C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Caramba - 257 - Cargo
arbores'cens, sibiriskt ärtträd, har skaf tade blad
med 4—8 par äggrunda småblad samt flera
gula blommor i bladvecken. Hos oss ofta planterad;
god häckväxt. Härdig.
Caram'ba, spansk svordom.
Carambolage [kara n «båla's]] ( c a r a m b o-
1 e [kara n 'båir], biljardspel med två spelare o.
tre bollar, varvid spelaren skall i en stöt med
spelbollen söka träffa båda de andra bollarna.
Caravaggio [-vadsj'å], stad i n. Italien, prov.
Bergamo, ö. om Milano. 10,000 inv. Hålaren
C:s födelsestad.
Caravaggio [-vadsj'å], Michelangelo
Merisi, kallad Caravaggio
efter sin
födelseort (omkr. 1573
—1610), ital. målare.
Nydanare inom
den naturalistiska
riktningen, som utnyttjade
kraftiga motsättningar
mellan ljus
o. skugga. Dramatiska
genrescener med
vagabonder, kortspelare,
musikanter etc.
C:s optiskt inriktade
måleri fick mycket
stor betydelse äv.
utanför Italiens gränser.
Han var den
mest radikale bland de målare, som förde det
ital. måleriet in i barocken. Petrus' korsfästelse
(Rom, se bild).
Carbona'ri, it., »kolare», en hemlig förening
i Italien, som stiftades omkr. 1807 o.
vars mål var landets enande. Efterträddes
senare av Mazzinis förening »Unga Italien».
Carcassonne [-sann'], huvudstad i dep. Aude,
s. Frankrike, vid
floden Aude o.
Canal du Midi.
33,000 inv. (1936).
Klädestillverkning.
Säd, vin,
frukt. Staden är
mest känd genom
sin medeltida
stadsdel (I, a
Cité), som avskild
ligger på en
bergshöjd, omgiven
av väldiga, tornprydda murar (se bild).
Car'oer, lat., fängelse; förr arrestlokal vid
skolor o. universitet (»kurran» i sv. studentslang).
Caroo [karkå'], F r a n c.i s, f. 1886, fransk
författare, hämtar sina ämnen företrädesvis ur
Paris' undre värld. Erhöll 1922 Fr. akad:s
stora pris för romanen UHomme traqué. C. har
i en serie böcker berättat sina ungdomsminnen,
av vilka han sammanfört en del i volymen
Mémoires d'une autre vie (1943).
Carda'mine, örtsläkte (fam. Cruciferae), över
100 arter. Skidor uppspringande. C. praten'sis,
ängskrasse, med parbladiga blad, av vilka de
nedre ha rundade o. de övre smala flikar, samt
vita el. lilafärgade blommor, vanlig å fuktig
ängsmark.
Carda'no, Gerolamo (1501—76), ital. läkare
o. matematiker, bidrog i hög grad till naturforskningens
renässans. Fann lösningen till
3:e grads ekvationen o. uppfann den efter
honom uppkallade kardanska upphängningen.
von Cardell', Carl (1764—1821), fritt.,
militär, omorganiserade artilleriet, uppsatte
ridande artilleri, med vilket han utmärkte sig
under 1813—14 års krig vid Gross-Beeren,
Dennewitz o. Leipzig. Generalfälttygmästare
1816. C. grundlade högre artilleriläroverket i
Marieberg 1818.
Cårdenas, hamnstad på n. Cuba. 29,000 inv.
(1936). Stor sockerutförsel.
Cårdenas, L å z a r o, f. 1895, mexik. politiker.
Deltog 1913—29 i flera revolutionära
krigsföretag. Var Mexicos president 1934—40,
varunder han sökte förverkliga en »nationalrevolutionär
sexårsplan» att lägga kontrollen
av Mexicos rika naturtillgångar helt i rnexiko.
händer. Genomdrev äv. jordbruksreformer.
Cardi'aca (av grek. kardi'a, hjärta), hjärtstärkande
medel (digitalis, koffein, kamfer osv.)
Cardiazol [-så'l], pcntametylentetraz
o 1, användes för stimulering av andning o.
blodcirkulation vid t. ex. infektionssjukdomar o.
sömnmedelsförgiftningar samt i stora doser vid
behandling av schizofreni.
Cardiff [ka'dif], stad (eget grevsk.) i s.ö.
Wales, vid Taffs utflöde i Bristolkanalen.
236,000 inv. (1946). University of Wales College.
Järnindustri, skeppsvarv. Stor hamn. Betyd,
kolexport. Utsatt för tyska flyganfall 1941.
Cardiganshire [ka'dig°nsj°J, grevskap i v.
Wales, England. 55,000 inv. (1931). Huvudstad:
Cardigan. 3,000 inv.
Cardon'a, stad i n.ö. Spanien, n.v. om Barcelona.
5,000 inv. I närh. ett berömt saltberg
med grottor.
Carducci [kardots5'i],
Giosué (1835—1907),
ital. skald. Hans av antiken
påverkade lyrik gav
ofta uttryck åt fosterlandskärlek
o. politiskt radikala
idéer. Särsk. känd bl. hans
dikter är LHnno a Satana
(1863; Hymnen till Satan,
1864). Huvudverk: Odi barbare
(1877—89). C. erhöll
1906 nobelpriset i litteratur.
Carduus, tistlar, växtsläkte (fam. Compositae),
ett hundratal arter i Europa, Asien o.
Afrika. Blad nedlöpande, parflikade el. parbladigt
delade, taggiga el. borstkantade. Alla
blommor trattlika. Frukt med pensel av enkla
hår. Allmännaste art hos oss C. cris'pus, krustistel,
med undertill vitludna blad; växer på
åkrar o. vid vägkanter.
Care'lius, Olof (1702—58), präst, författade
Hönsgummans visa (1751), en sinnebildlig
skildring av Sverige under olika regenter.
Carentan [kara^ta"*'], stad i n.v. Frankrike,
dep. Mancke. Om C. utkämpades hårda strider
mellan tyskarna o. de allierade efter invasionen,
varvid staden blev lagd i ruiner, innan
den befriades 12 /g J 944-
Care of [kå' ö r åw], eng., genom förmedling av,
under adress, förk. c/o på brev.
Carex, starrsläktet (fam. Cyperaceae),
c:a 800, huvudsakl. i tempererade
o. kalla trakter förekommande
arter (hos oss ett 90-tal). Hano.
honblommor i samma el. skilda ax.
Pistillen omslutes av ett flasklikt
fruktgömme, ur vars spets de trådlika
märkesflikarna (2 el. 3) skjuta
fram (se bild). Frukt en trekantig nöt.
Många arter uppträda i massvegetation i kärr
o. på mossar.
Carey [kä' ö ri], William (1761—1834), eng.
missionär i Indien. C. översatte Bibeln till
flera indiska språk o. dialekter.
Carey [kä'°ri], Henry Charles (i793
—1879), amerik. nationalekonom, protektionismens
mest betydande amerikanske talesman
(Principles of social science, 1858—59).
Careyöarna [kä'°ri-], ögrupp vid Grönlands
v. kust i nordligaste delen av Baffin Bay.
Car'go, sp., ett handelsfartygs last; förr äv.
lastförteckning.
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.
17—472771. Norstedts uppslagsbok. Tryckt so. 4. 48.