C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp
C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp
C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Crescendo — 311 — Crocus<br />
Crescendo [kresjänn'då] (it., av lat. cre'scere,<br />
växa), med tilltagande styrka. Förk. er esc.<br />
Crescen'tia 3 trädsläkte (fam. Bignoniaceae),<br />
5 arter i tropiska Amerika. C cufe'te, kalebassträdet,<br />
har stora, pumpliknande frukter med<br />
hård, förvedad yttervägg, vilka användas till<br />
kärl o. andra husgeråd.<br />
Cressent [kräsa"*'], Charles (16S5 —<br />
1768), fransk ebenist hos hertigen av Orleans.<br />
Hans rika bronsbeslag ha en yppig mod<strong>el</strong>leriug.<br />
Cret-de-la-Neige [krä-d 0 -la-nä's}], högsta<br />
toppen i franska Jura, 1,723 m.<br />
Cr©'us, C a b o de, Spaniens östligaste udde,<br />
i n.ö. Katalonien (prov. Gerona). Fyrtorn.<br />
Creuse [krös]. 1. Flod i m<strong>el</strong>l. Frankrike,<br />
biflod fr. h. till Vienne. 240 km. — 2. Departement<br />
i m<strong>el</strong>l. Frankrike. 5,606 kvkm, 202,000<br />
inv. (1936). Bergigt o. fattigt. Huvudstad:<br />
Guéret.<br />
Creusot [kröså'], I, e, stad i ö. Frankrike,<br />
dep. Saöne-et-I ital. målare av den venetianska skolan.<br />
Påverkad av Vivarini o. Mantegna utbildade C.<br />
en starkt personlig <strong>stil</strong>, lika mycket präglad<br />
av tidens realism som av fantasi med bysantinska<br />
o. gotiska drag. Rik kolorit, ofta med<br />
utnyttjande av guld.<br />
Crnagora [ts°rr'nagåra], »Svarta berget», det<br />
inhemska namnet på Montenegro.<br />
Croce [kråtsfe], Benedetto, f. 1866,<br />
ital. filosof, politiker o. historiker; undervisningsminister<br />
1920—21; representant för en<br />
idealistisk o. monistisk<br />
åskådning. C, som alltid<br />
stod i opposition mot fascistregimen,<br />
bl. a. som red.<br />
för tidskr. I,a Critica, är sed.<br />
1944 en av ledarna för ett<br />
liberalt parti, den demokratiska<br />
unionen. Bl. skrifter<br />
Filosofia d<strong>el</strong>lo spirito (1908<br />
—17), Storia d'ltalia dal<br />
ISJI al HJ15 (1929; Italiens<br />
historia 1871—19x5,<br />
1932) o. Storia d'Europa<br />
H<strong>el</strong> XIX secolo (1932; Europas historia under<br />
1800-talet, 1937). Led. av Vetenskapsakad. 1948.<br />
Cro'ous, örtsläkte (tam. I ridaceae),<br />
c:a 65 arter, de flesta i Med<strong>el</strong>havsområdet.<br />
Underjordiska, plattrunda<br />
stamknölar. Blad gräslika<br />
med vit mittlinje o. nedvikta<br />
kanter. Blommor med lång rörformig<br />
pip o. trattlikt sammanstående,<br />
kupiga hylleblad, över<br />
vilka stiftets brandgula, strutlika,<br />
fransade flikar höja sig. Många<br />
arter allmänt odlade, tidiga trädgårdsväxter,<br />
t. ex. den blå- <strong>el</strong>.<br />
vitblommiga C. ver'nus (se bild) o.<br />
den gula C. maesi'acus. Den i s.<br />
Europa, Orienten o. Kina i stor<br />
utsträckning odlade, höstblommande C. saWvus<br />
ger saffran.<br />
Ord, som saknas på C, torde sökas på K <strong>el</strong>. (för ryska ord) på H.
Change language