C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Canal Grande — 254 — Canossa
nedig (ex. se bild). Ben objektiva, topografiska
exaktheten åstadkoms genom ett slags kamera
med visirskiva. Det konstnärligt individuella
ligger i koloriten och belysningen. — 2. B e r-
nardo Bellotto, kallad Canaletto
(1720—80), ital. landskapsmålare o. grafiker,
systerson o. lärjunge till A. C. Hovmålare i
Dresden o. Warszawa, där han utförde tavlor
med stads- o. slottsmotiv i en med A. C:s nära
överensstämmande stil men med kalla färger.
Cana'l Gran'de, it., »Stora kanalen?, Venedigs
huvudkanal. 3,700 m lång, 45—72 ni bred.
Cana'ris, Wilhelm (1887—1945). tysk
amiral (1934), deltog i Första världskr., bl. a.
i slaget vid Falklandsöarna, knöts senare till
tyska spionaget. Blev 1934 chef för tyska försvarets
underrättelseväsen (Abwehr) o. spelade
som sådan en betydelsefull roll under hela
Andra världskriget. Bedrev emellertid ett dubbelspel
o. kom i konflikt med Gestapo o. nationalsocial.
partiets säkerhetstjänst. I satnb. med
attentatet mot Hitler juli 1944 blev C. häktad
o. fälld på dagboksanteckningar. Hängdes som
antiuazist. — Det anses, alt det var C, som
varskodde Danmark om tyska överfallet 9
april 1940.
Canieatfi, stad på Sicilien, prov. Agrigento,
Italien. 30,000 inv. (1946). Medelpunkt i ett
jordbruksdistrikt. I närh. svavelgruvor.
Cani'sius, Petrus (1521—97), katolsk
teolog, motreformationens förkämpe, den förste
tyske jesuiten. Av C:s katekeser, som upplevde
en mängd upplagor, utkom en 1580 på svenska.
C. kanoniserades 1925.
Cann'a, växtsläkte (fam. Cannaceae), 51
arter enhjärtbladiga, fleråriga örter, inhemska
i Amerikas tropiska delar. Blad stora, fjädernerviga.
Ståndare sterila, kronbladslika utom
en, som dock endast har en halv knapp. Flera
arter på grund av sina praktfulla blommor (i
axliknande samlingar) odlade som prydnadsväxter
inomhus (under sommaren i bladgrupper
pä fiitt land), t. ex. C. in'dica. Kotstoekarna av
C. edu'lis lämna ett slags arrovvrot.
Cannae, fordom stad, nu by (M o n t e di
C a n n e) is. Italien (Apulien), där Hannibal
besegrade romarna 216 f.Kr. Den omfattningstaktik
(C annaetaktiken), som Hannibal
utvecklade vid detta slag, har blivit förebildlig
för senare krigskonst o. tillämpades av
tyskarna under Första världskr. (slaget vid T annenberg)
o. under polsk-tyska kriget 1939.
Cannan [kaenn'°n], Edwin (1861—1935).
eng. nationalekonom, prof. i London 1907—26.
Hans huvudverk är History 0/ the theories of
produetion and distribution in English political
economy from 1776—1848.
Cannes [känn], stad 1 s. Frankrike, dep.
Alpes-Maritimes, vid Medelhavet. 48,000 inv.
(1936). Milt klimat. Mycket besökt kurort.
Tillverkning av tvål, parfym. Napoleon landsteg
1815 i C. vid sin återkomst från Elba.
1. Canning [keenn'ing], George (177°—
1827), britt, statsman, utrikesminister 1807—09
samt från 1822. Fullföljde
den av Castlereagh inledda
grundsatsen att hålla England
utanför den av Metternich
ledda interventionspolitiken;
erkände de syd­
Canberra [kamn'b°r D ], huvudstaden i Australiska
statsförbundet. 2,435 kvkm, 15,000 inv. amerik, koloniernas självständighet
o. räddade Grek­
(1946). C. är beläget i det inre av staten Nya
Syd-Wales o. har byggts amfiteatraliskt på lands frihet. Genom sin känsla
för nationalitetsprincipen
båda sidor om fl. Murrumbidgce. C, som beslutades
1913, invigdes 1927, varvid regeringen bidrog C. mer än någon att
överflyttades från Melbourne. Univ.
bryta »den heliga alliansens»
Cancan [ka n 8ka n grundsatser.
«], livfull ensembledans i
2 / 4 takt, karakteriserad bl. a. av höga benlyftningar.
Kom på modet i Paris under 1830-1. Canning (1812—62), son till G. C, britt,
2. Canning, Charles John, earl o f
Can'cer, lat., kräfta. — Med. Kräfta (kräftknöl,
kräftsår). Äv. carcinom [-nå'm], — 1858 dess förste vicekonung; ny organiserade
statsman, 1855 generalguvernör i Indien o.
Astron. Kräftans stjärnbild i Djurkretsen. den indiska förvaltningen.
CarTdia (K a n d i a), ital. namn på ön Ca'no, Alonso (1601—67), spansk arkitekt,
bildhuggare o. målare. Utförde bl. a.
Kreta o. på staden Herakleion på n. kusten av
Kreta. Jfr Kandia.
fasaden till katedralen i Granada (1652), naturalistiskt
färglagda träskulpturer samt mål­
Candida'tus, lat., »vitglänsande», kallades i
Rom den, som sökte ett statsämbete, emedan ningar {San Jacobo de Compostella, i Nat.mus.).
de sökande brukade bära skinande, vit toga, del Ca'no, Sebastian, d. 1526, spansk
då de uppträdde på forum för att värva röster. sjöfarande. Deltog i Magalhäes' världsomsegling.
Sedan Magalhäes stupat på Filippinerna,
Jfr Kandidat.
de Candolle [d° ka n "«dåll'], Augustin övertog C. befälet o. hemkom 1522 på det
P y r a m u s (1778—1841), schweiz. botaniker, första fartyg, som seglat jorden runt.
från 1816 prof. i Geneve; en av växtsystematikens
grundläggare. Hans huvudverk var Cano'pus, den näst Sirius ljusstarkaste stjär­
Canon [kann'jån], dets. som kanjon.
Prodromus systematis naturalis regni vegetabilis, nan, är belägen på s. stjärnhimlen i den del av
en samling växtbeskrivningar, fortsatta av stjärnbilden Argo, som benämnes Kölen.
hans son Alphonse de C. (1806—93), Canosa di Puglia [kanå'sa di po'lja], stad
som äv. utförde grundläggande arb. inom i s.ö. Italien, prov. Bari (Apulien). 28,000 inv.
växtgeografien (särsk. kulturväxternas odlingshistoria)
o. växtnomenklaturen.
Canusium.
(1946). Vin, oliver. I,ämningar av antikens
Canevariband, ital. renässansbokband med Canoss'a, borgruin i n. Italien, prov. Reggio
avtryck av en kamé med Apollo på solvagnen. nell' Emilia, s.v. om Reggio. Bekant för Henrik
IV:s förödmjukande botgöring i C. (jan.
C. ansågs förr ha beställts av D. Canevari (1559
—1625), Urban VII:s livmedikus, men det förskriver
sig från tiden före 1550, antagligen från turstriden, varpå Bismarcks ord i tyska riks­
1077) inför påven Gregorius VII under investi-
P. I,. Farneses bibi.
dagen 1872 under kulturkampen syftade (»till
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.