C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Chamberlain - 275 — Champinjon
sökte C. genom personliga sammanträffanden
med Hitler hösten 1938 (i Godesberg o. Munenen)
förhindra ett krigsutbrott. C. deltog sålunda
i Miinehenöverenskommelsen S9 / 9 1938. C:s
eftergiftspolitik gentemot Tyskland tog emellertid
ett tvärt slut, då Hitler i mars 1939 lät ockupera
återstoden av Tjeckoslovakien. För att
förebygga en vidare tysk expansion garanterade
England Polens oavhängighet våren 1939,
sedermera Rumäniens o. Greklands. I anslutning
härtill o. med anledn. av det tyska överfallet
på Polen i sept. 1939 förklarade England
Tyskland krig 3 sept. s. å. Den misslyckade
krigföringen o. den tyska invasionen i Holland
o. Belgien framtvungo i maj 1940 C:s avgång
som premierminister, men han kvarstod dock
i Churchills regering till okt s. å.som Lord President
of the Council. — Biografi av K. Feiling
(1946).
Chamberlain [tsje'm'b°lin], Houston
Stewart (1855—1927), tysk författare av
eng. börd, svärson till Richard Wagner. C.
gjorde sig känd genom ett starkt framhävande
av germanernas (särsk. tyskarnas) kulturella
överlägsenhet o. sökte i antisemitiskt intresse
bevisa, att Jesus varit indoeuropé. Under
Första världskr. bedrev han livlig tyskvänlig
propaganda. Bl. arb. Die Grundlagen des ig.
Jahrhunderts (1899—1901, I3:e uppl. 1919)
samt flera verk om Richard Wagner. C:s
teorier voro av betydelse för nationalsocialismens
utformning.
Chamberlen [tsje'm'b 0 l 0 n], eng. läkarfamilj,
inom vilken förlossningstången uppfanns, sannolikt
av Peter Cd. ä., död 1631, läkare o.
ackuschör hos eng. drottningen. Uppfinningen
hölls länge hemlig inom familjen C, som endast
utnyttjade den till ekonomisk vinning.
Chambers [tsjeWb 0^], William (1726—
96), eng. arkitekt, f. i Sthlm, representant
för palladianska klassicismen, uppförde bl. a.
Somerset House i London. C. sökte äv. tillämpa
kinesisk byggnadskonst i Europa. Anlade Kew
Gardens.
Chambers [tsje'm'b 0 s], William (1800—
83) o. brodern Robert (1802—71), skotska
förlagsbokhandlare o. författare. Utgåvo tidskriften
Chambers' Edinburgh Journal samt
Chambers' encycloptzdia (io bd, 1859—68). Med
sin anonyma skrift Vesliges oj the natural history
of creation (1843—46) blev Robert C. en av
Darwins föregångare.
Chambertin [sja n Bbärtä n s'], vindistrikt i ö.
Frankrike, dep. Cöte d'Or (Bourgogne).
Chambéry [sja n 8beri'], förr huvudstad i
hertigdömet Savojen, nu i dep. Savoie, s.ö.
Frankrike, vid t,aisses o. Albanes sammanflöde.
28,000 inv. (1936). Slott från 1200-t. Industri.
Ärkebiskopssäte.
Cbambord [sja n *bå'r], märkligt renässansslott
i inell. Frankrike, dep. I,oir-et-Cher, nära Blois.
Det började uppföras 1523 av Frans I efter en
symmetrisk plan; sed. 1914 statsegendom.
Chambord [ija n 8bå'r], Henri Charles
Ferdinand, greve av C. (1820—83), fransk
tronpretendent, son av hertigen av Berry.
Utropades 1830 till konung som »Henrik V»
men måste lämna landet o. uppehöll sig utanför
Frankrike till 1871. C. omintetgjorde monarkiens
återställande genom att avvisa alla
eftergifter.
Chambre [sja n sbr], fr., rum; domstol, ämbetslokal,
kammare i franska folkrepresentationen
T875—1940 (chambre des députés). —•
Chambre ardente [-arda n st'j, glödande
kammare, i äldre tid benämning på franska domstolar,
som huvudsakl. dömde till bålet. —
Chambre scparée [-separe'], enskilt rum.
Chaminada [sjaminadd'], C é c i 1 e, f. 1861,
fransk tonsättarinna. Har komponerat sånger,
piano- o. orkestermusik.
von Chamiss'o [fann sja-], Adalbert
(1781—1838), tysk skald o. naturforskare, av
fransk härkomst. Skrev formfulländade dikter
o. sagan Peter Schlemihl om mannen utan
skugga (1814; Peter Schlemihls sällsamma
historia, 1926).
Cbamois [s}am°a'] (fr., stenget), sämskat
get- o. fårskinn; sämskskinnfärgad.
Chamonix [sjamåni'], by i ö. Frankrike, dep.
Haute-Savoie, vid foten av Mont Blanc. 3,000
inv. Naturskön alpdal, berömd för sina väldiga
jöklar. Vintersportplats. — I C. avhöllos
Olympiska spelens vinterspel 1924.
Chamotte [sjamått'], bränd, eldfast lera.
Chamottetegel [sjamått'-], tegel av lera, vari
inblandats krossad chamotte för att minska
den vid bränningen skeende krympningen.
Champagne [s]a n *panj'], landskap o. fordom
provins i n. Frankrike, förenat med Frankrike
genom Filip den skönes giftermål med Johanna
av Navarra 1284. C. är bekant för sina viner
(champagne). Huvudstad: Troyes. C. har
bildat dep. Aube, Haute-Marne, Marne, Ardennes.
— I C. utkämpades under hela Första
världskr. mycket häftiga strider, särsk. febr.—
mars 1915 (Vinterslaget), sept.—no v. s. å.
(Höstslaget), april 1917 (Dubbelslaget vid
Aisnc o. i C.) o. okt. 1918. I juni 1940 utkämpades
åter hårda strider i C, som ledde till att
tyskarna lyckades isolera Maginotlinjen.
Champagne [sjampanj'], musserande, vita
viner från den forna prov. Champagne, n.
Frankrike, i regel uppkallade efter tillverkaren
(Louis Roederer, Veuve Clicquot-Ponsardin).
Efter sockerhalten skiljer man på sec (torr),
demi sec (halvtorr) o. doux (söt). Alkoholhalt
8—n %. Champagne höj serveras vid högst 10°.
de Champagny [d° ijaifpanji'], J e a n B a p-
tiste, hertig av Cadore (1756—1834),
fransk statsman, slöt sig tidigt til! Napoleon o.
var honom trogen i det sista. Utrikesminister
1807—11..
de Champaigne [d ö sja n spänj'L P h i 1 i p p e
(1602—74), flarn], historie- o. porträttmålare,
från 1621 verksam i Paris, där han var ledare
av Konstakad. I individuellt uppfattade porträtt,
bl. a. av Richelieu, representerade C. en
sträng, allvarlig riktning.
Champinjon, namn på arter av svampsläktet
Psallio'ta (fam. Agaricaceae av Hymenomycetes).
Skivorna fria från
foten, i början vita el. rosenröda,
senare svartbruna el.
svarta. Sporer brunsvarta. Fot
med ring o. utan slida vid basen.
Många arter högt värderade
matsvampar, t. ex. P.
arven'sis, snöbollschampinjonen
(se bild), helt vit, P.
campesfris, ängschampinjonen, vitaktig med
breda, tilltryckta, ofta otydliga fjäll på hatten.
Den närstående P. horten'sis, trädgårdschampinjonen,
är föremål för en omfattande odling
på kontinenten o. i England, nutn. äv. hos oss.
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.