Spel om pengar bland unga, 750 kB - Statens folkhälsoinstitut

ade bland unga problemspelare i Australien (32). Även i undersökningar från Sverige och Norge
finner man detta samband, det visar sig att ungdomar i familjer som har mindre pengar att röra sig
med spelar mer än andra unga. Bland ungdomar med invandrarbakgrund är det också vanligare att
man spelar ofta och för mycket pengar samt att spelproblem och spelberoende är vanligare förekommande,
jämfört med ungdomar utan invandrarbakgrund (12, 17).
För ungdomars egna disponibla inkomst tycks förhållandet vara det motsatta – ju mer pengar ungdomar
har att röra sig med, desto mer spelar de. I en norsk undersökning fann man ett samband mellan
hur många timmar ungdomar arbetade extra vid sidan av studierna och hur mycket de spelade – ju
mer de arbetade, desto mer spelade de (9, 12, 21, 23, 108, 111).
fritid och vänner
I en studie av Moore och Ohtsuka i Australien såg man att ungdomar som hade mycket ledig tid, och
framför allt ostrukturerad fritid, spelade mer än andra (15). Ett flertal studier visar att ungdomar ofta
väljer att spela tillsammans med sina vänner, som en social aktivitet. Studier från USA och Kanada
visar också att ungdomar som har spelproblem/-beroende ofta har vänner med samma problem (6, 9,
14, 67, 91, 94, 70). Ove Svensson beskriver i sin avhandling familjen som speldebutens arena, och att
vännerna tar över föräldrarnas betydelse först något senare i livet. Ungdomar spelar gärna tillsammans
med sina vänner, som en fritidsaktivitet, och som ett experimenterande med gränser och risktagande,
där ungdomarnas bristande erfarenhet av att begränsa och kontrollera sig kan bidra till att de
snabbt kan utveckla problem (76).
Skillnader mellan flickor och pojkar
Två till fem gånger fler pojkar har ett spelproblem eller ett spelberoende i jämförelse med flickor.
Detta kan delvis förklaras av att pojkar spelar mer än flickor och i högre utsträckning väljer att spela
på riskabla spel, vilket i sin tur ökar risken för spelproblem/-beroende. Ytterligare en tänkbar delförklaring
kan vara att mätinstrumenten inte är avpassade för att mäta flickors förhållningssätt till spel,
spelmönster, konsekvenser av spelande och därför inte heller lyckas fånga upp deras eventuella
spelproblem. Några av de studier som redogjorts för har inte alls studerat flickors spelproblem, exempelvis
Vitaros studier om impulsivt och risktagande beteende eller den svenska studien från
Östersund. De studier där flickor är inkluderade visar dock att det finns skillnader mellan pojkars och
flickors spelproblem/-beroende. Barnes studier från Buffalo i USA visade att det
fanns skillnader mellan sambanden mellan olika problembeteenden för
flickor/kvinnor och pojkar/män, samt i riskfaktorerna för att utveckla dessa
problem. För pojkar/män fanns ett samband mellan att
konsumera mycket alkohol, eller missbruka
alkohol och att spela mycket, ett samband
som endast återfanns för de
flickor som var impulsiva och
hade låg föräldrakontroll.
Studien visade också att
kriminella vänner ökade
risken för senare spelproblem
för flickor, men
inte för pojkar.
47