C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Charad — 277 — Charlottenlund
Chara'd [sja-], ordgåta, som gissas ur antydningar
ont det sökta ordets stavelser, utlästa
som självständiga ord.
Cbarbin, dets. som Harbin.
1. Charcot [sjarkå'], Jean Martin (1825
—93), fransk läkare, prof. i Paris, sin tids främste
på nervsjukdomarnas område. C. ökade på
ett utomordentligt tätt vår kännedom om ryggmärgens
o. hjärnans förrättningar o. sjukdomar.
2. Charcot Jean (1867—1936), son till
J. M. C, fransk havs- o. polarforskare, företog
sydpolsexpeditioner 1903—05 o. 1908—10, varunder
han bl. a. upptäckte Charcots land.
Med sitt fartyg Pourquoi-pas? företog han
senare flera havsforskningsfärder till Norra
Ishavet. Förliste vid Island.
Chardin [sjardä
0 »'], Jean
B a p t 1 s t e
S i m é o n (r699
—1779), fransk
målare, utförde
med personlig
värme realistiska
motiv i litet format,
huvudsakl.
hämtade från det
småborgerliga
hemmets värld
{Bordsbönen, o.
Morgontoaletten,
se färgplansch).
Dessutom porträtt
o. stilleben
(se bild). Ypperlig
valör- o. ljusbehandling.
Genom K. G. Tessins inköp synnerligen
rikt repr. i Nat.mus. Monografi av E.
Goldschmidt (1945)-
Chardonne [sjardånn'], Jacques, pseudonym
för den franske författaren Jacques
Boutelleau.
Charente [sjara n *t']. t. Flod 1 v. Frankrike,
rinner upp i Haute-Vienne, förbi Angoulénie,
Cognac, Rochefort, faller ut i Atlanten. 361 km.
— 2. Departement i v. Frankrike. 5,972 kvkm,
309,000 inv. (1936). Huvudstad: Angouléme. —
3. C. -Inférieure [-ä n sferiö'r], departement
v. om C. 2. 7,232 kvkm, 419,000 inv. (1936).
Huvudstad: La Rochelle.
Charenton le-Pont (ijara n 8tå n it'-l 0 -på n 8'], stad
i n. Frankrike, dep. Seine, vid Marnes inflöde
i Seine. 21,000 inv. (1931). Hospital.
Chargé d'affaires [s}ars}e' dafä'r], fr., diplomatiskt
sändebud av fjärde graden; ackrediteras
hos den främmande statens utrikesminister
(ej hos statsöverhuvudet).
Char'geh, Wah-el-C, Wah-el-Kharga,
den största av Egyptens oaser (300 km lång,
3,000 kvkm), i Libyska öknen. Märkliga fornlämningar.
Korn, bomull, sydfrukter o. vin.
Cbargera [§}arije'ra] (av fr.), överdriva,
breda på.
Charing Cross [tsjsrr'ing krass], öppen plats
i London, s.ö. om Trafalgar Square, med järnvägsstation.
Charity begins at home [tsja?rr'iti biginns °t
hå°m], eng,, »barmhärtigheten börjar hemma»,
motsvarar ung. »man är sig själv närmast».
Charivari [sja-], fr., vilt larm 1 syfte att
uttrycka missnöje, »kattmusik». — Parisisk
skämttidning under 1830-talet.
Charkov, dets. som Harkov.
Charkuteri' (av fr. charcuter, sönderstycka
kött), beredning o. försäljning av köttvaror.
Charlata'n [ijar-] (fr., av it. ciarlare, prata),
pratmakare; bedragare, kvacksalvare. — Charlatan
c 11', bedrägeri, humbug.
Charlemagne [s5arl 6 manj'],fr., Karl den store.
Charleroi [sjarl°r°a'], stad 1 8. Belgien, prov.
Hainaut, vid Sambre. 28,000 inv. (1945). Stenkol.
Storartad järn- o. glasindustri.
Charles leng. uttal. ts]a'ls, fr. sjarrl], Karl.
Charles [sjairl'], prins av Belgien, greve
av Flandern. 1. 1003. broder till kouung Leopold;
regent sed. 20 sept. 1944.
Charles [sjarrl], Alexandre (1746—
1823), fransk fysiker, uppfann vätgasballongen.
Charleston [tsja'lst°n]. 1. Stad i Syd-Carolina,
s.ö. För. Stat., vid Atlanten. 71,000 inv.
(1940). Stor bomullsexport. — 2. Huvudstad
i Väst-Virginia, i ö. För. Stat., vid Kanawha.
68,000 Inv. (1940). Timmer, kol, salt.
Charleston [tsja'lst°n], eng., en från Amerika
till Europa spridd pardans i -1/4 takt; kom
på modet 1926.
Charlet [sjarlä'], Nicolas (1792—1845),
fransk tecknare, litograf o. målare. Skildrade
träffande Napoleon o. det första kejsardömets
soldater.
Charléty [sjarleti'], Sebastian (1867—
1945), fransk historiker, rektor vid Paris' univ.,
initiativtagare till flera reformer inom undervisningsväsendet,
grundare av Franska inst. i
Sthlm. Arbeten om Frankrikes r8oo-talsliistoria.
Charleville [sjarlvill'], stad 1 n. Frankrike,
dep. Ardennes, vid Meuse, mittemot Méziéres.
23,000 inv. (r936). Järnindustri. C. besattes
under Första världskr. av tyskarna 191.1; till C.
var tyska stora högkvarteret förlagt till 1916.
Charleys tant [tsja'lis], fars av den eng.
skådespelaren Brandon Thomas. Spelad r:a ggn
1892. Äv. filmatiserad.
Charlier [sjarr'lie], Carl Vilhelm Ludvig
(1862—1934), astronom, prof. i Lund 1897
—1927. Arb. särsk. rörande den matematiska
statistiken o. den celesta mekaniken. Äv. populärvetenskaplig
författare.
Charlotta (Hedvig
Elisabet Charlotta)
(i759—1818), svensk drottning,
dotter till Fredrik
August av Oldenburg, gemål
till Karl XIII (1774);
hennes dagboksanteckningar
äga stort värde som tidsdokument.
(Se bild.)
Charlotta (1840—1927),
mexikansk kejsarinna, dotter
av konung Leopold I
av Belgien, g. m. ärkehertig Maximilian av
Österrike, som 1864 blev Mexicos kejsare.
Sinnessjuk 1866.
Charlotta, f. 1896, regerande storhertiginna
av Luxemburg sed. 1919. Förmäld s. å. med
prins Felix av Bourbon-Parma. I landsflykt
under Andra världskr.
Charlotta Amalia (1650—1714), dansk
drottning, dotter av Vilhelm VI av Hessen-
Kassel, g. m. Kristian V.
Charlotte [sja'l°t], stad i Nord-Carolina, 0.
För. Stat., vid Santee. ior.ooo Inv. (1940). Guld.
Charlottenberg, municipalsamhälle i v.
Värmland, Eda kommun, järnvägsstation vid
v. stambanan, 6 km från norska gränsen.
Jösse doms. Tullkammare. 1,041 inv. (1947).
Cbarlottenborg, palats 1 Köpenhamn, uppfört
1672—77 av U. F. Gyldenlöve (efter ritningar
av holländaren Evert Jansen), sed.
1753 säte för den danska konstakademien. En
tid i änkedrottn. Charlotta Amalias ägo, därav
namnet.
Charlottenburg, förstad (sed. 1920) till Berlin.
Slottsanläggning från omkr. 1700. 341,000
inv. (1933)-
Charlottenlund, danskt lustslott, n. om
Köpenhamn, vid Öresund. Kallades urspr.
Gyldenlund efter U. F. Gyldenlöve, som uppförde
det omkr. 1675- Sed. 1936 utnyttjas det
av lantbruksministeriet för forskningsändamål.
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el, (för ryska ord) på H.