C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Camera obscura — 252 — Campinas
delikatessost, benämnd efter byn Camembert i
dep. Orne, där den först bereddes.
Ca'mera obscu'ra, lat. »mörkt rum», urtypen
för vår tids fotografikamera. Enär fotografiplåt
saknades, iakttogs bilden på en mattskiva el.
vid rumsstora anordningar på ett vitmålat
bord, varvid åskådaren befann sig inuti cameran.
Användes i denna senare form vid nöjesfält,
marknadsplatser o. dyl.
CambriHo, stad 1 ö. mell. Italien, prov.
Maeerata. 12,000 inv. Universitet (jur. o. med.
fakultet), grundat 1727. Ärkebiskopssäte.
Camerlen'go, it., namn på föreståndaren för
c a'm era a p o s t o'l i c a, det ämbetsverk,
som förvaltar de påvliga inkomsterna. Camerlengon,
som under påveledighet utövar
högsta makten inom romerska kyrkan, leder
konklaven under påvevalet.
Cameron [k8emm'°r°n], Verney I, o-
vett (1844—94), eng. upptäcktsresande. C.
ledde en expedition, som 1873 avsändes till
Afrika för att undsätta Livingstone. Vid underrättelsen
om dennes död fortsatte C. färden,
genomkorsade Afrika från ö. till v. o. fann
Tanganyikas avlopp Lukuga.
Cameron [kictnni' 0 r°n]. sir David Young
(1865—1945), skotsk etsare. Främst landskapsbilder.
Camisar'der, hugenotter, som efter nantesiska
ediktets upphävande 1685 slogo sig ned i
Cevennerna o. därifrån organiserade ett uppror
(1702—05I.
Camm [kremin] Sidney, f. 1893, eng. flygplanskonstruktör
(bl. a. Hawker Hurricane o.
Typhoon).
de Camöes [kamå n *§5'], 1, n 1 s V a z (omkr,
1524—80), Portugals främste diktare, berömd
genom den av religiös o. fosterländsk hänförelse
burna hjältedikten Os Lusiaias (Lusiaderna,
sv. övers. 1852).
Camonica, Val, alpdal i n. Italien, v. om
Gardasjön, en av huvudvägarna mellan Lombardiet
o. Tyrolen.
Camorr'a, förbrytarband i s. Italien; spelade
efter I tal. frihetskriget en viss polit. roll ss.
partigängare åt de fördrivna bourbonerna.
Camouflage [kamofla'sj], fr., maskering, åtgärder,
genom vilka man under krig till lands
o. sjöss söker vilseleda motståndaren, såsom
målning i flera färger av artilleripjäser, tanks,
örlogs- o. handelsfartyg. — Camoufle'ra,
maskera; vilseleda.
Campagna di Roma [kampann'ja di rå'ma],
Romerska kampagnan, sumpig, osund
landsträcka i mell. Italien, s. om Tibern,
mellan havet o. Apenninerna.
Stora delar dränerade
på senaste tiden. Talrika
fornlämningar.
Campanell'a, Tommass
o (1568—1639), it. renässansfilosof,
bygger i likhet
med Cartesius sitt system
på satsen om självmedvetandet.
Skrev bl. a. Civitas
solis (Solens stat), ett utkast
till en socialistisk idealstat
med påven som överhuvud.
(Se bild.)
Campa'nula, blåklock or, växtsläkte
(fam. Campanulaceae), 230 arter
på n. halvklotet. Krona klocklik,
livligt färgad. Vävnaderna
innehålla mjölksaft. Hos oss
allmännast C. rotundi)o'lia (se
bild), på ängsmark. Många storblommiga
arter, t. ex. C. »«'•
dium, odlas som prydnadsväxter.
Campanula'ceae, växtfamilj,
omfattande c:a 1,150 arter, oftast
örter el. halvbuskar med
vanl. spiralställda blad o. 5-taliga, tvåkönade
blommor. Kronblad vanl. sammanvuxna, ståndare
fria el. förenade runt stiftet. Frukt undersittande,
vanl. kapsel. De flesta ha mjölksaft.
Hit höra bl. a. släktena Campanula o.
Lobelia.
Campbell [kcembl], C o 1 i n, baron C 1 y d e
(1792—1863), britt, fältherre, undertryckte det
indiska sepoysupproret 1857.
Campbell [ktembl], William W a 1-
1 a c e (1862—1938), amerik. astronom, chef
för Lickobservatoriet 1901. C. utarbetade bl. a.
förbättrade metoder för bestämning av himlakropparnas
radialhastigheter.
Campbell [keembl], sir Malcolm, f. 1885,
eng. motorman, som satt flera världsrekord i
hastighetskörning med bil o. motorbåt.
Campbell [ksembl], Roy, f. 1901, eng.
skald, deltog i Spanska inbördeskriget på
Francos sida. Bl. diktsaml. The jlaming terrapin
(1924), Adamastor (1930) o. The flowering rifle
(1939)-
Campbell-Bannerman
[k8embl-bffinn' ö m°n], sir
Henry (1836—1908), britt,
statsman av skotsk börd,
ledare för det liberala partiet
1899—1907. Som premierminister
1905—07 genomförde
han parlamentarisk
självstyrelse för Transvaal
o. Oranj ef ristaten
(1906) o. träffade uppgörelse
med Ryssland om Persien,
Afghanistan o. Tibet (1907).
Campeche [kampäti]'e]. 1. Stat i Mexico, på
s.v. Yucatan. 50,952 kvkm, 90,000 inv. (1940).
— 2. Huvudstad i C. i, vid Campeche viken.
18,000 inv. (1930). Utförsel av färgträ (kampeschträ).
•
Campecheviken [kampät§5'e-], s. delen av
Mexikanska bukten, v. om Yucatan.
van Campen, Jacob (1595—1657), höll.
arkitekt, som efter studier 1 Italien tog starka
intryck av Palladio o. grundade den klassicistiskt
inriktade byggnadskonsten i sitt land.
Huvudverk: Mauritzhuis i Haag (se bild vid
Mauritzhuis) o. stadshuset (nu slottet) i Amsterdam
(se bild vid Amsterdam).
Cam'per, Pieter (1722—89), höll. läkare
o. anatom, en av sin tids främsta o. mångsidigaste
lärde. Bl. hans arbeten märkas upptäckten
av fåglarnas luftförande ben o. studier
över ansiktsvinkeln.
Camphuysen [kamp'höjsen], Govert Dir
i c k s z. (omkr. 1624—7a), höll. målare, verksam
i Sverige 1659—65, bl. a. hos Hedvig Eleonora.
Interiörer o. landskap med bl. a. skånska
motiv. Flera arb. i Sverige.
Cam'pin, Robert
(omkr. 1375—1444),
nederl. målare från
Tournai, troligen identisk
med »Flémallemästaren».
Med sin
skarpa iakttagelseförmåga
och plastiska
formgivning utgör han
jämte bröderna van
Eyck en av det tidiga
nederl. måleriets förgrundsfigurer.
Bl. arb.
atturverket från Flémalle
(två flyglar i Frankfurt
a. M.; se bild), Mérodealtaret
i Westerloo samt
porträtt.
Campiaas, stad i s.ö. Brasilien, staten Säo
Paulo. 148,000 inv. (1940). Medelpunkt i ett
stort jordbruks- o. kaffeodlingsområde.
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.