FUNK Bok.indd - KK-stiftelsen

K-företagaren
Slutsatsen utifrån statistiken som presenterats ovan är tydlig (och inte oväntad): ett större
företag bidrar i högre grad till bruttonationalprodukten än ett litet.
Samtidigt genererar mängden av mindre verksamheter ett stort värde totalt sett. Och
återigen: Kanske kan inte alla företag expandera. Kanske innebär en mängd småföretagare
en viktig grund för att de större företagen över huvud taget ska fungera på ett bra sätt
och generera värde.
Leadbeater–Oakley (1999) menar att en drivkraft för upplevelseindustrin 45 är the
independents. De definieras som »egenföretagare, frilansare och mikroföretag«, vilka
ofta fungerar som »producenter, designers, försäljare och marknadsförare« på en och
samma gång. Författarna poängterar att dessa inte kan passas in i särskilda kategorier.
Ytterligare typiska drag:
»Although some are ambitious entrepreneurs, many want their businesses to stay small because
they want to retain their independence and their focus on their creativity. Yet that does not
mean they see themselves as artists who deserve public subsidy. They want to make their own
way in the market. They have few tangible assets other than a couple of computers. (---) Their
main assets are their creativity, skill, ingenuity and imagination.«
Författarna adderar en viktig komponent till den bild som tidigare har målats upp, nämligen
när aktörerna i »kultursystemen« blir företagare och kulturnäring uppstår. Ett
svenskt begrepp är k-företagare eftersom de har sin grund i kultur(uttryck), kunskap och
kompetens. Ofta är de kreatörer. Men oavsett vad man säger – andra begrepp kan vara
kulturentreprenörer, kreatörer, arrangörer, producenter – så är det här en funktion som
behöver uppmärksamhet, erkännande och stöd för att främja tillväxten i upplevelseindustrin,
framför allt på lång sikt.
För att skapa tillväxt är de här aktörerna nämligen viktiga av flera anledningar: 46
• Jobb och tillväxt. Upplevelseindustrin består till allra största del av företag med 0–19
anställda. Dessa företag – nästan 100 000 stycken – omsätter drygt 150 miljarder kronor
och bidrar med nästan 2,5% till Sveriges bruttonationalprodukt. (KK-stiftelsen
2005) Det är alltså tydligt att det inte enbart är stora företag som skapar tillväxten i
upplevelseindustrin, även om dessa jämförelsevis är mer affärsinriktade och genererar
högre förädlingsvärde per anställd.
• Lokal och hållbar tillväxt. K-företagen är arbetsintensiva och bidrar mycket till att skapa
och bevara sysselsättning. Denna sysselsättning är också generellt sett mer hållbar
eftersom den grundar sig mer på individers drivkrafter och mindre på skiftningar i
konjunktur eller valutakurs liksom nycker från huvudkontor. Att maximera »värdet
för aktieägarna« – en känd fras för börsnoterade företag – handlar för en egenföretagare
mycket om icke-ekonomiska belöningar. 47 Denna typ av sysselsättning – med
hög grad av tjänsteinnehåll – bidrar dessutom till hållbarhet i betydelsen att exploatering
av naturresurser sker i mindre grad. 48 Hållbarhet främjas också av att k-företagandet
ofta tar sin utgångspunkt i en plats. 49
• Nationell tillväxt. K-företagarna är ett faktum, men ett land behöver stärka deras förhandlingskraft
så att de inte förvandlas till »digitala konsthantverkare« som blir exploaterade
av de multinationella mediaföretag som dominerar världsmarknaden.
Detta gäller inte minst svenska förhållanden. Svenska datorspelsföretag, till exempel,
har svårt att hävda sig gentemot utländska förlag och framstår därför som underleverantörer
utan möjlighet att dra nytta av »hittar«. Man behöver skapa, skriver Leadbeater–Oakley
(1999): »... större, starkare, mer snabbväxande företag som klarar att hävda
sig på en internationell marknad. Och vi behöver skapa starkare institutioner och
mellanhänder som kan stödja dessa oberoende producenter och som står mellan dem
och den globala marknaden som de konkurrerar på.«
• Ny modell för arbete. K-företagarna representerar nya former för hur arbete organiseras,
där arbetet är en livsstil och kreativitet både medel och mål. Dessa former är särskilt
lockande för unga och kan påverka utvecklingen inom andra delar av tjänstesektorn
där egenföretagande och mikroföretag växer. »Portfolioföretagandet« som karriärväg
växer generellt i betydelse. Det innebär att man inte bara har ett jobb, utan kanske
kombinerar konstnärskap med att vara grafisk designer eller varumärkeskonsult.
45
De använder begreppet the creative industries.
46
Bearbetning utifrån uppställning enligt Leadbeater–Oakley (1999).
47
Jämför Richard Caves uppställning på nästa uppslag.
48
Undantag finns i exploatering av kulturarvet och naturresurser.
49
Av flera skäl: 1) Konstnärligt (identitet) eller via ett arrangemang. 2) Kluster. Närhet till andra företag och nätverk
är mycket viktiga för k-företagare.
64 65