4. spelberoende <strong>bland</strong> ungd<strong>om</strong>ar
32 Inledning I boken Det är s<strong>om</strong> ett kärleksförhållande – spelmissbruk <strong>bland</strong> ungd<strong>om</strong>ar beskriver författaren Stig Helling hur utvecklingen till spelberoende kan se ut för en ung människa och vad s<strong>om</strong> särskiljer den spelberoendes spel från det sociala spelandet (55). Helling har intervjuat 33 ungd<strong>om</strong>ar, varav 18 hade spelproblem eller var spelberoende. Flera av dessa ungd<strong>om</strong>ar har under perioder varit vinnare, eller upplevt sig vara vinnare, men samtliga är i längden förlorare, såväl i spel s<strong>om</strong> socialt och psykologiskt. Från att ha spelat tillsammans med goda vänner s<strong>om</strong> en social aktivitet beskriver de spelberoende ungd<strong>om</strong>arna hur de alltmer dragit sig undan, för att spela för sig själva. Då kan man själv bestämma hur länge och för hur mycket man ska spela och man får vara ostörd. En ung man beskriver det s<strong>om</strong> att han var ”ett” med spelaut<strong>om</strong>aten: ”det var nästan s<strong>om</strong> ett kärleksförhållande”. Många av de spelberoende ungd<strong>om</strong>arna har svårt att skilja på verklighet och ”önskedröm” när de spelar. Trots att de i övrigt är rationella och logiskt tänkande kan de när de spelar tänka i termer av att: • Det är inte slumpen s<strong>om</strong> styr spelet, utan min tur. Det finns turmaskiner, lyckonummer, lyckodagar och så vidare (magiskt tänkande). • Gen<strong>om</strong> min skicklighet (eller liknande) kan jag påverka spelet (illusion av kontroll). • Drömmar <strong>om</strong> lättförtjänta <strong>pengar</strong>, ett enkelt liv utan bekymmer. Flera spelar när de har det svårt i livet, för att glömma och för att fly in i ”en skyddande kupa”. I längden blir det en ond cirkel; de spelar för att de mår dåligt, mår dåligt för att de spelat (och förlorat) och flyr då in i ännu mer spelande. <strong>Spel</strong> handlar för de beroende ungd<strong>om</strong>arna <strong>om</strong> att i desperation söka vinna <strong>pengar</strong> för att betala av spelskulder. När skulderna i stället bara växer spelar de ännu mer och flera begår brott för att finansiera sitt spelande. Några var kriminella redan tidigare, medan andra började sitt kriminella beteende s<strong>om</strong> en följd av spelandet, och för dem blev stölderna och bedrägerierna allt fler i takt med att spelskulderna växte. De stjäl av familjens ägodelar, förskingrar <strong>pengar</strong> och några begår allvarligare brott, så s<strong>om</strong> inbrott eller rån. Ju längre tiden går, desto allvarligare blir konsekvenserna i övriga <strong>om</strong>råden i livet, så s<strong>om</strong> skola och arbete, familj, vänner och fritidsintressen (55). Omfattningen av spelberoende <strong>bland</strong> ungd<strong>om</strong>ar Studierna <strong>om</strong> <strong>om</strong>fattningen av spelproblem och spelberoende <strong>bland</strong> ungd<strong>om</strong>ar är samma studier s<strong>om</strong> presenterades under rubriken <strong>om</strong>fattningen av ungd<strong>om</strong>ars spelande, med några tillägg och undantag. Oftast har man i dessa undersökningar tillfrågat ungd<strong>om</strong>arna <strong>om</strong> såväl spelvanor s<strong>om</strong> spelberoende. Det innebär att även här är det fråga <strong>om</strong> tvärsnittsstudier, oftast i enkätform, och i något enstaka fall telefonintervjuer. Studierna s<strong>om</strong> sammanfattas här har ett slumpmässigt urval av ungd<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong> deltar, vilket gör att de i<strong>bland</strong> är representativa för en hel befolkning, exempelvis ungd<strong>om</strong>ar i Norge (studierna har även sammanställts i en tabell, se bilaga 1). internationella studier Shaffer och Hall har vägt samman ett antal studier från USA och Kanada s<strong>om</strong> kartlagt förek<strong>om</strong>sten av spelberoende <strong>bland</strong> ungd<strong>om</strong>ar i olika delstater under 1980-talet och första halvan av 1990-talet. I de ingående studierna användes olika mätinstrument s<strong>om</strong> samtliga skilde mellan ungd<strong>om</strong>ar s<strong>om</strong> inte spelade eller s<strong>om</strong> spelade oproblematiskt, de s<strong>om</strong> hade spelproblem och de s<strong>om</strong> tycktes vara spelberoende. Sammanställningen inkluderade nio studier med sammanlagt 7 700 nordamerikanska ungd<strong>om</strong>ar där förek<strong>om</strong>sten av spelproblem och spelberoende beräknades till mellan 9,9 och 14,2 procent. Den senare gruppen, de spelberoende, utgjorde 4,4–7,4 procent av alla ungd<strong>om</strong>ar (5). Senare har man gjort motsvarande analyser av studier med såväl vuxna s<strong>om</strong> ungd<strong>om</strong>ar, där det är möjligt att jämföra vuxna och ungd<strong>om</strong>ar med varandra. År 2001 fann man 32 studier där ungd<strong>om</strong>ar hade tillfrågats och 66 med vuxna. I dessa studier var medelvärdet för andelen ungd<strong>om</strong>ar med spelberoende det senaste
Change language