C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Castellamare di Stabia — 264 — Cato
1596. Utsatt för allierade flygbombardemang
under Andra världskr.
Castellama're di Sta'bia, stad i s. Italien,
prov. Neapel, vid Neapelbukten. 46,000 inv.
(1946). Forntidens S t a b i a e, som förstördes
79 e.Kr. Krigshamn. Bad- o. kurort.
Castella'ni, A 1 d o, f. 1877, ital. läkare, bakteriolog.
Har klarlagt den tropiska sömnsjukans
orsak. Organiserade militärsjukv. under abess.
fälttåget 1935—36.
Castell'o Bran'co, Camillo (1826—90),
portugis, författare. Genom romanen Amor de
perdifäo (1862; En kärlekens martyr, 1889)
grundlade C. den portugis, sedeskildringen.
Castellön de la Pla'na [kasteljå'n-]. 1. Provins
i ö. Spanien. 6,663 kvkm, 320,000 inv.
(1945)- — 2. Huvudstad i C. 1, nära Medelhavet.
47,000 inv. (1941). Handel med apelsiner.
Castel'o Bran/co. 1. Distrikt i provins.
Beiras, Portugal. 300,000 inv. (1940). — 2. Stad
i C. 1. 10,000 inv. (1930).
Castiglione [kastiljå'ne], Baldassare
(1478—1529), greve, ital. statsman o. skriftställare,
författare till avh. Il Cortegiano (1528;
Hovmannen), som ger en idealbild av renässansens
fulländade världsman. Rafael målade
ett berömt porträtt av C.
Castillo'a, trädsläkte (fam. Moraceae), 3
arter i tropiska Amerika. C. elas'tica lämnar en
utmärkt kautschuk.
Castleford [ka'slf°d], stad i n.ö. England,
grevsk. Yorkshire (West Riding), vid Aire.
22,000 inv. (1931). Glastillverkning.
Castlereagh [ka'slre l ],
Robert Stewart,
markis av Londonderry,
viscount C. (1769
—1822), konservativ britt,
statsman, 1812 utrikesminister
o. under de följande
10 åren den faktiske ledaren
av Englands politik. Motarbetade
den av Metternich
inledda interventionsprincipen.
Död för egen hand.
Ca'stor. Myt. C. o. Pollux,
två grek. sagohjältar. — Astr. Den näst
ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Tvillingarna.
Jfr Pollux o. Dioskurerna.
Casto'vius, Erik (1655—1703), filosof, professor
i filosofi i Uppsala 1702. Hans avhandlingar
i Cartesius' anda väckte på 1690-t. stormiga
debatter.
Casfra, lat. (plur. av castrum), befäst läger.
— C. ve'Ura, romersk gränsfästning mot germanerna
vid Lippes inflöde i Rhen.
1. Castrén, Mattias Alexander
(1813—52), finsk språkforskare, företog vidsträckta
forskningsfärder till Ryssland o. Sibirien.
Hans vetenskapl. avh. utgåvos under
titeln Nordische Reisen und Forsckungen (12 bd,
1850—62). C. utgav en sv. övers, av Kalevala.
2. Castrén, Jonas (1850—1922), finsk
politiker, ledare för ungfennomanerna, led. av
finska bondeståndet vid lantdagarna från 1885,
förvisades av Bobrikov 1903. 1918 ivrigt verksam
för att skaffa svenskt stöd åt Finland.
3. Castrén, Kaarlo (1860—1938), finsk
politiker, finansminister nov. 1918, statsminister
april—aug. 1919, under vilken tid den republikanska
statsformen i Finland lagfästes.
4. Castrén, Gunnar, f. 1878, sonson till
M. A. C, finl. litteraturhistoriker, prof. i Helsingfors
1924—43. Bl. hans arb. märkas biografier
över C. F. Creutz o. Juhani Aho. C. har äv.
utövat en betydelsefull publicistisk verksamhet,
särsk. i (Nya) Argus. Erhöll 1934 Sv. akad:s
kungl. pris för betyd, förtjänster om den sv.
litteraturen. Utgav 1940 Runebergs brev till
Emilie Björksten.
5. Castrén, U r h o, f. 1886, finl. jurist o.
politiker, justitiekansler 1928. Justitieminister
i Kallios regering 1925—26, statsminister
(efter Hackzell) «/„—«/u *944-
Castres [kastr], stad i s. Frankrike, dep.
Tam. 29,000 inv. (1936). Klädesindustri.
Castrogiovann'i [-ds^å-], dets. som Enna.
Cast'rop-Raux'el, stad i n.v. Tyskland,
Rheinland-Westfalen. 58,000 inv. (1939). Kolgruvor.
Kem. industri. Cementfabriker.
Casuari'na, växtsläkte (fam. Casuarinaceae),
25 arter träd o. buskar, huvudsakl. tillhörande
Australien. Till det yttre påminna de om fräkenväxter.
C. equisetijo'lia har en mycket
hård ved (järnträ), som bl. a. av infödingarna
användes till vapen.
Ca'sus, lat., fall, tilldragelse, rättegångsmål,
rättsfall. — Casus bel l'i, krigsorsak. —
C a s u s f a t a'l i s, olycksfall. — Casus
necessit a't i s, nödfall. Jfr Kasus.
Cataro'le-prooessen, av Ch. Weizmann
uppfunnen metod för framställning av aromatiska
kolväten o. olefiner genom upphettning av
alifatiska kolväten (petroleum) tills. m. lämpl.
katalysator.
Catamar'ca, provins i n.v. Argentina. 78,162
kvkm, 165,000 inv. (1945). Huvudstad: Catamarca.
15,000 inv. (1940).
Cata'nia, 1. Provins på ö. Sicilien, Italien.
3,552 kvkm, 7r3,ooo inv. (1936). — 2. Huvudstad
i C. 1, vid foten av Etna, av vars
utbrott den ofta lidit. 272,000 inv. (1947).
Universitet från 1444, katedral från 1000-t.,
senare ombyggd. Ruiner av termer o. en romersk
amfiteater. Livlig siden- o. annan industri.
Svavelexport.
Catanzaro. 1. Provins i s. Italien (Kalabrien).
5,232 kvkm, 606,000 inv. (1936). — 2.
Huvudstad i C. 1. 50,000 inv. (1942). Sidenindustri.
Catchup, c a t s u p, såsextrakt.
Cateau, L e [l ö katå'j, el. Le Cateau-Camb
r é s i s [l°-katå'-ka n 8bresi'], stad i n.v.
Frankrike, dep. Nord (Flandern), vid Selle.
11,000 inv. Väverier. Bryggerier. I freden i C.
1559 fick Frankrike Metz. Toul, Verdun o. Calais.
Caterpillar [ka:tt' ö pill 0 ], eng., larv; bandtraktor,
krypkedjetraktor. — Caterpillar
c 1 u b (-klabb), internationell förening av personer,
som räddat livet genom hopp med fallskärm
(typ Irving) från luftfarkost. Instiftad av fallskärmsfabrikanten
L. Irving. Klubbens märke
utdelas gratis av fabrikanten o. är en silkesfjärillarv
(eng. caterpillar) i guld o. syftar på
att fallskärmar äro av siden samt att en sådan
larv sänker sig ned i en tråd, som den spinner.
Catgut [ka;tt'g ö t], eng., »katt-tarm», kirurgiskt
sy(sutur)-material, framställt av växtätande
djurs tarmar.
Cathelineau [katlinå'], Jacques (i759
—93), en av ledarna för Vendéeupproret 1793.
under vilket han stupade.
Cather [ka'ö°], W i 11 a (1876—i947),amerik.
författarinna. Skildrar i sina romaner livet bland
invandrarna på slätterna i v. Amerika (My
Antonia, I9r8; Min Antonia, 1939, Sapphira and
the slave girl, 1940; Sapphira och slavinnan,
1941, m. fl.).
Catili'na, amerik. 4-motorig flygbåt, införd
i sv. fljfgvapnet som sjöräddningsplan.
Catili'na, Lucius Sergius (108—62
f.Kr.), rom. upprorsstiftare, av gammal patricisk
släkt. För att tillfredsställa sin njutningslystnad
ville han vinna makten o. blev
själen i en sammansvärjning. Talaren Cicero
avslöjade hans planer (i de »catilinariska» talen)
men lät honom obehindrat lämna Rom. Vid
Pistoria blev därpå C. jämte större delen av
sin här nedgjord.
1. Ca'to, Marcus Porcius, d. ä.
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.