Spel om pengar bland unga, 750 kB - Statens folkhälsoinstitut

36
I en experimentell studie i Kanada med barn i åldrarna 9 till 14 år jämfördes spelbeteende och uppfattningar
om spel mellan barn som frekvent respektive mer sällan spelade datorspel. Barn som spelade
datorspel ofta och under långa tidsperioder uppgav att de också spelade mer om pengar jämfört med
övriga barn. De uppgav dessutom att spelandet om pengar fick dem att känna sig ”viktigare”, och
dessa barn visade sig ta mer risker när de spelade kortspelet Black Jack jämfört med de barn som
spelade datorspel mindre ofta. Sambandet mellan datorspelande och spel om pengar som man fann
för pojkarna gällde även för flickor. Ett intressant fynd i denna undersökning var att flickor som spelade
datorspel i stor omfattning också spelade om pengar, mer än både de pojkar och flickor som inte alls
spelade datorspel (81).
spel som flykt och distraktion
I en studie från International Centre for Youth Problem Gambling and High-Risk Behaviors uppgav
ungdomar som hade ett spelproblem eller ett spelberoende i högre utsträckning än övriga unga att de
spelade för att fly från sina problem, minska depression, slappna av, känna sig äldre eller av sociala
skäl. Ungdomar som inte hade några spelproblem spelade för nöjes
skull, för att tjäna pengar eller för spänningen.
Vidare rapporterade de med ett spelberoende/-problem
om dissociativa upplevelser när
de spelar, det vill säga att de förlorade känslan
av tid och rum, upplevde att de var ”utanför
sig själva” eller som att de var i ett transliknande
tillstånd. Dessa upplevelser förekom
mindre ofta hos dem som spelade utan något
problem (6). Beskrivningen tycks stämma väl
överens med vad spelberoende ungdomar i Ove
Svenssons avhandling beskriver som en flowkänsla,
det vill säga de flyter med och in fullständigt
i spelet och kan då för en stund släppa
tankar på annat (76).
spel – en ventil
Svensson skriver vidare att spelandet kan bli
ett sätt för unga människor att hantera påfrestningar
under tonåren, så som olika problem,
konflikter eller stress. Spelandet kan fungera som
en ventil och bidra till att ungdomar orkar med vardagen
genom att de får förnyad kraft. Å andra sidan, om spelandet får en överdriven omfattning kan det leda
till en brist på känsla av sammanhang och mening i tillvaron, och då snarare bidra till att ungdomarna
mår sämre och ibland får spelproblem eller ett spelberoende.
Detta bekräftas i ytterligare en studie av forskarna vid International Centre for Youth Problem
Gambling and High-Risk Behaviors i Kanada. Ungdomar i denna studie som har ett spelberoende
hanterar stress och obehagliga känslor på ett annat sätt än vad ungdomar med ett spelproblem eller
som är helt utan spelproblem gör. Ungdomar med ett spelproblem eller utan problem med spel uppgav
i denna studie att de aktivt sökte lösa problem eller hantera situationer av stress, såväl inre känslomässig
stress som yttre påfrestningar. De konfronterade alltså sina problem på ett aktivt sätt och var
lösningsfokuserade. För de ungdomar i studien som hade ett spelberoende var det dock vanligare att
de sökte distrahera sig, för att på så sätt undvika upplevelsen av stress eller den obehagliga känsla som
ett problem eller en konflikt i livet gav upphov till. Spelandet fyllde för dem en distraherande funktion
(83). Slutligen, i en annan studie vid samma forskningscenter, fann man att pojkar och flickor som
hade spelproblem/-beroende skilde sig i sina sätt att hantera stressfyllda situationer och obehagliga
känslor. Medan pojkar försökte distrahera sig från upplevelser av stress (exempelvis genom att skämta
eller att aktivera sig) använde flickor med spelproblem, eller som spelade mycket, droger för att
dämpa obehagliga känslor (85).