FUNK Bok.indd - KK-stiftelsen

»The goal here is to have the first true collaboration between filmmakers and game makers. I’m
personally excited by the opportunity to work with Steven to build games that don’t just engage
players with their interactivity but also try to move them emotionally.«
I stället för branscher går det snarare att tala om färdigheter och uttryck. Skådespelare
rör sig ofta i ett flertal sammanhang: film, tv, teater och musikaler; ibland till och med
litteratur (läsa in e-böcker). Författare arbetar likaså med att skapa flera slutresultat
utifrån sitt skapande: böcker, tidningsartiklar, manus för tv eller film och ibland låtskrivande
eller reklamtexter.
Det går att koppla vissa sektorer till varandra utifrån hur tydliga kopplingarna är mellan
olika input (kreatörernas output) samt drivkrafterna liksom förutsättningarna för dessa
aktörer. Det är inget nytt, men den här kopplingen har betonats mindre än den mellan
olika branscher och produkter, det vill säga utifrån distribution, ägarförhållande o.d.
Några slutsatser kan dras utifrån det här perspektivet. För det första märks en gemensam
grund av personer med samma typ av färdigheter som sedan bildar underlag för
olika branscher. Jämför den tidigare diskussionen om musikbranschen, där artister och
musiker utgör grunden för både live- och inspelningssystemen.
För det andra går det inte att begränsa upplevelseindustrins alla inslag till en typ av
färdigheter. Därför är det bättre att tala om några stycken, som kan kallas »kultursystem«.
Ordvalet förklaras av att färdigheterna baserar sig på »kulturella uttryck«.
Exempel på kultursystem är – där färdigheterna nämns först och exempel på branscher
inom parentes: 36
• Skådespeleri (tv, film, teater, musikal m.m.)
• Berättande
– Audio-visuellt format (film, radio, tv, datorspel m.m.)
– Skriftligt format (böcker, tidningar, teater; även manus bakom det audiovisuella
berättandet)
• Visuell gestaltning (formgivning, film, foto, datorspel, animation, bildkonst, design,
arkitektur)
• Musik (inspelad musik, livemusik, musikaler m.m.)
• Måltidsskapande
36
Jämför Statens kulturråds uppdelning: ordkonst, bildkonst, scenkonst, tonkonst.
Dessa kultursystem bildar en »bottenplatta« för upplevelseindustrin generellt som förutom
färdigheterna innefattar referensramar, tyst kunskap, värderingar o.d. Vad som
ytterligare karakteriserar denna grund och dessa kultursystem i upplevelseindustrin är
bland annat att aktörerna (de som producerar) har sin bas i konstnärliga uttryck samt i
hög grad drivs av icke-ekonomiska belöningar (Caves 2000). Att detta fortsätter vara viktigt
klargörs av att »kvalitet« upplevs vara den viktigaste faktorn för att uppnå ekonomisk
tillväxt i sin bransch. 37
Typiskt sett samlar personer med samma intressen och färdigheter också ihop sig och
bildar »aktörskluster«. Filmskådespelare lever till exempel ofta i Los Angeles. En anledning
är att de dras dit jobben finns, 38 liksom att övrig infastruktur såsom utbildningar
och nätverk finns där. Aktörerna i dessa kultursystem kan alltså – för att återkoppla till
de olika funktionerna i det industriella systemet – stå bakom input till en mängd olika
produkter (outputs). Vissa produkter kan inkluderas i den rådande definitionen av upplevelseindustrin.
(KK-stiftelsen 2005) Andra produkter – i vissa fall producerade av samma
aktörer – kan bidra med input till andra branscher och helt skilda affärsmodeller. En
konstnär, till exempel, kan producera konstverk som kan bli traditionella konstverk som
säljs på ett galleri, utsmyckningar i det offentliga rummet – eller, om än något ovanligare,
design för kalsonger (konstnären Jockum Nordström för klädmärket Whyred; och
hans kalsonger säljs både i klädbutiker och på Moderna museet). En låtskrivare kan dessutom
komponera musik för SVT, Sony Ericsson och till ett musikförlag (olika kunder),
liksom framföra musiken själv eller låta en annan person göra det (hur produkten utformas),
och dessutom kan musiken spridas på en mängd sätt såsom live, på skiva, i radio
(distributionsformer).
37
Enligt en undersökning med drygt 200 utövare i upplevelseindustrin (se appendix 2). På en skala 1–5 där 5 är
mycket viktigt får »kvalitet« 4,5 i snitt. Därefter följer »distribution/försäljning« (4,4) och »affärskunskap«
(4,3).
38
Vilket är ett ömsesidigt samspel. Företag lockas också dit aktörsklustren finns, vilket är en av Richard Floridas
huvudteser (2002) om varför det är viktigt att attrahera den kreativa klassen – kunskapsföretagen (som står
för de största innovationerna i vår tid) etablerar sig där denna finns.
56 57