FUNK Bok.indd - KK-stiftelsen

Forskning
Val av fokus
Forskningen inom kulturområdet i Sverige har en lång och rik tradition inom olika discipliner
som exempelvis etnologi, sociologi och litteratur- och konstvetenskap. Det är
också »kulturforskningen« – forskningen inom humaniora – som har den längsta erfarenheten
av att belysa olika aspekter av företeelser inom upplevelseindustrin. Därutöver
märks kultursociologi (cultural studies).
Denna forskning har dock främst varit inriktad på att studera kulturella fenomen i sig
och det finns en tydlig tradition av att inom den akademiska världen särskilja kultur och
ekonomi, precis som i samhället i övrigt.
Även inom den humanistiska forskningen pågår en debatt om innehåll och funktion.
Litteraturprofessorn Lisbeth Larsson (2005) skriver till exempel:
»Problemet med den dominerande delen av humanistisk forskning i Sverige är att man slutat
relatera sina frågor till det omgivande samhället. Den är, menar jag, i allt för hög grad fångad
i sin egen verklighet, introvert och självupptagen, fast i sina egna inomvetenskapliga problemställningar
och ointresserad av att bidra till den diskussion om människans villkor som är
humanioras raison d’être.«
De ekonomiska aspekterna inom upplevelseindustrin har först på senare år tagits upp på
dagordningen i och med att det även för den akademiska världen blivit allt tydligare att
kultur och ekonomi flätats samman i nya mönster av produktion och konsumtion. Inom
den ekonomiska och entreprenöriella forskningen har området uppmärksammats ordentligt
först under den senaste femårsperioden och är således fortfarande i sin linda.
Ändå är bilden tydlig – forskning om upplevelseindustrin finns sällan på de ekonomiska
eller juridiska fakulteterna. Ett talande exempel på val av fokus är den nya professuren
inom modevetenskap på Stockholms universitet, till vilken familjen Persson – H&M:s
huvudägare – donerat 30 miljoner kronor. Rektorn Kåre Bremer säger: »Mode, som inrymmer
ett tvärvetenskapligt brett spektrum av discipliner, bland annat konstvetenskap,
sociologi, historia och företagsekonomi, kan på detta sätt förenas inom ett ämne.« Inte
desto mindre läggs professuren under den humanistiska fakulteten.
Forskningen inom mediebranschen har angripts av Leif Pagrotsky (i rollen som utbildnings-
och kulturminister). På ett seminarium betonade han mediebranschens stora betydelse
56 – men inte desto mindre uttryckte han missnöje med tillgången på information
och kunskap. Han menade att det visserligen finns gott om medieforskning, men att den
stannar vid »innehållets påverkan på samhället«.
»Jag är överraskad över att kunskapsläget är så svagt. (...) Om tidningsupplagor och tidningsläsande
finns det mycket kunskap. Men det handlar om fragment och inte helhetsperspektiv. (---)
Avgränsningarna tappar allt mer av sin mening. Men så ser världen ut överallt. Skillnaden är att
i medievärlden har ingen gett sig i kast med att göra nya definitioner.« (van den Brink 2006)
Forskningens betydelse för tillväxt
Skapande och utnyttjande av kunskap är en grundläggande förklaring till ekonomisk
tillväxt, menar Hans Lööf vid KTH i en rapport för Institutet för tillväxtpolitiska studier
(2005). Han hänvisar också till att det finns en mängd »olika tillväxtmodeller som betonar
kunskapsuppbyggnad inom företag, kunskapsspridning inom nätverk samt förmågan att
omvandla kunskap till affärsidéer och kommersiella produkter som avgörande« (ibid). 57
Han pekar på att 78% av forskningen i Sverige utförs av näringslivet, framför allt de
multinationella företagen. Endast 19% sker på universiteten och högskolorna. Hur motsvarar
denna bild var den sker inom upplevelseindustrin?
Hur som helst kan man dra slutsatsen att näringslivets insats för forskning är viktig
och inte ens traditionellt näringsliv litar enbart på vad som sker inom universitetens väggar.
Däremot kan man anta att i en sektor som domineras av många, små företag läggs
relativt mindre tid på forskning. Mikroföretag har i mindre grad en struktur för detta –
inte minst för att de har fullt upp att ändå klara av alla uppgifter. Lööf (ibid) pekar på att
detta gäller generellt för mindre företag.
56
»Mediebranschen är oerhört viktig för Sverige. Då tänker jag inte på mediernas innehåll utan mediebranschen
som näringsgren. Det är en dynamisk framtidsbransch som omsätter 52 miljarder kronor. Jag gissar att mediebranschen
ligger på femte-sjunde plats i Sverige. Enligt SCB har antalet medieföretag ökat från 700 till 2 000,
vilket tyder på en oerhörd entreprenörsanda.«
57
Bland annat Porter (1990) som även nämns i denna rapport.
76 77