C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Clason — 21 )2 — Clearing
i. Clason, Isak Gustaf (1856—1930),
arkitekt. Prof. vid Tekniska högskolan 1890—
1904, byggnadsråd 1917—24, preses i Konstakad.
fr. 1918. Med sina krav på materialäkthet
0. överensstämmelse mellan en byggnads ändamål
o. form fick C. betydelse för sv. byggnadskonst.
Bl. arb.: Bunsowska huset (1886—88),
Nordiska museet (1889—1907), Halltnylska palatset
(1893) i Sthlm.
2. Clason, Samuel (Sam) (1867—1925),
kusin till I. G. C, historiker o. konservativ
politiker, riksarkivarie 1916, utgav viktiga
hist. avh., bl. a. rörande Gustav IV Adolfs
yttre politik. Led. av FK från 1907. Ecklesiastikmin.
1923—24.
3. Clason, Peder, f. *i/ g 1894, son till
1. G. C, arkitekt. Bl. arb. Sveriges utställningspaviljonger
i Barcelona 1929 o. Bryssel 1935,
svenska studenthemmet i Paris (1931) samt nybyggnader
för flygvapnet i Sthlm 1936—46.
Clastorp el. Claéstorp, gods i Ö. Vingåkers
kommun, Södermanlands I., s.v. om Katrineholm;
fideikommiss inom ätten Lewenhaupt.
Nuv. manbyggnaden uppfördes efter en brand
1754. 1872 inrättades där en slöjdskola. C.
hette urspr. I,astorp.
Claudel [klådäll'], Paul, f. 1868, fransk
författare o. diplomat {bl. a. sändebud i Rio de
Janeiro, Köpenhamn, Tokio o. Washington),
har bl. a. skrivit dramer, Tete d'or (1891) o.
L'annonce faite å Marie (1912; Bebådelse, 1916),
Soulier de satin, om äktenskapets sakrament
(skrivet 1919—24, uppf. i Paris 1943), präglade
av sträng katolicism. I,ed. av Fr. akad. 1946.
Clau'dius. 1. Tiberius C. Drusus
(lo f.Kr.—54 e.Kr.), rom. kejsare 41—54. Hans
regering var betydelsefull såväl genom yttre
framgångar (Britannien rom. provins) som
genom den inre förvaltningens (särsk. rättsväsendets)
reformerande. C. var först gift med
Messalina, som han lät
avrätta för otrohet, därefter
med Agrippina d. y.,
Neros moder. — 2. Marcus
Aurelius C, rom.
kejsare 268—270. C. var en
duglig regent, som med
framgång bekämpade alemanner
o. goter. (Se bild.)
Clau'dius, Matthias
(1740—1815), tysk skald,
vars religiösa o. folkliga visor
blevo mycket populära.
Clausen, Henrik Nikolai (1793—
1877). dansk teolog, prof. i Köpenhamn, politiker,
en av nationalliberalernas yppersta ledare.
Clausen, Hans Viktor (1861—1937).
dansk historiker o. politiker, uppdrog 1919 den
s. k. Clausenlinjen, som efter folkomröstningen
1920 blev ny gräns mellan Danmark o.
Tyskland.
Clausen, Julius, f. 1868, dansk kritiker,
bibliotekarie. Har tills, med P. F. Rist utgivit
den värdefulla serien Memoirer og Breve, 1—51
(11905—27). Memoarer (1941).
von Clau'sewitz, Karl (1780—1831),
preussisk general o. militärskriftställare. Bl.
hans skrifter märkes Vom Kriege (utg. efter C:s
död), vari han framställde krigsvetenskapens
uppgift ss. studium av äldre krigshändelser.
Under titeln »Krig och krigföring» utkom 1942
på sv. ett urval av C:s skrifter.
Clau'sius, Rudolf (1822—88), tysk teoretisk
fysiker, prof. i Bonn 1869; utförde betydelsefulla
termodynamiska undersökningar.
Claussen, Sophus (1865—1931), dansk författare,
anslöt sig till den symbolistiska riktningen
inom dansk lyrik, som han riktat med
både stämningspoesi och satir.
Claussen, Julia, f. Ohlsson (1879—
1941), operasångerska (mezzosopran), anställd vid
Kungl. teatern i Sthlm 1903—12, vid Metropolitan,
New York, 1912—32.
Clava'ria, fingersvampsläktet (fam.
Clavariaceae av Hymenomycetes), c:a 300 arter,
enkla, ogrenade klubblika el. ock busklikt greniga
med trinda stammar o. grenar, vitaktiga,
gråa el. gula. Flera arter, t. ex. C. botry'tis,
goda matsvampar.
Claveoin [klavsä 11 »'], fr., klavicembalo.
Cla'ves Sanc'ti Pe'tri, lat., den helige Petrus'
nycklar (Matt. 16: 19). Figurligt: kyrkligt herravälde.
Cla'viceps, svampsläkte (fam. Hypocreaceae
av Pyrenomycetes). C. purpu'rea lever parasitiskt
i rågens blommor (stundom äv. på korn o.
vete), där den utvecklar Intill 3 cm långa,
valsformade o. något böjda kroppar med ett
mörkviolett, fast barklager o. en vit märg
(sklerotier). Dessa mjöldrygor falla till marken
o. låta efter övervintring svampens egentliga
fruktkroppar utväxa. De trådfina sporerna angripa
ånyo rågblommorna. Jfr Mjöldryga.
Cla'viger, liten skalbagge, gast hos trädgårdsmyran,
där den åtnjuter föda o. husrum
o. 1 gengäld åt myrorna lämnar en för dessa
angenäm avsöndringsprodukt från huden. Skalbaggen
har korta antenner o. täckvingar. Ej
särdeles allmän.
Cla'vis, lat., nyckel; klav.
Cla'vius, Christoph (i537—1612), tysk
matematiker, jesuit, jämte Lilio upphovsman
till den gregorianska kalendern.
Clay [kle 1 ], Lucius, f. 1897, amerik. general,
bitr. stabschef för krigsmatcriclleveranserna
1941—44, Eisenhowers ställföreträdare
1945, överbefälh. för de amerik. trupperna i
Tyskland o. amerik. zonens militärguvernör sed.
1947-
Clayton [kle'tn], John Mlddleton
(1796—1856), nordamerik. statsman, från staten
Delaware, tillhörande »whig»-partlet. 1849
—50 var C. statssekreterare o. avslöt som sådan
med England det s. k. C 1 a y t o n -B u 1 w e r-
fördraget.
Clayton [kle'tn], W i 11 i a m, f. 1880, amerik.
finansman, verksam i New Deal-administrationen,
handelsmin. 1942—45, bitr, utrikesmin.
för ekon. angelägenheter 1945—47.
Clayton-Bulwer-fördraget [kle'tn boll'°ö-],
fördrag mellan Storbritannien o. För. Stat.,
avslutat i Washington 1850 o. uppkallat efter underhandlarna;
stadgade samfälld garanti för en
blivande centralamerik. kanals neutralitet o.
innehöll äv. ett ömsesidigt avstående från nya
koloniförvärv i nämnda trakter. Det ersattes
1901 av H a y-P a u n c ef o t e-f ördrage t.
Clearing [kli'°ring], eng., försvenskat k 1 i-
r i n g, avräkning medelst kvittning av ömsesidiga
fordringar o. kontant betalning av el.
anvisning på skillnaden. Förekommer i bankvärlden
beträffande postremissväxlar o. checker
samt äger rum såväl mellan ett lands banker
inbördes som mellan olika länders ledande
banker. Systemet utvecklades i si. av 1700-t.
i Londons City o. organiserades 1 Sverige på
1890-t. I den svenska clearingrörelsen, som
ledes av Riksbanken, deltaga de större bankerna
I i Sthlm, vilka i sin ordning äro ombud för
andra banker. — C. förekommer även i förhållande
till främmande stat (1947 blott Italien
o. Sovjetunionen), i vilken rätten att förfoga
över betalningsmedel inskränkts. Enl. lag
le U 1934 m. ändr. äger K. M:t förordna, att
den, som är betalningsskyldig för vara, härrörande
från den främmande staten, el. eljest
skyldig utgiva betalning för fordran till någon
i den främmande staten, i st. skall inbetala beloppet
i bank (i allm. Riksbanken). C. ombesörjes
av clearingnämnden.
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.