Cittå — 2 0 — Civiläktenskap vita <strong>el</strong>. rödlätta, välluktande, frukten ett tjockskaligt, saftigt, mångrummigt o. flerfröigt bär. Rikliga oljekörtlar i blad, bark o. fruktvägg. Hit höra C. auran'tium med en varietet dufcis, ap<strong>el</strong>sin, o. en varietet ama'ra, pomerans (s. Himalaya), C. me'dica, citron, C. no'bilis, mandarin samt C. decuma'na, pomp<strong>el</strong>mus. Cittå [tijita'] <strong>el</strong>. c i v i t å [tsji-], it., stad. Cittå di Cast<strong>el</strong>i'o [tijita'-], stad i m<strong>el</strong>l. Italien, prov. Perugia (Umbrien), vid Tiber. 33,000 inv. (1946). Mineralkällor. Cittanova [ts]itanå'va], stad i s. Italien, prov. Reggio di Calabria (Kalabrien). C:a 1,600 inv. Tvåltillverkning. Där låg förut C a s a 1- n o v o, förstört av en jordbävning 1783. Cittaveochia [tsjitaväkk'ia] <strong>el</strong>. M e d i n a, stad på Malta. C:a 6,000 inv. Fordom rnalteserordens starkt befästa huvudstad. malt slott o. katedral. Katakomber. Citfra, musikinstrument utan hals, med flat botten, 5 m<strong>el</strong>odisträngar o. 26—37 ackompanjemangsträngar. Av de tre typerna d i s k a n t-, konsert- o. alt- <strong>el</strong>. <strong>el</strong>egic i 11 r a är den sistnämnda stämd en kvart lägre än de föregående. Dessutom finnas stråkcittror, vilka ha fyra m<strong>el</strong>odisträngar o. sp<strong>el</strong>as med stråke. Gam City [sitfi], eng., stad; en stads affärscentrum <strong>el</strong>. äldre d<strong>el</strong> (särsk. Londons City). City dress [sitfi-], eng., svart kavaj o. väst samt randiga grå byxor. Ciudad [bioöa'], sp., stad med egen jurisdiktion i motsats till villa, stad utan dylik. Ciudad Bolivar [bio'öa3-], huvudstad i staten Bolivar, m<strong>el</strong>l. Venezu<strong>el</strong>a, vid Orinoco. 25,000 inv. (1936). Livlig hand<strong>el</strong>. I närh. guldfyndigheter. Ciudade'la [bioöaö-], hamnstad på spanska ön Menorca. 9,000 inv. Berömd droppstensgrotta. Ciudad Rea'l [pio'3a3-]. 1. Provins i s. m<strong>el</strong>l. Spanien (Nya Ka<strong>stil</strong>ien), kring Guadiana. 19,741 kvkm, 558,000 inv. (1945). Vinodling. Kvicksilvergruvor. — 2. Huvudstad i C. 1. 33,000 inv. (1940). Till v. av kläde, handskar o. olja. Ciudad Rodri'go [bio'5a5-], stad i v. Spanien, prov. Salamanca (Leon), vid Agueda. 9,000 inv. Tillverkning av lervaror. Gränsfästning mot Portugal. Ciudad TrujiUo [pioöaö' trochill'jå]; före 1936 Santo Domingo. Dominikanska republikens huvudstad, på Haitis sydkust. 114,000 inv. (1945). Ärkebiskop. Univ. (1538). Viktig hamn. Civi'l (av lat. ci'vis, medborgare), borgerlig. Ordet användes, mest i sammansättningar, som motsats till militär, kyrklig, kriminal m. m. Civilarbetare, samvetsöm värnpliktig, som i st. f. värnpliktstjänstgöring vid krigsmakten utför civilt arbete för statens räkning. Civil courage [sivv'il karfids]], eng., »civilt mod». Uttryck för det mod, som kräves av civilbefolkningen i det totala kriget. Civildepartementet, 1840—1920 ett statsdepartement för den inre civila förvaltningen. Civilekonom, tit<strong>el</strong> som erhålles efter avlagd examen vid Stockholms o. Göteborgs Hand<strong>el</strong>shögskolor. Civilexpeditionen, 1719—1808 benämning på den avd<strong>el</strong>ning av K. M:ts kansli, som handlade civila förvaltningsärenden. Civilförsvaret, organisation med uppgift att utöva sådan verksamhet för rikets försvar, som icke åvilar krigsmakten, o. annan i samb. därmed stående verksamhet. Hit hänföras sålunda luftskydd, utrymnings-, inkvarterings- o. social- tjänstorganisationer samt skogsbrandskydd i krig. C. skall äv. d<strong>el</strong>taga i flyktingsverksamheten. Ledningen av c. utövas under K. M:t av Civilförsvarsstyrclscn samt inom länen av länsstyr<strong>el</strong>serna. Länen äro ind<strong>el</strong>ade i civilförsvarsområden under ledning av en civilförsvarschef. Best. i lag av V12 1944. Civilförsvarsnämnd, en fr. 1944 i varje kommun tillsatt nämnd, som skall ombesörja de på civilförsvaret åvilande uppgifterna. Civilförsvarsstyr<strong>el</strong>sen, ämbetsverk, bildat 1944, num. lydande under inrikesdepartementet, är den centrala myndigheten för civilförsvaret. Chef: generaldirektör. Civilingenjör, tit<strong>el</strong>, som urspr. betecknade den, som idkade civilt ingenjörsarbete. Offici<strong>el</strong>l tit<strong>el</strong> på den, som genomgått vissa av Tekniska högskolans <strong>el</strong>. Chalmers tekn. högskolas avd<strong>el</strong>ningar. Jfr Arkitekt o. Bergsingenjör. Civi'lis, C 1 a u d i u s (<strong>el</strong>. Julius), batavisk upprorsledare år 69—70 e. Kr., besegrades av romarna. — Civilis tager ed av bataverna, en märklig målning av Rembrandt. beställd för stadshuset i Amsterdam 1660—61 men refuserad. Endast mittpartiet bevarat; tillh. Konstakad., deponerad i Nat.mus. (Se bild.) Civilisatio'n (av lat. ci'vis, medborgare), bildning, förädling; inbegreppet av alla de förete<strong>el</strong>ser, som äro uttryck för ett samhälles utvecklingsståndpunkt. Civilise'rad, hyfsad, bildad. Civilist', civil person i möts. till militär. Civiljägmästare, sed. 1932 tit<strong>el</strong> för ur Skogshögskolans högre kurs utexaminerade <strong>el</strong>ever. Civilkommissionen, myndighet, som 190S —15 bl. a. övervakade upphandlings- o. kontrollväsendet inom krigsmakten, de värnpliktigas behandling m. m. Dess uppgift övertogs av militieombudsmansämbetet. Civillag, lagbestämm<strong>el</strong>ser, som reglera den borgerliga samlevnaden människor em<strong>el</strong>lan. Civillista, frän England härstammande benämning på det anslag, som tillkommer statschefen för hans underhåll o. hovhållning. Civilmilitära tjänstemän, vissa vid armen, marinen o. flygvapnet anställda tjänstemän, såsom läkare, veterinärer, ingenjörer m. fl. Civilprocess, rättegång rörande ett privaträttsligt rättsanspråk, i motsats till straffprocess. Civilrätt (lat. jus civi'le), sammanfattning av rättsreglerna rörande enskildas inbördes förhållanden i allmänhet. Omfattar familjerätt o. förmögenhetsrätt. Civilstaten, sammanfattningen av civila ämbets- o. tjänstemän till skillnad från sådana tillhörande andra stater, såsom ecklesiastikstaten, militärstaten osv. Civilstånd, en persons ställning med hänsyn till familjebanden, t. ex. gift <strong>el</strong>. ogift, barn i <strong>el</strong>. utom äktenskap etc. Civiläktenskap, äktenskap, som ingåtts genom borgerlig vigs<strong>el</strong>. Ord, som saknas på C, torde sökas på K <strong>el</strong>. (för ryska ord) på H.
Civis — 291 — Clary Ci'vis, lat., medborgare. — C. a c a d e'm i- c u s, akademisk medborgare. Civitå [tsjivita'] <strong>el</strong>. c i 11 å [tsjita'], it., stad. Ci'vitas, lat., samhälle; stat, stad; medborgarrätt. Civitaveocbia [tsjivitaväkk'ia], sjöstad i v. m<strong>el</strong>l. Italien, prov. Roma (I
Change language