FUNK Bok.indd - KK-stiftelsen

YTTRE FÖRUTSÄTTNINGAR
Kan kreativitet styras?
kan man styra och påverka kreativitet? Svaret är otvivelaktigt – ja. Framför allt kan förutsättningarna
vara bättre eller sämre för att stimulera till kreativa resultat.
Micael Dahlén vid Handelshögskolan i Stockholm menar (2006) att forskare har funnit
att det finns tre huvudsakliga faktorer för att skapa ett kreativt resultat: motivation,
kunskap och situation. En fördelning av dessa faktorer visar för det första att kunskap
förklarar 32% av resultatet. För det andra motivation som förklarar 25% av resultatet, inte
minst för att utnyttja kunskaperna. Det räcker alltså inte att ha rätt kunskaper (färdigheter),
man måste också förstå att de är rätt och vilja använda dem. För det tredje situation,
som är den mest påverkande faktorn och förklarar 43 % av det kreativa resultatet.
Att skapa rätt situation är alltså av högsta vikt för att stimulera kreativa processer.
Oavsett om det gäller teknisk utveckling, forskning eller konstnärlig verksamhet – ställer
de särskilda krav på sin omgivning. Och varje miljö rymmer både förutsättningar och
hinder för kreativitet. Men hur bör de yttre förutsättningarna se ut? 59
Att skapa en miljö
Isolerade företag är sällan innovativa. När idéer utvecklas till produkter på en marknad
handlar det snarare om »evolution« än »revolution«. Den individuella kreativiteten behöver
alltså kompletteras med en kollektiv kreativitet. I en skapelseprocess är därför möten
och kommunikation mellan individer och kompetensområden strategiskt viktiga.
(Törnqvist 2004)
59
De yttre förutsättningarna kan syfta både på de övergripande förhållandena i samhället och förhållanden för
individer, till exempel incitament och roller i organisationen. Diskussionen närmast fokuserar på det förstnämnda,
innan den sistnämnda aspekten diskuteras. Siffrorna kommer från en studie som studerar förhållanden
i organisationer.
Det finns mycket teori som visar att den geografiska koncentrationen av framgångsrika
verksamheter och förnyelse är särskilt viktig i kunskapsintensiva sektorer. (Porter
1990/2000, Törnqvist 2004 m.fl.) Fenomenet kallas agglomeration och exemplen visar
att det inte är begränsat till någon specifik typ av verksamhet. Vilka är då förklaringarna
varför företag är lokaliserade i närheten av varandra?
1. Produktionen kan förbilligas genom möjligheten att dela kostnader för vissa resurser.
Detta gäller inte minst infrastruktur och utbildning.
2. Transport- och transaktionskostnader kan sänkas eftersom samspelet mellan företag
som gör mycket affärer med varandra kan sänkas. Personliga möten kan också
underlättas.
3. En lokal marknad med specialiserad kompetens uppstår. Detta underlättar för både
företag och arbetstagare, till exempel blir det lättare att byta jobb om övergången kan
ske utan bostadsbyte. Miljön blir också mer attraktiv för specialister. En anledning är
att det blir mindre chansartat att flytta till en plats som på lång sikt erbjuder flera företag
som alternativ.
4. En miljö bildas som stimulerar kunskapsutbyte och innovation. Argumentet är att en
miljö där många är verksamma inom samma område medför processer som oftare
leder till innovationer. Information och kunskap flödar snabbare och goda exempel
i omgivningen inspirerar. »Tyst kunskap« – det vill säga erfarenhetsbaserad – aggregeras
och kan överföras. Det finns också större sannolikhet för att naturliga mötesplatser
uppstår, vilket ökar sannolikheten för kreativa processer. 60
Resonemanget om geografisk koncentration kan även överföras till individnivå. Finns till
exempel en stadsmiljö som underlättar informella möten för kunskapsutbyte? Sociologen
Ray Oldenburg kallar denna typ av miljö för »den tredje platsen«, efter hemmet (den
första) och arbetet (den andra).
Den tredje platsen kan vara kaféer, restauranger och andra platser öppna för allmänheten
– bara inte alltför långt från den första eller andra platsen. Även mötesplatser för
mer eller mindre slumpmässiga möten betonas.
Oldenburg pekar på att med modernistisk stadsplanering ökade avstånden mellan
platserna så att möjligheterna för socialt liv utanför hemmet och arbetsplatsen till stor
del har försvunnit.
60
Jämför resonemanget om »den tredje platsen« längst ner på sidan, men också angående kluster och möten på
de följande sidorna.
80 81