C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Cotrone — 308 — Cousin
Cotrone [kåtrå'ne], hamnstad i s. Italien,
prov. Catanzaro, vid Joniska havet. 12,000
inv. Forna grek. kolonien K r o t. o n.
Cotswoldfåret [kåtts'°å°ld-], en i grevsk.
Gloueestershire hemmahörande, snabbt växande,
lättgödd fårras; saknar horn o. har lång,
lockig, glänsande vit ull. Alltid med en lång
ulltofs i pannan. Äv. införd till Sverige.
Cott'a, tysk bokförläggarfirma, grundad 1659
av J. F. Cotta (1631—92).
Cottage [kått'id£j], eng., stuga, lantställe.
de Cotte [d katt'], Robert (1656—1735),
fransk arkitekt, chef för Ludvig XIV:s byggnadsföretag,
arbetade också i stor utsträckning
för högadeln. C, som är en av régencens främsta
representanter (Galerie dori, 1713—19, i nuv.
Banque de France i Paris), verkade äv. i Strassburg
(ärkebiskopspalatset, svårt skadat under
Andra världskr.) o. i Tyskland.
Cottet [kåta'], Charles (1863—1925), fransk
målare. Bl. arb. folklivsbilder från Bretagne.
Cotfiska alperna, gren av Västalperna.
Cotton [kått'n], eng., bomull.
Coty [kåti'], Fr an co is (1874— IQ 34),
fransk industriidkare o. tidningsmagnat. Innehade
världsberömda parfymfabriker, som inbragte
honom en stor förmögenhet, för vilken
han förvärvade tidningen Le Figaro o. lancerade
V Ami du Peuple. Världskrisen 1929 o. åren
därefter bragte C. till ruin.
de Coubertin [d° kobärtä 11 *'], Pierre (1863
— x 937)> baron, fransk skriftställare, upphovsman
till de moderna olympiska spelen o. ordf.
i permanenta olympiska kommittén.
Couche [kosj'], fr., ligg! (till hundar).
Coudenhove-Kaler'gi [kå°'denhåfe], R i-
c h a r d, f. 1894, greve, österrik, politisk författare,
väckte uppmärksamhet genom sina i boken
Paneuropa (1923) framlagda idéer om ett Europas
Förenta stater. Bl. a. arb. Europé must unite
(1940) o. Crusade for Pan Europé (1943). C:s
mor var japanska. Num. bosatt i Schweiz,
Coué [koe'], Émile (1859—1926), fransk
psykolog, urspr. apotekare, verksam sedan 1910
i Nancy som helbrägdagörare. C:s metod, som
vunnit många efterföljare, gick ut på att avlägsna
det onda genom självsuggestion.
Coulage [kola'fj] (fr., av couler, flyta) el.
1 ä c k a g e [-a'sj], förlust på våtvaror på
grund av otäta kärl.
Couleur [kolö'r], fr., färg.
Coulomb [kolåmb'], amperesekund, teknisk
enhet för elektricitetsmängd, uppkallad efter
C. A. de Coulomb. Utgör den elektricitetsmängd,
som på 1 sekund passerar ett tvärsnitt av en
ledning, då strömstyrkan är 1 ampere. 1 coulomb
= o. 1 elektromagnetisk enhet = 3-10»
elektrostatiska enheter.
de Coulomb [d ö kola 0 *'], Charles Augusti
ne (1736—1806), fransk ingenjör o.
fysiker, utförde grundläggande undersökningar
om friktion o. torsion samt konstruerade en
efter torsionsprincipen byggd momentmätare,
Coulombs våg, medelst vilken han undersökte
de i elektr. o. magnet, fält verksamma
mekaniska krafterna. Härvid uppställde
han den grundläggande Coulombs
lag: två punktformiga laddningar el. magnetpoler
påverkas av en kraft riktad utefter sammanbindningslinjen,
proportionell mot vardera
laddningen (polstyrkan) o. omvänt proportionell
mot kvadraten på deras avstånd.
Coulome'ter [kola-], dets. som voltameter.
Coulondre [kola^or'], K o b e r t, f. 1885,
fransk diplomat. Ambassadör i Moskva 1936—
38, i Berlin från nov. 1938 till krigsutbrottet
sept. 1930. Förf. till Frankrikes gula bok betr.
krigets omedelbara förhistoria. 1940—44 fängslad
av tyskarna. Utg. Souvenirs d'une Ambassade
å Berlin (1947).
Counoil [ka°n'sil], eng., råd, rådsförsamling.
Ex. Town Council, stadsfullmäktige.
Council Bluffs [ka°n'sil blaffs], stad i Iowa,
mell. För. Stat., vid Missouri, mittemot Omaha.
41,000 inv. (1940). Järnvägsknut.
Count [ka°nt], eng., (utländsk) greve. —
Countess [ka°'ntes], grevinna. Jfr Earl.
County [ka°'nti, eng., grevskap. •— C o u n-
ty borough [-barr'å], stad som bildar eget
grevskap. — County council [-ka°'nsil],
»grevskapsråd», landstinget i eng. grevskap.
Coup [ko], fr., slag, hugg. — Coup d' é t a t
[-deta'], statskupp.
Couperin [koprä n «'] ( Francois (1668—
1733), fransk tonsättare. Hans sviter för klaver
har programmatisk karaktär o. kännetecknas
av sin rikedom på drillar o. sirater.
Cour [kor], fr., hov; artighetsbetygelse; domstol.
Courante [kora' n *t], dans i tretakt, före
1600-t. rörlig, sedermera gravitctisk; närmast
efter allemande i sviten.
Courbet [korbä'],
Gus t a v e
(1819—77), fr.
målare, genom
sin strävan efter
realism i ämnesval
o. männlskof
ramställ ning
av sin tid ansedd
som revolutionär,
men oftast
var han
djärvare i teorien
än i praktiken.
Repr. i Nat.mus. bl. a. av Den vackra irländskan
(se bild). Monografi av Ch. Léger (1929).
Courbevoie [korbv°a'], förstad till Paris, vid
Seine. 55,000 inv. (1946).
Cour permanenta d'arbitrage [kor pärmana
n *t' darbitra'i]], fr. permanent skiljedomstol;
officiella namnet på den permanenta skiljedomstolen
i Haag.
Cours d'amour [kor damo'r], fr., »kärleksdomstolar»,
under medeltiden trol. festliga
samkväm, arrangerade som domstolar, som
skipade »rättvisa» o. dömde i vanl. fingerade
tvistiga fall mellan älskande.
Court [kåt], eng., hov; domstol.
Courtage [korta's)], fr., mäklararvode.
Courteline [kortlinn'], Georges, egentl.
Georges Moinaux (1858—1929), fransk
författare, har i kvicka humoresker o. skådespel
(Boubouroche, 1893; uppf. i Sthlm 1914) skämtat
med militärlivet. Led. av Fr. akad. 1926.
Courths-Ma'hler [korts-], H e d w i g, f.
1867, tysk författarinna, har skrivit en rad
mycket spridda men underhaltiga romaner.
Courtois [kort°a'], Bernard (1777—1838)
fransk kemist, salpetersjudare, upptäckte 18 n
grundämnet jod uti den tångaska han använde
som råmaterial för sin tillverkning.
Courtoisie [kortoasi'], fr., artighet, belevat
uppträdande.
Courtrai [korträ'], flaml. Kortrij k, stad
i v. Belgien, prov. Väst-Flandern, vid Lys.
40,000 inv. (1945). Stadshus
från 1500-t. Spetstillverkning.
Cousin [kosa* 1 *'], Charles
Guillaume (1707
—83), fransk bildhuggare,
verksam i Sverige (Sthlms
slott) 1737—r746. Porträttbyster
av omedelbar
o. psykologiskt djuplodande
karaktär: Af. Meytens
d. y. (originalgips, T740,
Nat.mus.), Carl Härieman
(originalgips i Gamla observatoriet,
Sthlm, se bild.)
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.