C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Comodoro Rivadavia — 3c» — Condé
Comodoro Rivada'via [kåmådå'rå-], ort i innersta väsen o. yttersta
s. Argentina, territoriet Chubut, vid San Jorgebukten.
Landets viktigaste oljefält. 5,000 inv. vetenskapens uppgift i ett jjp^***^j-
grunder; i stället såg han VÄ^ÄS».
Como'rerna, vulkanisk ögrupp, n.v. om Madagaskar:
Grande Comore, Mayotte, byggt fastställande av det
på erfarenhetens grund JT |s
Mohéli, Anjouan. 2,167 kvkm, 129,000 lagbundna sammanhanget
inv. (1936). Fransk koloni sed. 1896. Vaniljexport.
ett praktiskt utnyttjande
mellan erfarenhetsfakta o.
Comosjön [kå'må-], översättning av Lago di av denna kunskap. Huvud- JÉfelT^ >fe
Como.
Compagnonnage [kå n arbete: Cours de philosophie jfflm^H^
«panjåna'Sj], franska
gesällföreningar vid kyrkobyggena på 1200-t.; Comtesse [kå°*täss'], fr., I
de fortlevde till in på 1800-t.
grevinna; i vissa länder äv. •^^•^^•^^^^^
Company [kamm'p 0 ni], eng., sällskap, bolag. titel på en greves ogifta dotter.
Companys [kampanjs'], L u i a, f. 1873. Con [kånn], it., med. Förekommer i flera
spansk politiker, ivrare för Kataloniens självständighet.
Kataloniens regeringschef 1934 o. lidelsefullt; Con a m o'r e, varmt; Con
mus. föredragsbeteckningar: Con affet t'o,
1936—38. Flydde vid Francos seger.
bocca chiusa [-båkk'a kjo'sa], med sluten
mun; Con b r i'o, livligt; Con d o 1 o-
Compiégne [kåwpjänj'], stad i n, Frankrike,
dep. Oise, nära Paris. 19,000 inv. (1936). re [-dålå're] el. duolo [-doå'lå], smärtfyllt;
Stadshus från 1500-t. I C. var franska stora
högkvarteret tidvis förlagt under Första världskr.
I en järnvägsvagn i Compiégne-skog
e n undertecknades vapenstilleståndet 11 nov.
1918. Vagnen stod ännu i juni 1940 kvar på
platsen, som omdanats till en park med monument
o, ett museum (vari vagnen m. rn. inrymts).
I densamma undertecknades 22 l e 1940
vapenstilleståndsfördraget mellan Tyskland o.
Frankrike, varefter den fördes till Berlin.
Återfördes 1945.
Complet [ka n *plä'], fr., egentl. fullständig.
i. Kappa med klänning el. kjol i harmonierande
tyg. — 2. Mindre måltid, vanl. te, rostat bröd,
smör o. marmelad (t h é c o m p 1 e t); på danslokal
förtäring inbegripen i inträdesavgiften.
Compluten/siska bibeln, det första trycket
av hela Bibelns grundtext; utgavs 1522 i Alcalå
de Henares (det rom. Compiu'tum).
Compoboard [kåmpåbå'd], eng., byggnadsmaterial
i form av skivor av hoppressade träribbor
med på ömse sidor limmad papp. Anv.
förr till mellanväggar o. enklare snickerier men
har num. undanträngts av plywood o. träfiberplattor.
Compo'sitae (av lat. cotnpo'situs, sammansatt),
korgblommiga, växtfamilj, omfattande
c:a 13,000 arter örter, buskar (o.
träd) med vanl. strödda blad o. trattlika, rörformade
el. tunglika, femtaliga, två- el. enkönade
blommor, på ett utvidgat, glatt el.
fjälligt blomfäste, sammanförda i en >korg»,
som omges av talrika högblad (holkfjäll).
Ståndarknappar sammanvuxna till ett rör
kring det tvåflikade stiftet. Frukt en undersittande
nöt, ofta upptill med hår- el. fjäderpensel
för vindspridning. Mjölksaft el. oljebehållare
i vävnaderna hos många släkten. Hit
höra bl. a. släktena Chrysanthemum, Aster,
Dahlia, Cirsium o. Taraxacum.
Comprador [-då'r], port. o. sp., köpare; i
Östasien person, som skaffar utländska affärshus
förbindelse med inhemska köpare.
Compte [kå n *t], fr., räkning, räkenskap. —
C. re 11 du [-ra"*dy'], avlagd räkenskap, redogörelse.
Compton [kåmm't°n], Arthur Holly,
f. 1892, prof. i fysik vid univ. i Chicago sed. 1923.
Erhöll 1927 hälften av nobelpriset i fysik för upptäckten
av en teoretiskt mycket betydelsefull
våglängdsökning, då homogen röntgenstrålning
träffar olika grundämnen o. sprides i alla riktningar
(comptoneffekten).
Comte [kånKt], fr., greve.
Comte [kå n *t], A ugns te (1798—1857),
fransk filosof, positivismens grundare. På
grund av sina polit. o. sociala åsikter förlorade
C. sitt lärarämbete i Paris o. levde sedan på
understöd av burgna vänner. C. förnekade
varje möjlighet till kunskap om tillvarons
Con espressione [-siå'ne], uttrycksfullt;
Con forza [-får'tsa], med styrka; Con
f u o c o [-foå'kå], eldigt; Con grandezza
[-dätts'a], värdigt; Con grazia [-gra'tsia],
behagfullt; Con m o t o [-må'tå], rörligt;
Con s o r d i'n o, dämpat.
Concarneau [kalkarna'], hamnstad 1 n.v.
Frankrike, dep. Finistére. 6,000 inv. (1931).
Badort. Sardinfiske. Biologisk station.
Concentus, lat., samklang; den melodiska
delen i katolsk kyrkosång i motsats till recitationen
(a c c e n t u s).
Concepoiön [-siå'n]. 1. Provins i s. Chile.
5,529 kvkm, 308,000 inv. (1940). — 2. Stad
i C. 1, nära Biobis utlopp i Stilla havet. 92,000
inv. (T940). Betyd, handel. Stort järn- o. stålverk
under uppförande.
Conceptio iaimaeula'ta, lat., »den obefläckade
avlelsen». Helgdag, som infaller 1 rom.-
katolska kyrkan 8 dec, i grek.-katolska 9 dec.
Concertan'do [-tsjär-], it., melodiförande;
sekunderande stämma i musikverk.
Concertgebouw-orkestern i Amsterdam,
grundad 1883, främst tack vare W. Mengelberg
(dirigent 1895—1945), en av Europas yppersta.
Konserterade i StiUrn 1946 under ledning av
E. van Bcinum.
Concerto gross'o [-tijärr'-], it., konsert för
en grupp solister (kallad concertino), vanl. tre;
använd bl. a. Handel.
Concetti [kåntsjätfi] (it., plur. av concetto,
begrepp, idé), litteraturhist. term för spetsfundiga,
sökta ordlekar; utbildades särsk. i
1500- o. i6oo-t:s litteratur.
Conoierge [kå n «siärsj'], fr., portvakt.
Conciergerie [kå n *siärsj°ri'], La, ryktbart
fängelse i Paris, inrymt i Palats de Justice o.
egentl. bostad för slottsfogden, le concierge.
TJnder Franska revolutionen sutto bl. a. Marie-
Antoinette, Danton, marskalk Ney o. Louis
Napoleon fängslade där.
Concord [kånn'kåd], huvudstad 1 New
Hampshire, n.ö. För. Stat., vid fl. Merrimac,
27,000 inv. (1940). Möbeltillv. Stenbrott.
Concor'dia, lat., endräkt; i rom. myt. endräktens
gudinna.
Concor'dia, stad i 8. Argentina, prov.
Entré Rios. 80,000 inv. (1940).
Conoours [kå"sko'r], fr., tävlan. — Hors
(de) concours [år d a -], utom tävlan.
Con'de, sp., greve. — C o n d e's a, grevinna.
Condé [kå n *de'], yngre gren av det franska
bourbonska furstehuset. Titeln prins av C.
bars första gången av Louis I av Bourbon.
Ätten utdog 1830. Jfr Conti.
1. Condé [kå n *de'], Louis I de Bourbon,
prins av C. (1530—69), en av de franska
protestanternas ledare under Hugenottkrigens
första skede. Besegrades vid Jarnac, tillfångatogs
o. dödades.
Ord, som saknas på C, torde sök; s på K el. (för ryska ord) på H.