Spel om pengar bland unga, 750 kB - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

annat missbruk Enligt ett flertal studier visar det sig att ungdomar som spelar ofta och för mycket pengar också konsumerar mer alkohol än jämnåriga som spelar mindre. Motsvarande samband finns även mellan att ha spelproblem eller ett spelberoende och att ha andra missbruksproblem med alkohol och droger, ett samband som är särskilt tydligt för pojkar (3, 12, 21, 32–34, 59, 60, 67–70, 72, 85, 87, 90, 95–99). skillnader mellan ungdomar som har ett spelberoende respektive spelproblem I tidigare nämnda longitudinella undersökning av Winters och Stinchfield i Minnesota, USA, där 305 ungdomar följdes från 16 till 24 års ålder tillfrågades ungdomarna förutom om spelvanor, spelproblem/-beroende också om sin psykiska hälsa, kriminalitet, prestation i skolan och föräldrarnas spelhistoria. Det framkom att ungdomar med spelberoende respektive spelproblem och de utan problem skiljde sig åt på flera sätt. Ungdomar med ett spelberoende led oftare än andra ungdomar, inklusive dem med ett spelproblem, av psykisk ohälsa, exempelvis depression och ångestsymtom. Dessa ungdomar hade dessutom oftare än övriga ungdomar i studien en förälder som hade ett spelproblem/-beroende. Ungdomarna som hade ett spelproblem var å andra sidan oftare kriminella i jämförelse med såväl ungdomar utan spelproblem som med de spelberoende ungdomarna. Två av grupperna, de med spelproblem samt de med ett spelberoende, hade svårigheter i skolan och ungdomarna i dessa grupper hade börjat spela tidigare än andra ungdomar (74). Spelberoende – inte ett kroniskt tillstånd Det finns endast ett mindre antal studier där man följt ungdomar under flera år för att se hur utvecklingen av spelproblem respektive spelberoende ser ut och huruvida problemen kvarstår in i vuxen ålder, eller om det sker en förbättring. Enligt de få studier som dock finns att tillgå tycks problematiskt spelande bland unga inte vara ett ”kroniskt tillstånd”, det vanligaste är snarare att de är övergående och klingar av ju äldre man blir. två amerikanska studier I en amerikansk studie av Slutske, Jackson och Sher följdes 468 universitetsstudenter under elva års tid, från att de var 18–19 år till ungefär 30 års ålder. Under hela tidsperioden var andelen som hade spelproblem eller ett spelberoende i gruppen densamma, ungefär 2–3 procent. Vid varje intervjutillfälle hade dock nya personer, 1–2 procent av alla, utvecklat ett spelproblem/-beroende och andra hade blivit bättre. För en person som vid ett tillfälle hade haft spelproblem ökade risken för att återigen få sådana problem senare i livet. Risken var störst 3–4 år direkt efter man först haft spelproblem, men då längre tid passerat minskade åter risken, även om den fortfarande var högre än för dem som aldrig haft problem (73). Winters och Stinchfield i USA följde 305 ungdomar i Minnesota från att de var 16 år fram till 24 års ålder och tillfrågade dem om eventuella spelproblem/-beroende vid tre tillfällen. De fann att det vanligaste var att man under hela perioden var helt fri från spelproblem (60 procent av alla). Det näst vanligaste var att man hade ett spelproblem eller ett spelberoende vid två, men inte alla tre, mättillfällena (34 procent). Endast 4 procent hade genomgående, vid samtliga mättillfällen, ett spelproblem eller ett spelberoende. För personer som hade ett spelberoende tycktes problemen vara mindre 39
40 övergående än för dem med ett spelproblem. Hade man ett spelberoende vid ett tillfälle hade man oftast ”åtminstone” ett spelproblem vid ytterligare ett eller båda mättillfällena. Även i denna studie var den sammanlagda andelen med spelproblem och spelberoende densamma under hela perioden (74). den svenska befolkningsstudien I den svenska befolkningsstudien av Rönnberg med flera från 1999 (17) gjordes en uppföljningsundersökning efter två år i vilken 93 ungdomar blev uppsökta och på nytt tillfrågade om sina spelvanor och eventuella problem. Vid uppföljningen såg man två tydliga trender över de två åren avseende ungdomarnas spelproblem. Den ena trenden påvisade att antalet spelberoende kvarstod, det var fortfarande lika många, medan gruppen problemspelare hade minskat i antal. För två tredjedelar av de ungdomar (15–17 år vid första undersökningstillfället) som hade haft spelproblem var spelandet inte längre problematiskt vid uppföljningen. Ju färre poäng ungdomarna hade fått på SOGS-R vid det första tillfället, desto större var sannolikheten att problemen inte längre kvarstod. Hälften av dem som vid första undersökningstillfället hade ett spelberoende hade också förbättrats. Även om de fortfarande hade spelproblem, rapporterade de ändå om färre negativa konsekvenser av spelandet enligt SOGS-R. För en mindre grupp ungdomar hade problemen dock förvärrats vid uppföljningen. För hälften av de ungdomar som vid första undersökningen hade ett spelberoende, och som alltså fått minst 5 poäng på SOGS-R, hade problemen vid uppföljningen förvärrats och några av dem som hade haft ett spelproblem klassificerades vid andra mätningen som spelberoende (75). Ove Svensson framför i sin avhandling att ungdomars spelvanor och spelproblem är betydligt mer föränderliga än vad som tidigare har antagits inom forskningen – nämligen att problemen skulle vara ganska stabila hos en ungdom över tid. Detta antagande har utgått ifrån att ungdomars spelproblem skulle utvecklas på samma sätt som vuxnas, det vill säga kvarstå under många år. Detta antagande har kunnat leva kvar i brist på data från longitudinella studier som kan ge mer definitiva svar på hur ungdomars spelvanor och spelproblem utvecklas och avklingar. Att ungdomars spelproblem är mer rörliga och föränderliga än vuxnas menar Svensson beror bland annat på att ungdomar har en större benägenhet att ta risker och att de är ovana vid att begränsa sitt spelande (76). Sammanfattning Bland ungdomar i väst är det relativt vanligt att ha spelproblem eller ett spelberoende, trots att få ungdomar spelar regelbundet. En metaanalys av nio studier från Nordamerika beräknar förekomsten av någon form av spelproblem till ungefär 10–14 procent bland nordamerikanska ungdomar. Dessa siffror överensstämmer väl med studier från Australien och Europa. I Sverige har man endast gjort en befolkningsstudie om spelberoende i slutet av 1990-talet, där andelen ungdomar med spelproblem eller ett spelberoende uppskattades till cirka 5 procent, 2,5 gånger så många som i den vuxna befolkningen. Det är uppenbart så att konsekvenserna av spelande och/eller effekterna av dessa konsekvenser skiljer sig åt mellan ungdomar och vuxna, eftersom det förekommer mer spelproblem bland ungdomar trots mindre spelande. Omfattningen av spelproblem och spelberoende är högre bland pojkar, 2–5 gånger så många pojkar har problem med spel i jämförelse med flickor. Ungdomar med spelberoende eller spelproblem har ofta ett eller flera andra samtida problem. En del av dessa associerade problem är undersökta i ett flertal studier och tydligt belagda, medan det för andra är mer oklart hur de eventuellt är associerade till spelande. De problem som är associerade till spelberoende hos ungdomar och tillhör de mest undersökta är psykisk ohälsa, kognitiva svårigheter och beteendeproblem, kriminalitet samt missbruk av alkohol och/eller droger. Det framkommer också i ett flertal av dessa studier att ungdomar med ett spelproblem skiljer sig från dem med ett spelberoende. Ungdomar med ett spelberoende förefaller må sämre psykiskt än de med ett spelproblem. Bland dem med ett spelproblem, å andra sidan, tycks kriminella aktiviteter vara vanligare än bland dem med ett spelberoende. Spelproblem hos ungdomar tycks vara ett relativt föränderligt problem, för många klingar dessa av i vuxen ålder. För några, framför allt de med mer allvarliga problem eller ett spelberoende, kvarstannar dock problemen under många år, eller till och med förvärras.
Page 1 and 2: Spel om pengar bland unga En kunska
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut 2006:
Page 5 and 6: 6. Prevention _____________________
Page 7 and 8: 6 Sammanfattning Statens folkhälso
Page 10 and 11: 1. inledning
Page 12 and 13: Syfte Det övergripande syftet är
Page 14 and 15: 6. Jagar förluster. Efter att för
Page 16 and 17: 2. ungdomar och spel
Page 18 and 19: klassare under perioden 2000-2004 (
Page 20 and 21: tävling Många unga, framför allt
Page 22: Skillnader mellan pojkars och flick
Page 25 and 26: 24 Inledning För att bedöma omfat
Page 27 and 28: 26 VGS, Victorian Gambling Screen,
Page 29 and 30: 28 blemfria. Den sammanlagda preval
Page 31 and 32: 30 resultaten inte sällan är mots
Page 33 and 34: 32 Inledning I boken Det är som et
Page 35 and 36: 34 Omfattningen för olika åldrar
Page 37 and 38: 36 I en experimentell studie i Kana
Page 39: 38 kognitiva svårigheter och betee
Page 43 and 44: 42 Inledning Att utforska och best
Page 45 and 46: 44 Att vara mindre tillbakadragen o
Page 47 and 48: 46 Sociala nätverksfaktorer förä
Page 49 and 50: 48 Sammanfattning Sambanden mellan
Page 51 and 52: 50 Inledning Med prevention avses f
Page 53 and 54: 52 ser till att de kommer under beh
Page 55 and 56: 54 Sammanfattning Det finns endast
Page 57 and 58: 56 Bilaga Tabell 1. Sammanställnin
Page 59 and 60: 58 25. Griffiths M. The observation
Page 61 and 62: 60 75. Jonsson J, Andrén A, Nilsso

Spel om pengar bland unga, 750 kB - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?