Spel om pengar bland unga, 750 kB - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

missbruk, kriminalitet och spelberoende, hänger ihop, det vill säga om de utgör delar av ett och samma problemsyndrom eller om det är skilda fenomen med olika riskfaktorer. Här sammanfattas resultaten under dessa rubriker: • Individuella faktorer – Impulsivt och risktagande beteende hos pojkar – Kriminalitet, missbruk och spelproblem/-beroende • Sociala nätverksfaktorer – Föräldrars inflytande – Föräldrar med missbruksproblem – Ekonomi – Fritid och vänner • Skillnader mellan flickor och pojkar Individuella faktorer impulsivt och risktagande beteende hos pojkar Vitaro med flera i Montreal, Kanada, har gjort ett antal longitudinella undersökningar bland pojkar om spelproblem och spelberoende och sambandet till andra faktorer, så som impulsivt beteende, kriminalitet och missbruk. Pojkarna med föräldrar samt deras lärare har under ett flertal tillfällen under 1980- och 90-talen tillfrågats om dessa beteenden samt även besvarat en rad andra frågor. Flera av studierna inleddes då pojkarna endast var sex år gamla, det vill säga innan de hade börjat spela, ytterligare andra studier påbörjades då deltagarna var i 10–14-årsåldern. De beteenden man undersökte, förutom spelandet, var: • Impulsivt beteende: definieras som att agera innan man tänker, att ”hoppa” från en sak till en annan och att man får problem på grund av att man inte tänker efter. • Tillbakadragenhet/ångest: att vara orolig och försiktig. • Kriminellt beteende: att man stjäl och är våldsam. • Annat missbruk: enligt standardiserade mätinstrument för alkohol- och drogmissbruk. • Hyperaktivitet/uppmärksamhetsbrist: att vara okoncentrerad och lättdistraherad. • Aggressivitet/antisocialt beteende: att slåss, att inte dela med sig, vara olydig, ljuga och förstöra saker. Studierna visar att ju mer av uppvisat impulsivt beteende (enligt självskattningar, lärare och föräldrar) i 6–14 års ålder, desto mer ökar risken för att under tonåren (88–92, 102): • Börja spela tidigt. • Spela för mycket pengar och ofta. • Att ha ett spelproblem eller ett spelberoende vid 17 års ålder. Sambandet var sådant att ju mer impulsiv man var, desto allvarligare spelproblem riskerade man att få. De mest impulsiva tonåringarna återfanns oftare i gruppen med ett spelberoende än i gruppen med ett spelproblem som 17-åringar. • Att ha ett missbruk av alkohol eller droger vid 17 års ålder. • För de mest impulsiva 13-åringarna ökade dessutom risken för samtida missbruk, spelproblem och kriminalitet i 17-årsåldern. 43
44 Att vara mindre tillbakadragen och mer oförsiktig i 10–11-årsåldern ökade också risken för att senare under tonåren spela mycket (92). För övriga beteenden så som hyperaktivitet/uppmärksamhetsbrist och aggressivitet/antisocialt beteende, kunde man inte finna att dessa skulle öka risken för senare frekvent spelande eller spelproblem. I dessa studier kunde man också urskilja tre grupper av pojkar, vars mönster av spelvanor och grad av impulsivt beteende skilde sig åt under uppväxten. Spelmönster och graden av impulsivt beteende var sedan kopplat till hur stor andel i respektive grupp som vid 17 års ålder hade ett problem med spelandet (102): • En av dessa grupper utgjordes av pojkar som uppvisade låg grad av impulsivt beteende som barn och som genomgående spelade lite eller inte alls. I denna grupp var det ovanligt att man senare fick problem med spelandet. • En annan, mindre, grupp utgjordes av något mer impulsiva barn, som spelade frekvent under tonåren och där en större andel än bland de förstnämnda senare fick ett spelproblem/-beroende. • Slutligen kunde man urskilja en grupp av pojkar som tillhörde de mest impulsiva 6-åringarna, som tidigt började spela och därefter genomgående spelade frekvent. I denna grupp var det vanligare att man senare utvecklade ett spelberoende i slutet av tonåren. Resultaten i dessa undersökningar återspeglas i flera tvärsnittsstudier, där ungdomar som rapporterar att de har ett spelproblem eller ett spelberoende oftare än andra ungdomar har ett impulsivt beteendemönster och är mer benägna att ta risker (6, 29, 62). kriminalitet, missbruk och spelproblem/-beroende Huruvida olika problembeteenden, så som kriminalitet och missbruk, ökar risken för att utveckla ett spelproblem/-beroende är oklart. Likaså är det oklart om ett spelproblem/-beroende ökar risken för kriminalitet och annat missbruk. Enligt ett flertal studier som redovisades i föregående avsnitt konsumerar ungdomar som spelar ofta och för mycket pengar mer alkohol än de jämnåriga som spelar mindre. Motsvarande samband finns även mellan att ha spelproblem eller ett spelberoende och att ha andra missbruksproblem, ett samband som är särskilt tydligt för pojkar (3, 12, 21, 32–34, 59, 60, 67–70, 72, 85, 87, 90, 95–99). Olika slags kriminella beteenden är också vanligare bland ungdomar med spelberoende eller spelproblem än bland andra ungdomar; dels att de stjäl pengar från föräldrar, eller säljer familjens ägodelar, dels förekommer det även att de begår grövre brott som bedrägerier, rån och inbrott samt våldsbrott (3, 6, 12, 21, 22, 68, 72, 77). Detta samband återfanns också i studien på Maria Ungdom i Stockholm (65). Det finns alltså en korrelation mellan spel, missbruk och kriminalitet, och flera forskare har undersökt om riskfaktorerna för dessa olika problembeteenden är desamma, och i sådant fall om dessa beteenden är delar av eller fasetter av ett och samma ”problemsyndrom”. I detta problemsyndrom skulle de olika problembeteendena bara vara olika uttryck för samma bakomliggande syndrom och riskfaktorerna skulle vara desamma för alla beteenden. I problemsyndromsmodellen opererar ett antal mer grundläggande riskfaktorer och mekanismer som ökar risken för vissa utfall, exempelvis spel- och alkoholmissbruk. I denna modell är därför de olika utfallen kopplade till varandra, men de styr inte varandra. En förändring av de gemensamma riskfaktorerna påverkar alla beteenden som de är riskfaktor för. En minskning av alkoholkonsumtion till exempel genom att ta Antabus påverkar dock inte spelandet eftersom båda dessa beteenden styrs av riskfaktorer som sannolikt inte påverkas av att individen tar Antabus. Vitaro, vars studier har redogjorts för tidigare, menar exempelvis att impulsiva och risktagande beteenden tidigt i livet är riskfaktorer för både spel, missbruk och kriminalitet och att dessa problembeteenden därför utgör ett och samma ”problemsyndrom” (90–92).
Page 1 and 2: Spel om pengar bland unga En kunska
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut 2006:
Page 5 and 6: 6. Prevention _____________________
Page 7 and 8: 6 Sammanfattning Statens folkhälso
Page 10 and 11: 1. inledning
Page 12 and 13: Syfte Det övergripande syftet är
Page 14 and 15: 6. Jagar förluster. Efter att för
Page 16 and 17: 2. ungdomar och spel
Page 18 and 19: klassare under perioden 2000-2004 (
Page 20 and 21: tävling Många unga, framför allt
Page 22: Skillnader mellan pojkars och flick
Page 25 and 26: 24 Inledning För att bedöma omfat
Page 27 and 28: 26 VGS, Victorian Gambling Screen,
Page 29 and 30: 28 blemfria. Den sammanlagda preval
Page 31 and 32: 30 resultaten inte sällan är mots
Page 33 and 34: 32 Inledning I boken Det är som et
Page 35 and 36: 34 Omfattningen för olika åldrar
Page 37 and 38: 36 I en experimentell studie i Kana
Page 39 and 40: 38 kognitiva svårigheter och betee
Page 41 and 42: 40 övergående än för dem med et
Page 43: 42 Inledning Att utforska och best
Page 47 and 48: 46 Sociala nätverksfaktorer förä
Page 49 and 50: 48 Sammanfattning Sambanden mellan
Page 51 and 52: 50 Inledning Med prevention avses f
Page 53 and 54: 52 ser till att de kommer under beh
Page 55 and 56: 54 Sammanfattning Det finns endast
Page 57 and 58: 56 Bilaga Tabell 1. Sammanställnin
Page 59 and 60: 58 25. Griffiths M. The observation
Page 61 and 62: 60 75. Jonsson J, Andrén A, Nilsso

Spel om pengar bland unga, 750 kB - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?