FUNK Bok.indd - KK-stiftelsen

GEMENSAMMA SYSTEM
OCH AKTÖRER
varför uppstår ord? Orsaken är att de fyller ett språkligt tomrum – man vill kunna
sätta en etikett på en sak, ett fenomen eller en känsla.
Det är också bakgrunden till varför ett ord som upplevelseindustrin har börjat användas
i allt större utsträckning. Detta samlingsord, liksom alternativa begrepp som kreativa
näringarna, har uppstått för att det har fångat något som faktiskt sker. På samma sätt
som andra ord uppkommit och cirkulerat en hel del under sina första år: kunskapssamhälle,
globalisering och bredband.
Varför talas det då så mycket om upplevelseindustrin? En förklaring, som berördes
inledningsvis, är att man har erkänt de ekonomiska och samhälleliga effekter som sektorer
i upplevelseindustrin bidrar med för att skapa konkurrenskraft. De har hamnat högre
upp på agendan.
En annan förklaring är att branscherna liknar varandra. Detta har förstärkts av att
tidigare branschgränser har blivit allt mindre relevanta. Kreatörer har i alla tider rört sig
självklart mellan olika branscher. Samarbeten och processer över tidigare sektorsgränser
märks också hos de stora, multinationella aktörerna inom media, underhållning och
upplevelser generellt. Datorspel blir filmer, filmer blir datorspel, böcker blir film, restaurangkedjor
fokuserar på helhetsupplevelser, hotell anlitar konstnärer. Till viss del fenomen
som har funnits länge (vilket är en av poängerna framöver). Men vad som märks är
ändå i vilken grad detta sker.
Branschgränser har alltså i vissa fall egentligen aldrig existerat och i andra fall smälter
de samman då branschkartor ritas om och inga strukturer är självklara. På de följande
sidorna analyseras vad som är gemensamt i vissa fall och inte i andra. Det är viktigt att
förstå likheter och skillnader för att kunna stimulera upplevelseindustrin på bästa sätt,
till exempel för att kunna planera utbildningar. Analysen delas upp i två delar – utifrån
produkter respektive aktörer – och därefter följer en beskrivning av företagsstrukturen
i upplevelseindustrin.
Samma grund – flera produkter
Musikbranschen som exempel
Vad ryms till exempel inom musikbranschen? Liksom med upplevelseindustrin generellt
är det inte självklart vad som ska ingå i ett delområde.
Skivindustrin antas ofta motsvara musikbranschen, men översätt till engelska och
det blir tydligare att skivindustrin endast delvis beskriver vad musik kan vara. Inspelningsindustrin
(recording industry) fångar att skivor just handlar om inspelad musik.
Därutöver kan musik framföras live – vilket också är en »musikindustri«. Tänk på
Madonnas världsturnéer. Minns Gyllene Tiders sommarturnéer runt Sverige. 21
Samtidigt, för att komplicera ytterligare, handlar livearrangemang om så mycket mer
än musik. Hultsfredsfestivalen anses allmänt vara ett av musikbranschens viktigaste
arrangemang. Men om man frågar Putte Svensson, en av festivalens grundare och som
nu verkar som utvecklingsansvarig i organisationen, säger han att han har mer gemensamt
kunskaps- och erfarenhetsmässigt med andra som producerar evenemang – må
det vara teaterföreställningar, måltidsupplevelser eller bara stora marknader – än med
skivbolag.
Musik är också mer än en industri. Musik framförs med instrument och på datorer
i pojk- och flickrum. Musik sjungs av amatörkörer och finns som självklara inslag vid
högtidsstunder. Musiken har funnits sedan människan lärde sig hålla takten. Det finns
alltså i högsta grad en icke-kommersiell sida av musik.
I stället för att försöka spalta upp stuprör i form av branscher och göra tvärsäkra avgränsningar
är det ofta bättre att se hur olika »system« samverkar och förstå skillnader och
likheter.
Musikbranschen står i det här avsnittet som exempel för hur en sektor kan delas in
i olika system. Å ena sidan med skillnader i form av olika affärsmodeller, aktörer och
»tänk«. Å andra sidan med samma grund, nämligen musiken och de som framför och
skapar den.
21
Dessutom råkar det vara så att medan skivindustrin har några svåra år bakom sig och troligen även framför sig,
går livebranschen bättre än på länge.
46 47