C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Cabriolet — 247 — Caesarea
Cabriolet [kabriålä'] (av fr.), kabriolett, en
vagntyp; karosserityp för bilar: 2-—5-sitsig med
2 dörrar o. nedfallbar sufflett (se bild på art.
Automobil). Jfr Kabriol.
Ca'canny [kåka?nn'ij, egentl. call canny,
skotska, »kör försiktigt», avsiktlig minskning av
arbetstakten som påtryckningsmedel i arbetskonflikter.
Cåceres [kap'eres]. 1. Provins i v. Spanien,
i n. delen av Estremadura, kring mell. Tajo.
19,961 kvkm, 528,000 inv. (1945). — 2. Huvudstad
i C. 1. 28,000 inv. (1940).
Caohéo el. C a c b e u, befäst koloni i Portug.
Guinea, Västafrika. C:a 15,000 inv. Grundades
1588 o. var förr Portugals viktigaste befästning
på denna kust. Äv. hamn.
Cachera [kasje'ra], av fr., dölja.
Cachet [kasjä'], fr., sigill; särprägel.
Cachuoha [kats]otsj'a], spansk solodans i
3 / 4 takt, med ackompanjemang av kastanjetter.
Cacops var ett något
mer an halvmeterlångt,
på ryggsidan bepansrat,
svansbärande groddjur
från permformationen
i Nordamerika. Ett av de fullständigast
kända, svansbärande groddjuren.
Cacta'ceae, kaktusväxter, växtfamilj,
omfattande c:a 1,500, huvudsakl. på Amerikas
tempererade o. varma områden fördelade arter
(några äv. 1 Afrika). Stammar vattenupplagrande,
tjocka o. köttiga, assimilerande, vanl.
bladlösa. Många arter ha taggar (ombildade
blad på rudimentära sidoskott). Blommor ofta
stora, praktfulla, välluktande med talrika, spiralställda
hylleblad utan skarp gräns mellan
foder o. krona, talrika ståndare samt en enda
pistill. Frukten är ett bär. Hit höra bl. a.
släktena Cereus, Epiphyllum o. Opuntia.
Cadbury [ksedd'b°ri], sir George (1839
—1922), eng. affärsman, ägare av chokladfirman
Cadbury Brothers, byggde 1895 nära
Birmingham trädgårdsstaden Bournville med
arbetarbostäder.
Caddie [k£Edd'i], eng., pojke, som bär golfspelares
kiubbor.
Cådiz [-öip]. 1. Provins i Spanien, omfattande
s. Andalusien. 7,323 kvkm, 642,000 inv.
(1945). Vin- o. olivodling, fiske, sjöfart. —
2. Huvudstad i C. 1, s.v. Spanien, på ön Leon.
93,000 inv. (1945). C. anlades omkr. 1100 f.Kr.
av feniderna o. var förr en livlig, starkt befäst
handelsstad samt är fortfarande stapelplats för
handeln med Marocko.
Cadogan [k°dagg' ö n], sir Alexander, f.
1884, eng. diplomat, permanent statssekreterare
i Foreign Office 1938—46. Hade som sådan
en betyd, andel i den britt, utrikespolitikens utformning
närmast före o. under Andra världskriget.
Deltog i Krimkonferensen februari
1945. Representant i FN:S säkerhetsråd sed.
1946.
Cador'na, 1, u i g i (1850—1928), greve, i tal.
marskalk (1926), generallöjtnant 1905, generalstabschef
1914—17.
Caeci'lia Metell'as grav [se'-], en märklig,
väl bevarad
rundbyggnad vid
Appiska vägen
nära Rom, uppförd
för Caedlia
Metella, en sonhustru
till Crassus.
(Se bild.)
Caedmon
[ka?dd'm°n] el.
C e d m o n, d.
omkr. 680, angelsachsisk
författare;
boskapsherde o. senare klosterbroder.
Av C:s många religiösa kväden är en hymn
bevarad, den antagl. äldsta kristna dikten på
germanskt språk.
Caelius möns [se'-], lat., himmelsberget, en
av Roms sju kullar, nu kallad M o n t e
C e 1 i o.
Caen [ka"*], huvudstad i dep. Calvados, i v.
Frankrike, vid Orne.
redan på 1060-t.
grundade mäktiga
kyrkorna
S:t-Etienne o.
S:te-Trinité (se
bild) tilhöraden
normandiska stilens
buvudmonument
o. blevo
föregångare till
den gotiska
51,000 inv. (1946). De
byggnadskonsten. Koret i deu gotiska fi" t-Pierre
var ett av den franska arkitekturens tidigaste
arb. i renässns. Universitet (gr. 1432), 2,628
stud. (1943). Spetstillverkning. C. blev till
största delen lagt i ruiner (bl. a. S:t-Picrre)
vid striderna mellan tyskarna o. de allierade
juni—juli 1944.
Caer [ka'rj el. K e r, keltiskt ord för borg;
ingår i ortnamn: Caerdiff (Cardiff).
Cae're, stad i Etrurien, nu C e r v e t e'r i i
Latium, med märklig oekropol, i vars kammargravar
gjorts fynd av etruskiska o. grekiska
väggmålningar, vaser etc.
Caernarvon, dets. som Carnarvon.
Caerphilly [kafill'»], stad i s.ö. Wales,
grevsk. Glamorganshire. 37,000 inv. (1931).
Caesalpi'nia, växtsläkte ({»va. Leguminosae),
c:a 60 arter i tropikerna växande träd el.
klängande buskar. Blad dubbelt parbladiga,
blommor femtaliga, nästan regelbundna, i rika
klasar. Flera arters ved lämna färgämnen:
C. echina'ta (Brasilien) ger färnbock el. bresilja,
C. sapp'an ostindiskt rödträ, sappan el. brunholts,
C. brasilien'sis västindiskt rödträ, C.
Coria'ria garvämnesrika baljor (dividivi).
Caesar [ke'-, se'-], rom. härskartitel. Tillnamn
(co gno'men) i den julisk-claudiska släkten (efter
Gajus Julius C, Augustus' adoptivfader), sedermera
del av den kejserliga titulaturen. Sv.
kejsare, ty. Kaiser, ry. tsar äro avledda
av Caesar.
Caesar [ke'-,se'-], Gajus Julius (100 el. 102
—44 f.Kr.), rom. statsman, ledare för det folkvänliga
partiet, ingick 60 f.Kr. med Pompejus
o. Crassus det s. k. första triumviratet, varvid
dessa delade makten mellan sig. C. underkuvade
58—49 Gallien o. vann därigenom en
tillgiven armé, med vilken han, sedan en oundviklig
brytning med Pompejus inträffat,
besegrade sina inre motståndare. C. lät nu
tilldela sig de viktigaste republikanska ämbetena
o. blev därigenom i verkligheten Roms
förste kejsare. Hans vittomfattande organisationsplaner,
som bl. a. gingo
ut på att förbättra det lägre
folkets ställning, avbrötos,
då han 44 f.Kr. föll offer för
en republikansk sammansvärjning,
vars ledare voro
Brutus o. Cassius. C, det
rom. rikets snillrikaste statsman,
var äv. framstående
författare. Han skildrade
sina krigsföretag i De bello
gallico (7 böcker, om kriget
i Gallien) o. De bello civilt
(3 böcker, om inbördeskriget).
Caesare'a [ke-, se-], flera till kejsar Augustus'
ära uppkallade städer i Mindre Asien samt två i
Palestina, nämligen: 1. C. Palaestinae el.
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.