FUNK Bok.indd - KK-stiftelsen

INLEDNING
Det handlar om Sveriges framtid
nedslag, maj 2005. När New York Times skriver om det nya jeansmodet är de flesta
märken som tidningen nämner svenska. Nätmäklaren Avanza väljer att sätta igång
fonden »Mode 2006/2007« med fem svenska bolag. I svenska affärsmagasin profileras
mediechefer, filmpersonligheter och musikbossar på ett sätt som aldrig hänt tidigare.
I Dagens Industri vigs numera varje tisdag ett uppslag under vinjetten »nöjes- och upplevelseindustrin«
och varje onsdag ett uppslag om »reklam«. Arbetsgivarorganisationen
Teknikföretagen delar ut »Stora Designpriset«.
Mycket händer.
Kulturkonsumtionen ökar generellt, men i växlande och nya former. Vi spenderar lika
mycket tid på media som tidigare, men har ökat aktivitetsgraden (vi tittar på tv och
surfar på Internet samtidigt) och är generellt mer datorbaserade. Sex miljoner människor
är registerade för datorspelet World of Warcraft. Internetbaserade spel har tagit steget
från underhållning till alternativa världar och egna kulturformer. Dessutom drivs konsumtionen
allt mer generellt av upplevelser och kulturella värden – estetik, symboler,
innehåll.
Handeln med kultur och underhållning ökar och uppgår för närvarande till 1,3 triljoner
USD i världen. Det är därmed inte förvånande att mängder av utvecklingsprojekt har
startats för att stimulera upplevelseindustrin. Inte desto mindre är fördelningen i världen
ojämn. Å ena sidan står Storbritannien, USA och Kina för 40 % av den totala världshandeln
av kulturella varor enligt FN. Å andra sidan har knappt hälften av världens 185
länder aldrig producerat en film. Å ena sidan märks nya, blomstrande kulturella uttryck.
Å andra sidan har många länder svårt att ta plats.
Vilken plats kan Sverige ta?
Redan idag är Sverige framgångsrikt inom upplevelseindustrin, men utmaningarna
är många. Hur bör till exempel traditionell forskning betraktas när de banbrytande
innovationerna kommer från entreprenörer eller kreatörer?
Frågan är hur motsvarigheten till gamla tiders järnvägar, kanalsystem, hamnar och
vägnät ska byggas? Vilken typ av system och infrastruktur är mest lämpliga? Upplevelseindustrin
har stor potential att skapa ekonomisk utveckling. Möjligheterna finns där,
men hur ska de hanteras?
Den här boken introducerar en förklarings- och utvecklingsmodell som erbjuder ett sätt
att ta tillvara på möjligheterna. Modellen kallas FUNK – för att betona att forskning,
utbildning, näring och kultur behöver samverka. Modellen förklarar dessutom hur resurser
och verksamheter bättre bör samordnas för att maximera olika insatser. I dagsläget
opererar aktörer på olika håll, trevande var för sig på isolerade öar. I stället för att
kunna dra nytta av en effektiv struktur uppfinns ofta hjulet på nytt. Möjligheter försummas
vad gäller att ta tillvara synergieffekter och förverkligande av goda idéer. Genom att
arbeta systematiskt mot samma håll och med stimulerande åtgärder inom forskning,
utbildning, näringsliv och kulturliv ökar möjligheterna för tillväxt och utveckling inom
upplevelseindustrin.
FUNK-modellen kan användas både på nationell och lokal nivå. Visionen är att uppnå
förbättringar i samhället – genom ett långsiktigt perspektiv, god dialog och effektivare
resursanvändning. Målen är ekonomisk tillväxt, hållbarhet, mångfald, livskvalitet och
attraktiva städer och regioner.
Boken beskriver i en första del vad som karakteriserar upplevelseindustrin och relaterade
trender. I den andra delen följer en beskrivning av FUNK och varför modellen fyller
ett behov och en funktion för att stimulera utvecklingen i upplevelseindustrin. Om inga
övriga källor nämns så baserar sig fakta och påståenden på Rock Citys utredningsarbete
för KK-stiftelsen under 2005 (Prexis – utvecklingsår för upplevelseindustrin).
Det är värt att betona att FUNK är utvecklat utifrån ett faktiskt sammanhang, nämligen
Hultsfred och miljön Rock City, säte för bland annat den årliga rockfestivalen. Den
andra delen av boken beskriver – förutom FUNK-modellen mer i detalj – också modellens
tillkomst och varför den har fungerat väl i Rock City-miljön.
14 15