FUNK Bok.indd - KK-stiftelsen

Musikbranschen kan huvudsakligen delas in i två system:
• Distribution och produktion av inspelad musik – distribuerad via skivor, radio, mp3-filer
etc. (Exempel på verksamheter: Sony BMG, Murlyn Music, MTG Radio.)
• Liveverksamhet – konserter, festivaler etc. (Exempel på verksamheter: EMA-Telstar,
United Stage, Hultsfredsfestivalen.)
Det förstnämnda systemet återkopplar till affärslogiken massproduktion eller skalbarhet.
Musiken är inspelad och reproduceras. Den andra fångas av livelogiken – upplevelsen
förmedlas här och nu. Men även i det här fallet försöker man uppnå skalbarhet om
möjligheter finns. Ett exempel är att man utgår från »samma« produktion vid flera tillfällen,
antingen i form av turné (man kommer till publiken) eller på samma plats (publiken
kommer till konserten). Ett annat exempel är festivaler (där skalbarheten uppstår genom
en mängd artister på samma plats).
Skillnader. De två systemen baserar sig på två olika intäktsmodeller. Företagen rör sig
i de båda fallen enbart i ett av systemen. Sony BMG kan stå bakom både produktion och
distribution av en inspelning, men arrangerar normalt inte konserter. EMA-Telstar
arrangerar konserter och andra evenemang, men producerar eller distribuerar inte inspelad
musik. 22
Stöd från forskning och utbildning är i båda fallen viktiga, men när just forskning och
utbildning diskuteras blir det tydligt att det handlar om två system. Enligt intervjuer från
aktörer inom »livesystemet« är det tydligt att kunskap om arrangörskap är det viktiga,
med faktorer som betonar projektledning, förståelse för affärsmodellen och erfarenhet.
För dessa personer är frågor som rör »inspelningssystemet« inte lika viktiga, till exempel
upphovsrätt eller teknikutveckling (främst angående distributionen; datorer, mobiltelefoner,
bärbara spelare, nya typer av radio). Givetvis finns det även gemensamma drag
när det gäller forskning och utbildning, till exempel generella kunskaper i företagsekonomi,
etnologi, sociologi m.m.
sig starkt i både konserter och radio eftersom de anses skapa marknadsföring i syfte att sälja
fler skivor. 23 Poängen här är ändå att affärsmodellerna – och systemen – skiljer sig åt.
En annan likhet tar fasta på den gemensamma basen som börjar i en icke-kommersiell
ände. Väldigt få artister och musiker har börjat med musik av kommersiella anledningar.
Däremot kan de – om de blir framgångsrika – syssla med musik professionellt
och verka i ett näringsliv. Från en icke-kommersiell bredd uppkommer alltså en form av
spets, en elit, som blir framgångsrik från ett kommersiellt perspektiv. En förflyttning
sker från ett kultur- till näringslivssammanhang. Per Gessle började inte med musik
för att tjäna pengar. Däremot är det tydligt att han har bidragit med åtskilliga miljoner
kronor i export- och skatteintäkter till Sverige. Han har också verkat i båda systemen i
musikbranschen. Skivor med Roxette, Gyllene Tider och Gessle som soloartist har sålts.
Dessutom har alla spelningar i radiokanaler bidragit med royaltyintäkter. Parallellt har
han i olika sammanhang turnerat.
Två huvudsakliga system har nämnts enligt ovan, men inte sällan fungerar musikbranschen
också som »värdeförstärkare«. Hitills har inte det här systemet varit motorn i
musikbranschens »industrier«, men strukturerna förändras som sagt och nya affärsmodeller
krävs. Ett exempel är att ringsignaler och PR-events försörjer allt fler i musikbranschen.
Men musik har i många fall länge handlat om att just stärka andra verksamheter
– nattlivs- och måltidsområdet (krogshow, jazzbrunch, after beach-trubadur, bakgrundsmusik
i restauranger), filmbranschen (soundtrack och stämningsskapare),
marknadskommunikation (musik i reklamfilmer och radioreklam), tv-spel (historieberättare,
coolhetshöjare) och som media (Internet, radio och tv).
Likheter. Musik är basingrediensen i båda systemen, och bakom musik står individer och
företag som därmed (i de flesta fall) rör sig mellan båda systemen. En artist har möjlighet
att både ägna sig åt liveverksamhet och inspelning av musik. Basen är alltså densamma.
Givetvis finns även andra kopplingar och samarbeten; skivbolag har till exempel engagerat
22
Planer finns dock på att spela in konserter för att till exempel sälja direkt efter konserttillfället.
23
Denna gamla sanning börjar bli gammal. I takt med att piratkopiering har ökat börjar det bli
allt vanligare att intäkterna i huvudsak kommer från konsertverksamhet eller merchandising.
Detta har även lett till nya avtal med artister.
48 49