Spel om pengar bland unga, 750 kB - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

longitudinella studier i usa Barnes med flera har gjort två longitudinella studier i Buffalo, USA, i vilka man bland annat undersökt om spel, alkohol- och drogmissbruk och kriminalitet skulle ha gemensamma riskfaktorer och utgöra delar av ett problemsyndrom. I en av dessa studier har man följt sammanlagt 699 pojkar och flickor under sju års tid under 1990-talet, från att ungdomarna var 13–15 år tills de var 18–22 år gamla. Ungdomarna intervjuades vid sex tillfällen, ibland med en förälder och ibland tillsammans med en vän. Parallellt genomfördes motsvarande intervjuer vid tre tillfällen under 1992–1997 i en studie med 625 män, inledningsvis 16–19 år gamla, som var kända av myndigheterna utifrån att de var kriminella. Avseende spel i dessa studier frågade man om frekvent spelande, alltså inte om eventuella spelproblem. Riskfaktorerna som man studerade var föräldrakontroll, impulsivitet, att ha kriminella vänner samt sociodemografisk bakgrund. Resultaten visade att både spel och konsumtion av alkohol var vanligt för alla ungdomar och att det fanns ett samband mellan samtliga problembeteenden – spel, missbruk av alkohol och droger samt kriminalitet. Sambandet mellan spel, missbruk och kriminalitet var dock inte starkt, framför allt inte för flickor/kvinnor. För flickor/kvinnor var spelande endast svagt relaterat till alkohol- och drogkonsumtion, medan det för pojkar/män fanns ett starkt samband mellan alkoholkonsumtion och att spela. Avseende riskfaktorer skilde sig spel från övriga problembeteenden i studien. För övriga problembeteenden ökade risken bland annat vid låg föräldrakontroll och om man hade kriminella vänner. Pojkar/män i kriminalitetsstudien spelade mindre om deras föräldrar kontrollerade dem tydligare och om de drack mindre än andra pojkar/män. För flickor/kvinnor fanns ett samband mellan alkoholmissbruk och frekvent spelande enbart för dem som också bedömdes vara impulsiva och hade låg föräldrakontroll. Vidare ökade risken för senare spel hos flickor/kvinnor som tidigt hade kriminella vänner, men inte hos pojkar/män. För pojkar/män i denna studie fanns inget samband mellan impulsivitet, kriminella vänner och frekvent spelande. Slutsatsen av denna studie är att spel inte skulle utgöra del av ett övergripande problemsyndrom och att riskfaktorerna för spel, missbruk och kriminalitet är olika (35, 103–105). Att man inte ser ett samband mellan impulsivitet och spelande för pojkar i denna studie, men däremot i Vitares studier, kan förklaras av att man här studerade frekvent spelande till skillnad från problemspelande eller spelberoende. kanadensisk studie om relationen mellan olika problembeteenden Slutligen har Willoughby med flera i Kanada studerat hur olika problembeteenden, alkohol-, drogoch tobaksbruk, kriminalitet, aggressivt beteende och problem med spelandet (ingen åtskillnad gjordes mellan spelberoende och spelproblem), är relaterade till varandra. Denna studie var inte longitudinell, utan man har från en tvärsnittsstudie försökt finna en statistisk modell för hur dessa beteenden är relaterade till varandra. Enligt modellen utgör samtliga problembeteenden tillsammans ett gemensamt problemsyndrom. Spelproblem/-beroende är dock främst relaterat till kriminalitet, i större utsträckning än övriga problembeteenden. Med kriminalitet menas i denna studie alltifrån mindre allvarliga kriminella beteenden, som snatteri, till mer allvarliga, som att använda vapen (106). 45
46 Sociala nätverksfaktorer föräldrars inflytande Flera studier visar att föräldrarnas spelvanor påverkar deras barns spelvanor. Som tidigare nämnts introduceras barn oftast till spel av sina föräldrar, och det är ofta föräldrarna som förser barn och ungdomar med lotter och liknande. Ungdomar som har spelande föräldrar, spelar mer och tidigare, och har oftare problem med spel än ungdomar vars föräldrar inte spelar (3, 4, 9, 21, 24, 31, 68, 70, 102, 107, 108). Dessutom uppger ungdomar med spelproblem/-beroende oftare än sina jämnåriga utan några spelproblem att även deras föräldrar har eller har haft samma problem (3, 9, 14, 21, 24, 29, 58, 59, 67). I den longitudinella studien av Winters och Stinchfield i Minnesota, USA, som tidigare nämnts, var det främst ungdomar med ett spelberoende vars föräldrar också hade ett spelproblem/-beroende, snarare än de ungdomar som ”endast” uppvisade ett spelproblem (77). I en kanadensisk studie, där såväl ungdomar som båda deras föräldrar fick rapportera om sina spelvanor och eventuella problem med spel, fann man att ungdomar som spelade mycket, oftare än andra ungdomar hade föräldrar som antingen spelade mycket eller hade problem med sitt spelande. Då man vände på associationen och studerade föräldrarna fann man att ungdomarnas egna spelproblem eller spelberoende endast hade en koppling till pappornas spelproblem/-beroende. Mammors eventuella spelproblem eller spelberoende tycktes alltså inte ha något samband med barnens spelproblem/-beroende. Dessutom kunde man se att föräldrarnas involvering i sina barns förehavanden hade inflytande över barnens spelvanor, de barn vars föräldrar inte hade inblick i eller uppsikt över vad barnen gjorde på fritiden spelade oftare än de med bättre föräldrakontroll (109). Hur föräldrar lär sina barn att hantera pengar och sin egen ekonomi påverkar också barnens spelvanor visar en annan studie. Om föräldrarna lär barnet att hålla en budget och spara pengar är det mindre troligt att barnet i framtiden spelar (110). föräldrar med missbruksproblem Att ha en förälder som missbrukar alkohol eller droger är också vanligare bland ungdomar med spelproblem eller ett spelberoende (67). I Sverige har man, som tidigare nämnts (se omfattning av spelberoende), genomfört en enkätstudie om spelproblem vid en gymnasieskola i Östersund. I denna studie tillfrågades pojkarna även om föräldrarnas missbruk. Pojkarna som rapporterade om ett troligt spelberoende hade oftare än de utan spelberoende en förälder som missbrukade alkohol eller droger (64). ekonomi I en australiensisk studie undersökte man familjens socioekonomiska status och sambandet med spelvanor och fann att i marginaliserade familjer spelade familjemedlemmarna mer, vilket även gällde för ungdomarna. Detta innebär att exempelvis ungdomar från ursprungsbefolkningen är överrepresente-
Page 1 and 2: Spel om pengar bland unga En kunska
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut 2006:
Page 5 and 6: 6. Prevention _____________________
Page 7 and 8: 6 Sammanfattning Statens folkhälso
Page 10 and 11: 1. inledning
Page 12 and 13: Syfte Det övergripande syftet är
Page 14 and 15: 6. Jagar förluster. Efter att för
Page 16 and 17: 2. ungdomar och spel
Page 18 and 19: klassare under perioden 2000-2004 (
Page 20 and 21: tävling Många unga, framför allt
Page 22: Skillnader mellan pojkars och flick
Page 25 and 26: 24 Inledning För att bedöma omfat
Page 27 and 28: 26 VGS, Victorian Gambling Screen,
Page 29 and 30: 28 blemfria. Den sammanlagda preval
Page 31 and 32: 30 resultaten inte sällan är mots
Page 33 and 34: 32 Inledning I boken Det är som et
Page 35 and 36: 34 Omfattningen för olika åldrar
Page 37 and 38: 36 I en experimentell studie i Kana
Page 39 and 40: 38 kognitiva svårigheter och betee
Page 41 and 42: 40 övergående än för dem med et
Page 43 and 44: 42 Inledning Att utforska och best
Page 45: 44 Att vara mindre tillbakadragen o
Page 49 and 50: 48 Sammanfattning Sambanden mellan
Page 51 and 52: 50 Inledning Med prevention avses f
Page 53 and 54: 52 ser till att de kommer under beh
Page 55 and 56: 54 Sammanfattning Det finns endast
Page 57 and 58: 56 Bilaga Tabell 1. Sammanställnin
Page 59 and 60: 58 25. Griffiths M. The observation
Page 61 and 62: 60 75. Jonsson J, Andrén A, Nilsso

Spel om pengar bland unga, 750 kB - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?