C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Cicero — 287 — Cinchona
mittel, så kallad emedan Ciceros brev först
trycktes därmed; kägel (höjd) 12 punkter =
«/ 4 petit = 4-5i> mm. Ex.: ClCerO.
Ci'oero, Matens Tullius (106—43
f.Kr.), rom. statsman, framstående vältalare;
63 f.Kr. blev han av folkpartiet vald till
konsul o. uppträdde härvid
mot Catilina, vars revolutioiisplaner
han avslöjade.
Efter Caesars mord utvecklade
han en livlig verksamhet
för att krossa frihetens
motståndare men misslyckades
o. föll offer för proskriptionen.
C. saknade den
självständighet o. uthållighet,
som krävas av en stor
statsman. Ett stort antal
av C:s polit. tal o. populärfilosofiska
samt retoriska skrifter äro bevarade.
Hans latin gällde länge som mönstret
(»ciceronianskt latin»). Av enastående intresse
äro de brev av C, som bevarats till eftervärlden.
Cicero [siss'°rå°], stad i Illinois, För. Stat.,
förstad till Chicago. 65,000 inv. (1940). Elcktr.
industri.
Cicero'n (it. cicerone), vägvisare (person el.
bok). Benämningen innebär trol. en ironisk
jämförelse mellan de i tal. vägvisarnas o. Ciceros
vältalighet.
Cichorium [siko'-], växtsläkte (fam. Compositae),8
arter.buvudsakl.frånMedelhavsomrädet. C.
in'tybus, cikoria (se bild),
en 2-årig, meterhög ört
med parflikade nedre o.
lansettlika övre blad
samt plattade, av tunglika,
himmelsblåa blommor
bildade korgar;
växer vild hos oss,
helst vid vägar; äv.
odlad, särsk. i Mellaneuropa.
Av roten framställes ett kaffesurrogat.
Cicu'ta, växtsläkte (fam. Umbelliferae). C.
viro'sa, sprängört (Europa, Nordamerika),
högvuxen, glatt med ofårad stam o. i till 3
gånger parbladiga blad med vassågade småblad,
förekommer på sänka sjöstränder. Giftig;
förtärd blott i ringa mängd förorsakar den konvulsioner
o. död för boskap o. människor.
Cid [blöö], Rodrigo Diaz de Blvar
(omkr. 1040—99). kallad C i d (herre) el. E 1
Campeador (envigeskämpe), spansk krigare
o. nationalhjälte, kämpade omväxlande i
tjänst hos de kastilianska konungarna o. morerna.
C. är medelpunkten i en hjältediktning,
som framställer honom som kristen troshjälte.
Äldst är den berömda Cidsdngen, den spanska
litteraturens första verk.
Cider (fr. cidre), benämning på äppelvin.
Ciechocinek | tjäehétji'nek], stad i mell. Polen,
vojevodskapet Bydgoszcz. 5,200 inv. (1938).
Kurort.
Cienfue'gos, hamnstad på s. Cuba. 92,000
inv. (r938). Export av socker, rom o. tobak.
de la Cierva [-biärr'va], Juan (1895—1936),
spansk flygkonstruktör, uppfinnare (1919) av
autogiron (se d. o.). Grundade i England bolaget
Cierva Autogiro Co., för uppfinningens
förbättrande.
Cieszkowski [tjäsjkåffski], August (1814
—1894), i8oo-t:s störste polske filosof, därjämte
nationalekonom o. politiker, länge deputerad
till riksdagen i Berlin. En sammanfattning av
hans filosof, system utgör Ojcze nasz (4 bd, 1848
—1906, Fader vår), övers, till många språk.
Cieszyn [tjäsj'inl, polska namnet på Teschen.
Cif, förkortning för eng. cost, insurance jreight,
frakt- o. assuransfritt. Jfr Caf.
Cigarr' (sp. cigarro, av mayaspråkets zicar)
tillverkas av för hand el. i maskin rullade tobaksblad.
Den består av inläsa, omblad o. täckblad
(det yttre höljet). Efter det senarcs färg
Skiljer man på maduro, mörka, colorado, indianfärg,
o. claro, ljusa. De förnämsta cigarrerna,
»havannacigarrer», tillverkas på Cuba o. bära
ofta fabrikantens namn (Bock, Upmann). —
Cigarrcigarrett, en mindre cigarr utan
sluten spets; tillverkas vanl. i maskin.
Cigarrett' (fr. cigarrette, »liten cigarr») består
av i en hylsa av silkespapper innesluten finskuren
tobak.
Ciko'ria, art av örtsläktet Cichorium. Betecknar
äv. ett ur denna örts rotstock framställt
kaffesurrogat.
Cilia'rkroppen, dets. som strålkroppcn.
Cilia'ter, annat namn för infusiousdjur.
CilFcien el. K i 1 i k i e n, forntida landskap
i s.ö. Mindre Asien, vid Medelhavet. Frän 6o-t.
f.Kr. rom. provins. Huvudstad var Tarsos.
Ci'lier (av lat. ci'lium, egentl. ögonhår), i. De
på ögonlocksränderna sittande ögonhåren.
— 2. Gissel- el. flimmer hår, hårlika
protoplasmabcståndsdelar, som ofta förekomma
på yttre ytan av epitelccller el. hos encelliga
djur.
Cima [tsjfma], i tal. ord för bergspets, ingår i
flera geogr. namn: C. T o s a (Brenta-Alperna),
C. d c i G e 1 a s (Havs-Alperna) m. fl.
Cima i tsji'ma], Giovanni B a t t i s t a,
kallad C. da Conegliano efter sin födelseort
(omkr. 1459—1517 el. 151S), ital.
målare, lärjunge till Giovanni Bellini, av vars
kolorit han rönte inflytande
i sina vanl. religiösa framställningar.
Cimabue [tsjimabo'e],
G i o v a n n i (f. trol. omkr.
T240, d. efter 1302), ital.
konstnär, banbrytarc inom
det florentinska måleriet
före Giotto. Förutom hans
enda autentiska verk, en
Johannesfigur i domen i
Pisa, föras till hans produktion
bl. a. en madonnabild i
Uffizierna (se bild) samt ett
antal illa åtgångna fresker i
San Francesco-kyrkan i
Assisi.
Cimaise [simä's] el. c y m a i s e, fr., den
krönande listen på ett listverk.
Cimarosa [tsjimarå'sa], D o m e n i c o (1749
—r8oi), ital. tonsättare. Av hans operor var
Il malrimonio segreto (1782, Det hemliga äktenskapet)
länge populär.
Cimarron [-ånn'], biflod från h. till Arkausas,
For. Stat. 1,000 km.
Cimb'rer cl. k i m b r e r, gcrm. folkstam,
först bosatt i nuv. Jylland. Jlot slutet av 100-t.
f.Kr. drogo de till Gallien o. över Alperna till
Polandet, där romarna slogo dem på Raudiska
fälten 101 f.Kr. Härigenom förintades största
delen av folket.
Cimi'no [tsji-], M o n t c C, berg i iticll.
Italien, c:a 60 km n.v. om Rom, med utsikt
över Campagnan. 1,053 m.
Cimone [tsjimå'ne], Monte C, bergtopp
i Apenninerna, s.v. om Bologna. 2,167 m -
C INA, förkortning för fr. Commission Internationale
de Navigation Aérienne, Internationella
kommissionen för luftfart. Jfr 1CAO.
Cinchona [sinkå'na], trädsläkte (fam. Rubiaceae),
c:a 40 ständigt grönskande arter med motsatta,
hela, glänsande blad; blommor rörformade,
vita—röda med plant utbrett, fransat bräm,
samlade i sammansatta klasar. Kapselfrukt o.
vingade frön. Inhemska på Andernas ö. slutt-
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.