumninet. Det är på<br />
fakultetens plan som det försiggår aktiviteter<br />
till förmån för medlemmarna<br />
i Sällskapet. Eller åtminstone skall försiggå<br />
aktiviteter för medlemmarna. Dilemmat<br />
är dels det som jag lyfte fram i<br />
de första raderna den egna fakultetens<br />
engagemang, dels att skapa och hinna<br />
med att utföra aktiviteter riktade till<br />
Sällskapets medlemmar. Inom juristsfären<br />
finns redan idag ett stort antal<br />
aktiviteter för att kompetensutveckla<br />
dagens jurister, domarakademin bland<br />
annat, så <strong>här</strong> finns ingen anledning att<br />
öka på utbudet. För ett par år sedan<br />
försökte Sällskapet starta en årligen<br />
återkommande ”Homecoming day”,<br />
förlagd till den lördag då JF håller vårbal.<br />
Detta för att ytterligare förstärka<br />
feststämningen. De fyra år som gått<br />
har attraherat en hel del av våra tidigare<br />
studenter. Det har kommit mellan<br />
70-90 personer varje år. Majoriteten<br />
av dessa är naturligtvis våra tidigare<br />
studenter. Däremot saknas fakulteten<br />
nästan helt! När man kommer till en<br />
”homecoming day” vill man träffa<br />
sina gamla studiekompisar, förståss,<br />
men kanske också de lärare som man<br />
så högt uppskattade. Men de är inte<br />
där. De är hemma och vårdar sin tid.<br />
Vi, som fakultet, behöver kontakten<br />
med våra studenter som lämnat oss.<br />
Vi behöver tillgång till det kontaktnät<br />
som de äldre har för att hjälpa<br />
våra nuvarande studenter in i dessa<br />
nätverk för deras egen framtid. Vi<br />
behöver visa våra studenter både<br />
de som läser nu och de som har läst<br />
hos oss att vi bryr oss om dem. Det<br />
krävs med andra ord aktivitet och det<br />
främst från oss som är på fakulteten,<br />
det behövs idéer och visioner om framtiden<br />
och engagemang. Sällskapets<br />
styrelse har aktiva och mycket engagerade<br />
medlemmar från yrkeslivet men<br />
knappast någon från fakulteten. Det<br />
är dags att det blir ändring på det nu.<br />
How hard could it be?<br />
23