C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Carpentras — 261 — Cartesius
Carpentras [karpa n stra'L stad 1 s. Frankrike,
dep. Vaucluse, vid Auzon, biflod fr. v.
till Rhöne. 12,000 inv. (1926). Fornlämningar.
Car'pi, stad i n. Italien, prov. Modena.
34,000 inv. (1946). Stråhattstillverkning.
Carpi'nus, avenboksläktet (fara. Corylacae),
8 arter på n. halvklotet. Enda art
hos oss C. be'tulus, avenbok, i våra sydligaste
landskap. Avenboken är ett träd med slät,
grå bark, skiftesvis motsatta, ovala o. skarpt
dubbelsågade blad. Ur
de nedre knopparna på
fjolårsskotten utvecklas
på våren hanhängen,
ur de övre
knopparna skott, som
avslutas med en honblomställning.
Frukten
är en plattad, rafflad
o. av ett treflikat
svepe omgiven nöt,
som sprides med vinden.
Veden är vit, finporig.
Den är mycket
hård o. värdefull för
flera speciella ändamål, ss. till vagnshjul, skoläster,
hyvlar.
Carr [ka], Edward Hallett, f. 1892,
eng. vetenskapsman o. diplomat, deltog i fredskonferensen
i Versailles 1919, rådgiv, i Nationernas
förbund 1930—33, sekr. 1933—36, därefter
prof. i internationell politik vid University
College of Wales i Aberystwyth. Bl. arb. The
twenly years crisis, igig—39 (1939) o. Conditions
of peace (1942; Fredens förutsättningar,
1944), vari han förordar införandet av en ekonomisk
demokrati som grund för den kommande
freden, samt The soviet impact on the western
world (1947).
Carracoi [karati]'il, ital. målarfamilj från
Bologna, som i opposition mot manierismen
1589 grundade Accademia degli incaniminati
(= de på rätt väg fördas akademi), vilken fick
stilbildande betydelse. Dess ledare var närmast
Lodovico C. (1555—1619). Den märkligaste
av stiftarna var dock dennes kusin A n-
nibale C. (1560—1609), vars huvudverk,
dekoreringen av galleriet i Palazzo Farnese
i Rom (detalj, se bild), är en av den profana
romerska barockens kärnmonument. A. C. utbildade
i Rom äv. en heroisk landskapskonst.
Carragheen [-gi'n], dets. som karagen.
Carranza, Venustiano (1859—1920),
mexik. politiker. Som provinsguvernör igångsatte
C. 1913 en revolutionär rörelse mot
Huerta o. tillvällade sig makten. President
1917 men fördrevs 1920.
Carra'ra, stad i n.v. Italien, 1940 sammanslagen
med Massa till Apuania (se d. o.). Berömd
vit marmor.
Carrasco [karass'kå], flygplats vid Montcvideo.
Carrel [karäll'], Alexis (1873—1944), amerik.
kirurg av fransk börd. Erhöll 1913 års
nobelpris i medicin o. fysiologi för den av honom
utarbetade tekniken att sy ihop skadade blodkärl.
C. har i samarbete med Charles Lindbergh
konstruerat eu pump, »konstgjorda hjärtat»,
för kontinuerlig tillförsel av blod till uttagna
isolerade organ, vilka därigenom kunna
Överleva en viss tid. Har utg. Man, the unknown
(1935; Den okända människan, 1936) o. tills,
med Ch. Lindbergh The eulture of organs (1938).
Carreno [karänn'jå], Teresa (1853—1917),
sydamerik. pianist. C. konserterade flera gånger
i Sthlm. Gift 1892—95 med Eugen d'Albert.
Carrie'ra, Rosalba (1675—1757), ital.
målarinna, utförde eleganta, tekniskt skickliga
porträtt i pastell. Bl. elever Gustaf Lundberg.
Carriére [karjä'r], Eugen e (1849—1906),
fransk målare, utbildade en egenartad, konturlös,
känslobetonad stil med utpräglade ljusdunkeleffekter.
Äv. litografier.
Carrol [kserr' ö l], L e w i s, pseudonym för
Ch. L. Dodgson.
Carroll [kserr' 0 l], Paul Vincent, f. 1910,
irl. förf. o. dramatiker, vars skådespel Shadow
and substance under titeln »Den heliga enfalden»
1944 uppf. i Sthlm.
Carruthers [k°rab' ö s], William (1830—
1922), skotsk botaniker. Utgav värdefulla arb.
om fossila växters morfologi o. anatomi.
Carson [ka's°n], Edward Henry, baron
of Duncairn (1854—1935), britt, konservativ
politiker, ledare för
Ulsterrörelsen i n. Irland.
C. organiserade från 19 n
ett väpnat motstånd i Ulster
mot genomförandet av
Asquiths home rule-program
för Irland. Första
världskris utbrott återställde
tills vidare enigheten.
Under kriget var C. dcc.
1916—febr. 1918 mcdl. av
krigskabinettet. Hans irl.
politik vann framgång genom
Nordirlands avskiljande vid Irländska
fristatens (num. Eire) upprättande 1922.
Carson City [ka's ö n Bitti), huvudstad i Nevada,
För. Stat. 2,500 inv. (1940).
Car'stens, Asmus Jacob (i754—98),
dansk-tysk tecknare o. målare, den antikiserande
riktningens främste i det tyska måleriet.
Cartagena [-che'na]. 1. Befäst hamnstad i
s.ö. Spanien, prov. Murcia. 117,000 inv. (1945).
I närh. järn-, zink-, silver- o. blygruvor. C.
grundlades 228 f.Kr. av Hasdrubal o. kallades
då Carthago nova. — 2. Stad i n.
Colombia, vid Darienbukten. 85,000 inv. (1938).
C. är landets främsta hamnstad. Universitet.
Cartailbao [kartajakk'], Émile (1845—
1921), fransk arkeolog, förf. till viktiga arb. rör.
Frankrike under de förhistoriska tidsåldrarna.
Carte [karrt], fr., kort, karta. — C a r t e
b 1 a n c h e, oinskränkt fullmakt. — A 1 a
carte, efter matsedeln.
Carter [ka't ö ], Howard (1873—1939). eng.
egyptolog. Företog från 1890 en mängd
utgrävningar i Egypten samt deltog i lord
Carnarvons expedition, som 1922 i närh. av
Luksor upptäckte farao Tut-anch-Amons grav.
Carteret [ka't 0 r°t], Philip, d. 1796, eng.
upptäcktsresande. Under en färd till Stilla havet
1767—69 upptäckte C. ön Pitcairn samt en
mängd öar mellan denna ö o. Filippinerna.
Carte'sius, egentl. René Descartes
(1596—1650), fransk filosof, ansedd som den
moderna filosofiens grundare, d. I Sthlm ss.
drottning Kristinas gäst. C. tvivlade på allt,
blott ett var visst: att han tvivlade. På
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.