C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Cheshire — 281 — Chicago
Cheshire [tsjesj' 0 ] el. Chester, grevskap
1 v. mell. England. 1,088,000 inv. (1931). Huvudstad:
Chester.
1. Chesnecopherus, Nils, d. 1624, hovkansler
hos hertig Karl, som under fejden
med Sigismund tog hans polemiska penna i
anspråk.
2. Chesnecopherus, Johannes, d. 1635,
broder till N. C, den förste prof. i medicin i
Uppsala (1613), införde botanikstudiet i Sverige.
Chesney [tsless'ni], Francis Rawdon
(1789—1872), skotsk upptäcktsresande, företog
expeditioner till Egypten o. Främre Asien. Bevisade
möjligheten av en kanal genom Sueznäset.
Chester [tsjess't 0 ]. 1. Huvudstad (eget
grevsk.) i grevsk. Cheshire, v. England, vid Bee.
47,000 inv. (1946). Kol, bly. Flygplansfabrikcr
(Vickers-Armstrong). Många rom. o. medeltida
byggnadsminnen. — 2. Stad i Pennsylvania,
n.ö. För. Stat., vid Delaware. 59,000 inv. (rg4o).
C. grundlades 1643 av svenskar. — 3. Dets. som
Cheshire.
Chesterfield [ts]ess't°fild], stad i mell. England,
grevsk. Derbyshire, vid Kother. 67,000
inv. (1946). Kolgruvor. Stor industri.
Chesterfield [tljess't ö fild], earlvärdighet inom
eng. släkten Stanhope.
Chesterost [ts]ess't 0 -], sötmjölksost, urspr.
tillverkad i grevsk. Cheshire (Chester), n.v.
England.
Chesterton [tsjess't°t°n],
Gilbert Keith (1874—
1936), eng. författare. Vann
som kritiker o. kåsör en stor
läsekrets genom sina kvicka
o. paradoxala artiklar,
samlade i ett flertal böcker,
bl. vilka märkas Heretics
(rgos) o. Orthodoxy (1908).
Hans romaner The man who
was Thursday (rgo8; Mannen
som var Torsdag, s. å.)
m. fl. utmärka sig, liksom hans kriminalnoveller
om »Father Brown», för fantasifullhet o. humor.
C. var katolik o. mystiker samt en svuren fiende
till de moderna åskådningarna. Hans självbiografi
utkom 1936, Autobiography, o. 1940
utgavs postumt The end of the armistice.
Chevaleresk' [ije-] (av it. chevalier, riddare),
ridderlig, högsinnad.
Chevalier [sj°valje'], Michel (r8o6—79),
fransk nationalekonom, 1840—78 prof. vid
College de France i Paris. C. var den ekonomiska
liberalismens främsta namn i Frankrike
under andra kejsardömet.
Chevalier [§j°valje'], Manrice, f. 1889,
fransk revy- o. filmskådespelare (charmör).
Vann internationell berömmelse som kuplettsångare
på Casino de Paris under Mistinguetts
ledning. Medverkade under r93o-talet i en
rad amerik. sångfilmer. Besökte Sthlm senast
1946.
Cheviot [sje'viått], urspr. tyg av ull från
cheviotfår, num. gemensam benämning på tnedelgrova
kamgarnstyger, avsedda till kläder.
Cheviotfår, medelstora får med långsträckt
kropp, hornlösa, vita med kort, grov ull. Mycket
härdiga. Hållas huvudsakl. i Cheviot Hills.
Mycket använda till förbättring av vår fåravel.
Cheviot Hills [tsjevv'i°t hills], en rad kullar
på gränsen mellan England o. Skottland.
Goda betesmarker. Fåravel (cheviotfår).
Chevreau [sj°vrå'], fr., vitgarvat o. färgat
getskinn till handskar o. skodon. För skodon
iiv. av hästhud.
Chevreul [sj°vröir], Michel Eugéne
(r786—1889), fransk kemist, gjorde betydelsefulla
undersökningar av färgernas kontrastverkningar
o. av animaliska fetter.
Chevrillon [sj°vrijå n *'], André, f. 1864,
fransk författare o. kritiker, led. av Fr. akad.
1920. Huvudarb.: Taine, formation de sa pensée
(r932). Reseskildringar.
Chevrotera [sje-] (av fr. chevre, get), »slå
bockdrill», sjunga med darrande röst.
Cheyenne [sjijänn']. 1. Biflod fr. h. till Missouri,
rinner upp på Black Hills. 1,368 km. —
2. Huvudstad i Wyoming, n.v. För. Stat.
22,000 inv. (1940). Stenkol.
Chiang Kai-shek [tsjiang-], f. 1887, kinesisk
marskalk, Kinas president. Som övcrbefälh.
för Kantonregeringens trupper 1925 i Inbördeskriget
erövrade C.
Hankou, Shanghai o. Nanking.
1928 besegrade C.
marskalk Chang Tso-lin o.
proklamerade sig som det
enade Kinas ledare med
residens i Nanking. TJnder
de följ. åren hade han att
bekämpa flera uppror, särsk.
från kommunisterna. Efter
Japans angrepp mot Mandsjuriet
1931 avgick C. men
återkallades året därpå. Han
krossade 1934 kommunisterna i prov. Kiangsi o.
1936 den separatistiska rörelsen i s. Kina- I dec.
r936 tillfångatogs C. av Chang Hsue-liangs armé
men frigavs kort därpå, o. under våren 1937
förenade sig de kommunistiska arméerna med
hans. Kina tycktes åter på väg att enas, då
s. å. kriget med Japan utbröt. Efter Nankings
fall slog sig C. ned i Chunking o. fortsatte därifrån
kampen, understödd med krigsmateriel av
Storbritannien (jfr Burmavägen), För. Stat. o.
Sovjetryssland. Jan. 1942 utn. C. till överbefälh.
för ABCD-staternas mark- o. luftstridskrafter på
den kinesiska krigsskådeplatsen under gen.
Wavell. Valdes 13 sept. 1943 tnl Kinas president
efter Lin Sen (1931—43) o. blev samtidigt
överbefälh. för landets stridskrafter.
Efter Andra världskr. har C. återupptagit
bekämpandet av kommunisterna. • C:s
hustru »Madame Chiang
Kai-shek», f. M a y 1 i n g
Soong 1898, g. 1927,
som 1907—17 uppfostrades
i För. Stat., har varit sin
makes rådgivare o. förbindelselänk
med utlandet,
icke minst under Andra
världskr., o. åtföljt honom
på hans resor. Febr. 1943
besökte hon För. Stat. i politiskt
syfte. Jur. hed.dr
där s.å. — Hon har även
gjort en stor insats för Kinas kvinnor o. framträtt
som författarinna:
övers. 1941)-
Mitt fria Kina (sv.
Chian'ti [ki-], bergstrakt i mell. Italien, prov.
Siena, berömt för sitt vin.
Chiapas [tsja'-], stat i s. Mexico. 680,000
tnv. (1940). Huvudstad: Tuxtla Gutiérrez.
Chiasm' [ki-] (av grek. Has'mos, korsställning),
en ordföljd, där satsdelar som motsvara
varandra stå korsvis, t. ex. din hamn är stormig,
fridlöst är ditt hem.
Chiasso [kiass'å], stad i kantonen Ticino,
Schweiz. Omkr. 7,000 inv. (1938). Gränsstation
mot Italien på banan Basel—Milano (S:t
Gotthardbanan).
Chiavenn'a [kla-], stad i n. Italien, prov.
Sondrio (Lombardiet), r7 km n. om Comosjön.
5,000 inv. Turistort.
Chic [sjikk], fr., elegant o. korrekt.
Chicago [sjika'-], För. Stat:s näst största stad,
i Illinois, vid Michigansjön. 3.4 mill. inv. (1940),
med förorter 4.6 mill. (därav 180,000 av rent
svensk härstamning). Stadens areal utgör 529
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (for ryska ord) på H.