Spel om pengar bland unga, 750 kB - Statens folkhälsoinstitut

10
Bakgrund
Svenska ungdomar spelar mer sällan och spenderar mindre pengar på penningspel än vuxna, ändå har
en större andel problem med sitt spelande i jämförelse med vuxna. I en svensk befolkningsstudie
visade det sig att ungefär 5 procent av 15–17-åringarna spelade så mycket att de kunde klassificeras
som spelberoende eller som problemspelare, medan motsvarande siffra för vuxna var 2 procent. Av
okänd anledning tycks alltså risken att få spelproblem vara mer än dubbelt så stor för ungdomar som
spelar om pengar än för vuxna.
handlingsprogram för att förebygga spelberoende
Barn och ungdomar som växer upp i dag exponeras för olika former av penningspel på ett helt annat
sätt än tidigare generationer. Bland annat satsas årligen många hundra miljoner på reklam för
penningspel via Svenska Spel och ATG, samt okända summor av utländska spelbolag via utlandsbaserade
TV-kanaler och internet. I marknadsföring och i massmedia framställs spel om pengar som
underhållning och som något man gör tillsammans med sina vänner som ett sätt att umgås, snarare än
något man gör för att vinna pengar. Många personer, särskilt ungdomar, förstår därför sällan riskerna
med penningspel. Effekterna av dessa kampanjer är okända, men de riskerar naturligtvis att öka spelandet
bland ungdomar och därmed också risken för att fler får problem. Vidare har också formerna
för spelmarknaden radikalt förändrats. Nya spel som riktar sig till specifika grupper av människor
introduceras ständigt på marknaden. Dessutom har nya media för spel tillkommit i form av internet,
TV och mobiltelefoner, vilket radikalt ökat tillgängligheten för penningspel. I dag finns få situationer
och tidpunkter i vardagslivet då det inte är möjligt att satsa pengar på ett spel. Det är okänt hur dessa
stora förändringar av spelmarknaden och den ökade exponeringen för spel har påverkat och kommer
att påverka spelvanorna hos de barn och ungdomar som växer upp.
ny spelmarknad – nya generationer
Statens folkhälsoinstitut har på uppdrag av regeringen år 2001 (Dnr S2001/9487/FH) utarbetat ett
förslag till handlingsprogram som syftar till att minska spelberoendet i Sverige. I handlingsprogrammet
bedömer man att gruppen barn och ungdomar särskilt bör prioriteras. Dels ska preventiva åtgärder
genomföras som riktas till alla barn och ungdomar med förhoppningen att höja debutåldern för spel
och minska gruppens totala spelande. Vidare bedömer man att särskilda åtgärder riktade mot specifika
riskgrupper av barn och ungdomar är nödvändiga. Insatserna som bör genomföras enligt handlingsprogrammet
är att:
• Informera ungdomar, föräldrar och allmänhet om risker med barns och ungdomars spelande på
penningspel.
• Informera skolpersonal och föräldrar om tecken på spelberoende och vad man kan göra för att
stödja dem som spelar för mycket.
• Förbättra beredskapen inom olika samhällssektorer för att känna igen och stödja ungdomar som
är – eller är på väg – att bli spelberoende.
• Bidra till utvecklandet av kunskapsbaserad behandling inom ramen för öppenvård genom
psykiatrins, beroendevårdens och socialtjänstens försorg.
• Bidra till utvecklandet av kunskapscentra för behandling dit spelberoende ungdomar och deras
anhöriga kan söka sig.
• Stödja forskningsprojekt som syftar till att generera kunskap inom ovanstående områden.
För att genomföra dessa insatser krävs kunskap om ungdomars spelande, hur barns och ungdomars
spelvanor ser ut, vilka riskfaktorerna är för att utveckla spelberoende, samt kunskap om behandling
och prevention. Denna sammanställning syftar till att kartlägga den befintliga kunskapen på dessa
områden, och utgör därmed en första åtgärd i den del av Statens folkhälsoinstituts handlingsprogram
för att minska spelberoendet som riktar sig till ungdomar i Sverige.