Spel om pengar bland unga, 750 kB - Statens folkhälsoinstitut

42
Inledning
Att utforska och bestämma vilka faktorer som ökar risken för spelproblem bland ungdomar är ett
angeläget forskningsområde. Om man känner till riskfaktorerna för spelproblem/-beroende ökar
möjligheten att förstå mekanismerna bakom spelberoendeutvecklingen. Blir dessa mekanismer
kända kan man utforma interventioner, insatser och inte minst ett preventivt arbete för att förhindra
att riskfaktorerna uppstår, eller minska deras inflytande.
I det föregående avsnittet påvisades en mängd olika problem associerade till spelproblem/-beroende
hos ungdomar. I dagligt tal brukar man slarvigt benämna dessa associerade problem som riskfaktorer
för spelproblem eftersom de finns hos samma individ samtidigt. Inte sällan drar man då slutsatsen att
de också har orsakat varandra, eller att en förekomst av något har orsakat förekomsten av något annat.
Förekomsten av dessa problem hos en ungdom behöver dock inte nödvändigtvis öka risken för att
denne har spelproblem/-beroende, med andra ord är det inte säkert att till exempel ett alkoholmissbruk
ökar risken att börja spela för mycket. Det kan vara så, och är ofta så, att två associerade faktorer,
till exempel alkoholmissbruk och spelproblem båda bestäms av en tredje faktor som ökar risken för
båda dessa beteenden. Som exempel skulle impulsivitet kunna vara en sådan tredje faktor. I detta fall
skulle det innebära att alkoholmissbruk och spelproblem inte är riskfaktorer för varandra, även om de
är associerade till varandra, utan riskfaktorn är impulsivitet. För att förstå vilka faktorer som ökar risken
för spelproblem/-beroende kan man inte bara titta på vilka beteenden som är associerade till detta
och om dessa uppträder samtidigt hos individen i den stund man studerar denne. För att fastställa riskfaktorer
och deras inflytande på till exempel spelberoende behöver man studera hur omständigheter och
beteenden uppträder hos individen över tid och hur dessa omständigheter och beteende påverkar det
man vill studera. För att en riskfaktor ska kunna sägas vara en riskfaktor måste några grundläggande
förutsättningar föreligga:
• En riskfaktor måste i tid uppträda före det som det är en risk för. Om till exempel alkoholmissbruk
ska kunna vara en riskfaktor för spelproblem måste alkoholmissbruket ha förelegat innan spelproblemen
utvecklades.
• Det måste finnas en direkt eller indirekt kausal relation mellan riskfaktorn och det som den ökar
risken för. Med detta menas att om riskfaktorn ökar eller minskar så måste det som det är en riskfaktor
för också öka eller minska. Detta kan ske direkt eller genom att riskfaktorn påverkar andra
faktorer som i sin tur påverkar det som studeras. Om alkoholmissbruk ska vara en riskfaktor för
spelberoende måste sålunda spelandet minska om alkoholkonsumtionen minskar.
Att studera riskfaktorer är svårt då komplexiteten i analyserna snabbt blir mycket hög. Dessutom
måste man för att kunna få svar på vad som är en riskfaktor, och vad det är en riskfaktor för, följa individen
under långa tidsperioder och studera hur olika påverkan, förekomster och faktorer enskilt eller
tillsammans ger olika utfall. Sådana studier är naturligtvis både svåra och kostsamma att genomföra
och är därför inte särskilt vanliga.
olika klasser av riskfaktorer
Riskfaktorer kan i sin tur delas upp i olika typer eller klasser. I denna kunskapssammanställning
används en klassifikation av riskfaktorer som Sven Andréasson vid Statens folkhälsoinstitut definierar
det i en rapport om att förebygga alkoholmissbruk (101). I Andréassons rapport delas riskfaktorer in i
individuella faktorer, sociala nätverksfaktorer samt samhällsfaktorer. Till de individuella faktorerna
hör biologiska och psykologiska faktorer, inklusive genetik, beteendemönster och personlighet. Med
sociala nätverksfaktorer avses relationer och strukturer i den sociala närmiljön, så som i familjen,
uppfostran, vänner, skolan och fritidsaktiviteter, och slutligen avses med samhällsfaktorer exempelvis
lagar och regler, attityder och normer i samhället som kan påverka ungdomars spelvanor.
I forskningen kring spelberoende hos ungdomar finns fortfarande begränsad kunskap kring riskfaktorer
ur samtliga grupper av riskfaktorer. Avseende samhällsfaktorer har inga studier kunnat
påträffas, medan det för individuella och sociala nätverksfaktorer finns några studier. I några undersökningar
har man också studerat hur olika problembeteenden hos ungdomar, som alkohol- och drog-