C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Cyklohexanon - 318 - Cyperus
a n o 1, CgHuOH, en mättad cyklisk alkohol,
som framställes genom hydrering av fenol med
nickelkatalysator. Vätska med kamferartad
lukt, kokp. 161 0 . Användes i torrsprit o. som
lösningsmedel för cellulosanitrat. Utgångsmaterial
vid framställning av adipinsyra.
Cyklohexanon [-å'n], ofta fork. a n o n,
C6H10O, en cyklisk keton, som erhålles vid försiktig
oxidation av cyklohexanol. Viktigt lösningsmedel.
Cykloi'd, den kurva, som beskrives av en
punkt på omkretsen av en cirkel, när denna
rullar på en rät linje; har formen av en rad på
linjen stående bågar. Jfr Kretschmer.
Cyklon [-klå'n] (av grek. kyk'los, krets, omlopp).
Meteor. Område för lågt lufttryck, inom
vilket luften strömmar in från sidorna o. uppåt,
varvid jordrotationen orsakar en virvlande rörelse.
Inom vissa trakter av jorden bli cyklonerna
synnerl. häftiga virvelstormar, ss. taifun i
Japan. — Tekn. Anordning för utskiljning med
centrifugalkraftens hjälp av damm o. andra
partiklar, som medfölja en luftström, exempelvis
vid dammfilter o. spåntransportörer.
Cyklo'per, dets. som kykloper.
Cyklotron [-trå'n], apparat för framställning
av utomordentligt snabba, energirika gasjoner
(jonstrålar), konstruerad av nobelpristagaren
E. O. Lawrence. Bygger på principen
att gasjoner från ett urladdningsrör av ett magnetfält
bringas att röra sig i cirkelbanor, så att
de upprepade gånger passera genom ett elektrostatiskt
fält o. därigenom uppnå allt högre hastighet.
Användes för studiet av atomkärnors
struktur o. framställning av neutronstrålning
o. artificiella radioelement. Jfr Elementomvandling,
Neutroner o. Radioaktiva grundämnen.
Cylin'der (av grek. kylin'dein, rulla). Geom.
Yta alstrad av en rät linje, generatrisen, när
denna stödd mot en bestämd kurva, direktrisen,
flyttar sig parallellt med sig själv; äv.
den solida kropp som begränsas av en cylinderyta
o. två densamma skärande parallella plan.
Efter formen på direktrisen (cirkel, parabel
osv.) benämnes cylindern cirkulär, parabolisk
osv. — Tekn. Den cirkulärcylindriska
ihålighet hos en kolvmaskin, vari
kolven går fram o. tillbaka.
Cylinderglas, dets. som cylinderlins.
Cylinderlins, glaslins, vars ena yta el. båda
slipats i form av en cylinder. Användes i glasögon
för att avhjälpa astigmatism.
Cylinderur, fickur, där orons axel har formen
av en uppskuren cylinder, i vilken steghjulets
tänder gripa in. Denna s. k. cylindergång
användes num. endast i billigare ur. Jfr Ankargång.
Cymaise [simä's], dets. som Cimaise.
Cymba'l (lat. cym'balum), urspr. musikinstrument
i form av två ihåliga halvklot av metall,
som slogos emot varandra. Senare benämning
på bäcken, hackbräde, klockspel samt
en liten skarp flöjtstämma i orgeln.
Cymol [-å'l], para-metyl-isopropyl-bensol, ett
kolväte som ingår i många eteriska oljor o. erhålles
ur en biprodukt (terpentin) vid framställning
av sulfitcellulosa. Användes som råvara
för framställning av toluol. — Kemiskt
närbesläktad är k u m o 1 = isopropylbensol.
Cymö's säges en förgreningsform hos växterna
vara, då en skottaxel inställer sin tillväxt
(genom spetsens avdöende el. till följd av blombildning)
o. sidoaxlar fortsätta grensystemets
uppbyggande.
Cynan'chum, örtsläkte (fam. Asclepiadaceae),
200 arter i Europa o. Asien till Himalaya.
Den enda hos oss C. vincetox'icum,
tulkört, flerårig, intill meterhög med motsatta,
hel bräddade, spetsade blad o. vitaktiga
blommor i långskaftade knippen från bladvecken.
Frukt av 2 kapselartade småfrukter;
fröna ha hårpensel. Värdväxt för tallens törskatesvamp
{Cronar'tium asclepia'deutn). Bergmark
i s. o. mell. Sveriges ö. kusttrakter.
Cy'nara, växtsläkte (fam.
Compositae), n arteri Medelhavsländerna,
med långa, flikade,
tornbärande blad o.
stora blomkorgar. C. sco'lymus,
kronärtskocka (se bild),
en intill 2 m hög, flerårig ört
med violetta blommor, i s. o.
mell. Sverige ofta odlad. De
oöppnade blomkorgarna ätas.
Cy'niker, anhängare av den cyniska (k y-
n i s k a) skolan; rå, skamlös människa. —
C y'n i s k, rå, hänsynslös, fräck. — Cynis m',
råhet, hänsynslöshet, fräckhet.
Cynogloss'um, växtsläkte (fam.
Borraginaceae), c:a 70 arter. C.
officina'le, munkfrat el. hundtunga,
en tvåårig, mjukhårig,
meterhög, illaluktande ört med
lansettlika blad, i brunt, rött o.
violett skiftande blommor samt ovala, taggiga
delfrukter (se bild).
Cynosu'rus, grässläkte. C. crista'tus, kamäxing,
ett på ängsmark växande, flerårigt, ljusgrönt
gräs med glänsande, ensidigt skenax,
bildat av mycket kortskaftade knippen av småax;
användes ofta till gräsmattor i parker o.
trädgårdar.
Cyn'thia, latinsk form för Kyntia.
Cyn'thus, latinsk form för Kyntos.
Cypera'oeae, halvgräs, växtfamilj, omfattande
c:a a,600 enhjärtbladiga örter med
vanl. skarpt trekantiga, oledade stammar o.
smala, gräsliknande blad med sammanvuxna
slidor. Blommor samlade i ax, en- el. tvåkönade,
i regel nakna med 3 ståndare o. ett fruktämne
med 2 el. 3 trådformade märkesflikar.
Frömjölet överföres med vinden. Frukten en
nöt. Hit höra bl. a. släktena Carex, Cyperus,
Eriopkorutn o. Scirpus.
Cy'pern (grek. Ky'pros, lat. Cy'prus, turk.
Kibris), ö i ö. Medelhavet. 9,251 kvkm, 449,000
inv. (1946), greker, tur
kar o. armenier. Saltutvinning.
Utförsel av
johannesbröd. Cypress
o. koppar (lat. cu'prutn)
torde ha uppkallats
efter C. Huvudstad:
Nicosia. — Hist.
C, som var självständigt
rike från noo-t.
till 1489, har tillhört bl. a. egypterna, grekerna,
romarna, Venedig, turkarna (1571—
1878), från vilka alla skeden finnas minnesmärken.
C. tillhör sed. 1878 England o. förklarades
1925 för britt, kronkoloni.
logs- o. flygbas.
Viktig ör­
Cypernexpeditionen, svensk arkeologisk expedition
till Cypern 1927—31, ledd av E. Gjerstad,
finansierad av Cypernkommittén under
kronprins Gustaf Adolfs ordförandeskap. Av
de talrika lösa fynden, huvudsakl. keramik o.
terrakottaskulpturer, tillföll c:a hälften sv.
staten. Bl. utgrävda fasta lämningar märkas
resterna av ett palats från 400-t. f. Kr. och en
romersk teater.
Cy'perus, växtsläkte (fam. Cyperaceae), c:a
400 arter, de flesta i varmare trakter. Axen
plattade med blommor i 2 rader. C. papy'rus,
intill 3 m hög, i tropiska Afrikas sumpmarker o.
floder; av stammarnas märg framställdes under
forntiden »papyrus». C. esculen'tus, odlad i s.
Medelhavsområdet o. tropiska Afrika, har underjordiska,
näringsrika stamknölar, s. k. jordmandlar,
ett viktigt födoämne.
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el.
(för ryska ord) på H