C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Chahar — 274 — Chamberlain
Chahar [tsja-], provins i n. Kina, mellan
Mandsjuriet o. Mongoliet. 453,000 kvkm, 2 inill.
inv. (1946). Huvudstad: Wanchuan.
Chain [ti]e'n], Ernst, f. 1906, tysk-eng.
biokemist av rysk börd. Fick sin utbildning i
Tyskland, arb. 1933—35 i Cambridge hos F. G.
Hopkins o, sed. 1935 i Oxford. Ledde tills. m.
H. W. Florey arbetet med renframställniug av
penicillin o. delade med denne o. A. Fleming
1945 års nobelpris i fysiologi o. medicin.
Chaine [sjä'n], fr., kedja; danstur, varvid de
dansande ställa sig i ring o. passera varandra
växelvis till höger o. vänster, i det de räcka varandra
handen.
Chalgrin [sjalgrä"*'], Jean Francois
(1739—1811), fransk arkitekt, en av empirestilens
främsta representanter. C:s märkligaste arb.
är Triumfbågen (1806—37; se bild) på Place
de 1'Etoile i Paris.
Challengerexpeditionen [tijaeirindsj 0 -], eng.
oeeanografisk expedition (med korvetten Challenger)
1872—76, som under ledning av W.
Thomson genomforskade Atlanten, Stilla havet
o. Indiska oceanen m. m. o. genom sina resultat
blev av grundläggande betydelse för kunskapen
om oceanernas djup, temperaturförhållanden
samt djur- o. växtvärld.
Challengerryggen [tsja:ll'inds3 0 -] el. Sydatlantiska
ryggen, långsträckt upphöjning
på botten av Atlantens s. del, 2,000
—3,000 m under havsytan.
Chalmers [sv. utt. iiairmers], William
(1748—1811), köpman i Göteborg av eng. börd,
donator; grundade genom sitt testamente
Chalmerska slöjdskolan, ur vilken Chalmers
tekniska högskola utvecklats.
Chalmers tekniska högskola, Göteborg,
uppstod 1937 genom ombildning av den högre
avdelningen av dittillsvarande Chalmers
tekniska institut (1883—1914 kallat
Chalmers tekniska läroanstalt, en utveckling
av Chalmerska slöjdskolan, grundad 1829); den
lägre avdeln. blev samtidigt ett tekniskt gymnasium.
C. omfattar fackavdelningar för
maskinteknik, skeppsbyggen, elektroteknik,
väg- o. vattenbyggnad, kemi o. kemisk teknologi
samt arkitektur. Kurserna 4-åriga. C,
som har med Tekn. högskolan i Sthlm gemensamma
stadgar ^939 med senare ändr.), är
num. i huvudsak likställd med denna.
Chålons-sur-Marne [sjalå n 8'-syr-marrn'], huvudstad
i dep. Marne, n.ö. Frankrike, vid fl.
Marne. 36,000 inv. (1936). Champagnevin.
Det forna Catalaunum. I närh. blev Attila
45r slagen på Katalauniska fälten.
Chälons sur-Saöne [sjalå^-syr-så^], stad i
ö. mell. Frankrike, dep. Saöne-et-Loire, vid
Saöne o. Canal-du-Centre. 33,000 inv. (1931).
Vin, stenkol, järn.
Chamaecy'paris [ka-], barrträdssläkte (fara.
Pinaceae), 8 arteri Nordamerika o. Japan. Hjärtblad
2, blad korsvis motsatta, deras översida
till större delen vidvuxen stammen, kottefjäll
sköldformade med 2 fröämnen. C. nutkaén'sis,
sitkacypress el. gul ceder (Nordamerikas västkust),
C. thujoi'des, vit ceder (ö. Nordamerika),
samt C. obtu'sa (Japan) värdefulla skogsträd
av ansenlig höjd. Samtliga i Europa allmän.t
o. i en mängd former odlade prydnadsträd; hos
oss knappast härdiga n. om Sthlm.
Chamaeor'chis [ka-], örtsläkte (fam. Orchidaceae).
Enda art C. alpi'na, ripört, intill decimeterhög
med trådfina blad o. ett glest fåblommlgt
ax av gula el. brunaktiga blommor. Kalktrakter
i fjällen.
Chamae'rops [ka], palmsläkte, 2 arter med sol -
fjädcrlika blad. Hit hör C. hu'milis, dvärgpalm,
i v. Medelhavsområdet, den enda i Europa vildväxande
palmarten, har blott meterhög stam.
Bladfibrerna lämna s. k. vegetabiliskt tagel, som
användes till stoppning. Ofta odlad krukväxt.
Chama'lhari [tija-], bergstopp på Himalaya,
i v. Bhutan. 7,350 m.
1. Chamberlain [ts]e'm'b°lin], J o s e p h
(J o e) (1836—1914). britt, statsman, led. av
underhuset från 1876. C. tillhörde urspr. det
liberala partiets radikala flygel o. var 1880—85
o. 1886 medl. av Gladstones kabinett. Motståndare
han därefter ledare för det
s. k. liberal-unionistiska
partiet o. närmade sig så
smån. alltmer högern. 1895
—1903 var C. kolonialminister.
Därunder verkade
han för det britt, världsväldets
utveckling till fastare
sammanhållning. Hans »imperialism»
tog sig bl. a. uttryck
i den sydafrik. politik,
till Gladstones irländska politik blev
som ledde till Boerkriget
1899—1902. Efter utträdet
ur ministären ägnade sig C. åt genomdrivandet
av en tullskyddspolitik (»tariffreform»), vilken
plan han första gången framlagt i ett uppseendeväckande
tal 1 Birmingham maj 1903.
Biografi av J. I,. Garvin (3 bd, 1932—34).
2. ChamberlaiD, sir Austen (1863—1937),
son till J. C, britt, statsman, led. av underhuset
1892, Inträdde i ministären
1895 o. blev 1903 finansminister.
Understödde efter
1905 ivrigt faderns tullskyddspolitik.
Ånyo finansminister
1918—22. Ledare
för unionspattiet 1921—
22. I Baldwins andra ministär
1924—29 var C. utrikesminister.
Ställde sig
avvisande mot Genéveprotokollet
av 1924 men slöt
nov. 1925 Locarnoavtalen
med Tyskland o. var ivrigt verksam för den
europ. fredens konsolidering. Erhöll 1926 tills,
med Dawes Nobels fredspris för år 1925. C. var en
av den moderna eng. högerns främsta ledare.
Han utgav 1935 självbiografien Down the years
(sv. övers. s. å.).
3. Chamberlain, Ne ville (1869—1940),
son till J. C, britt, politiker, medl. av underhuset
1918, hälsovårdsminister 1923 o. 1924—•
29, finansminister 1923—24
o. 1931—37, premierminister
o. det konservativa partiets
ledare 1937—40. Som premierminister
ingrep C. på
ett personligt sätt i utrikespolitiken,
eftersträvande
framför allt en förbättring
av Englands relationer till
Tyskland o. Italien. Med
anledn. av Tysklands krav
på de sudettyska områdena
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.