C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Col — 296 — Collegium
Col' el. Coll' (av it. con, med, o. best. Wordsworth Lyrical ballads,
artikeln il el. la), sammansättningsled i föredragsbeteckningar,
t. ex. c o 11* a r c o, med Inbrott i den eng. poesien.
som betecknar romantikens
stråken.
Samlingen Innehöll dikten
Col., förkortning av Colorado.
The ancient mariner, som
jämte de senare utgivna
Cola, trädsläkte (fam, Sterculiaceae), 50 arter
i tropiska Afrika, en del äv. odlade i Syd­
räknas till C:s mest beröm­
Christabel o. Kubla Kkan
amerika o. Västindien. Frukterna äro baljkapslar
med några få, stora, stärkelserika frön, umlasten var han långa tida.
Hemfallen under opi­
s. k. kolanötter, som innehålla ända till 2.5 % der fullst. nedbruten. —
koffein o, därför äro både närande o. stimulerande.
De tuggas allmänt av negrerna på Southey bildar C. den s. k Lake school (sjö­
Tills. m. Wordsworth o.
Afrikas västkust. Num. äro de en viktig hanskolan)delsvara.
Som extrakt el. mjöl tillsättas de
drycker (ex. Coca Cola) el. andra näringsmedel
för att ge dessa en upplivande verkan. De
viktigaste arterna äro C. ve'ra o. C. acumina'ta.
Colbert [kålbä'r], Jean Baptiste (1619
—83), fransk statsman av borgerlig släkt,
»generalkontrollör» 1665; ledare av Frankrikes
näringsliv o. finanser under
Ludvig XIV:s regering.
Konsekvent tillämpande
merkantilsystemets grundsatser
ville C. utplåna spåren
av den feodala splittringen
o. sammansluta Frankrike
till en stark enhetsstat. C.
arbetade på att höja välståndet
genom skapande
av en storindustri o. framför
allt genom befrämjande
av handel o. sjöfart
samt de franska koloniernas utveckling.
När
han dog, var det emellertid ånyo underskott
i statskassan. Utomordentligt arbetsam o. mångsidig
är C. en av envåldstidens mest imponerande
kunga tjänare.
Colohester [kå°'ltI3ist°], stad i s.ö. England,
grevsk. Essex, vid Colne. 49,000
inv. (1946). Ostronfiske. Militärläger.
Normandiska byggnadsminnen.
Colchicin, en ur tidlösan
(se Colchicum) erhållen ytterst
giftig alkaloid. Framkallar ökning
av kromosomantalet hos
celler.
Col'chicum, örtsläkte (fam.
Liliaceae), 30 arter i Europa
O. Medelhavsområdet. Underjordisk,
lökliknande stamknöl,
från vilken de med en ända
till fotslång pip försedda blommorna
uppväxa. C. autumna'le,
tidlösan el. nakna jungfrun
(se bild), utvecklar sent på hösten sina skära
blommor; följande vår höjas frukterna på en
storbladig stjälk ovan marken. Odlad som
trädgårdsväxt. Giftig.
Cold-oream [kå°ld kri'm], eng., snövit, mjuk
salva av vax, valrav, mandelolja o. rosenvatten;
användes bl. a. mot sträv hud o. sårigheter.
Coldi'nu-orden, hemligt ordenssällskap, infört
i Sverige på 1760-t. Moderloge (»Arla Coldinu-orden»)
i Sthlm.
Colo [kå°l], George Douglas How
a r d, f. 1889, eng. social ekonomisk författare,
prof. i Oxford sed. 1944, företrädde en tid
skråsocialismen men har senare intagit en
självst. hållning. Bl. arb. en översikt av den
britt, arbetarrörelsen (1925—27) samt What
Marx really meant (1934). Xills. med sin hustru
Margaret Isabel C. (f. 1893) har C.
förutom arb. av socialpolit. art även utgivit
detektivromaner.
Coleridge [kå°'l°rld9i], Samuel Taylor
(1772—1834), eng. skald. Utgav 1798 tills. m.
Coleridge-Taylor [kå°'Prldsl ten 0 ], Samuel
(1875—1912), eng. tonsättare, mulatt,
skrev kantater (Hiawatha), oratorier m. m.
Colette [kålätt'], pseudonym för Gabrielle
de Jouvenel.
Co'leus, växtsläkte (fam. Labiatae), 320 arter
i Gamla världens tropiska delar, örter, halvbuskar
o. buskar. Många ha stärkelserika rotknölar
o. odlas därför i sina hemland. Andra,
ex. C, blu'mei f odlas på grund av sina niångfärgade
vackra blad som prydnadsväxt i kruka.
de Coligny [d° kålinji'],
Gaspard II (1519—72),
vanl. kallad amiral C.
el. amiralen av Chåt
i 1 1 o n, fransk statsman
o. krigare, en av hugenottpartiets
ledare. Efter
freden i Saint-Germain 1570
vann han stort inflytande
över Karl IX. Fruktande
att förlora sitt eget välde
över denne uppgjorde då
drottning Katarina en plan
att röja C. ur vägen.
Bartolomeinatten.
C. blev mördad under
Colijn [kålejn'], Hendrikus (1869—
1944), höll. politiker. C. blev chef för det antirevolutionära
partiet 1922. Ministerpresident
1925—26 samt 1933—39. Ofta anlitad expert i
internation. ekonom, frågor.
Colim'a. r. Stat i v. Mexico, vid kusten av
Stilla havet. 5,205 kvkm, 79,000 inv. (1940).
— 2. Huvudstad i C. 1, s. om vulkanen C.
(3,900 m ö. h.), som 1941 hade ett våldsamt
utbrott o. svårt skadade staden. 30,000 inv.
(1930). I v. hamnstaden Manzanillo.
Colla'n, Karl (1828—-71), finsk skriftställare
o. tonsättare. Folkvisesamlare o. översättare
(Kalevala, senaste uppl. 1922). Har satt
melodier till sånger av Runeberg.
Coll' ar'co el. c ol' a r c o, it., »med stråken»,
beteckning för att efter ett pizzicato stråken
åter skall användas.
College [kåll'idsj] (eng., av lat. colWgium,
organiserat samfund) kallas 1 univ.städerna
Oxford o. Cambridge dels självstyrande samfund
av studenter o. lärare o. dels själva byggnaden,
där medlemmarna bo o. undervisningen
sker. — Äv. benämning på högskolor, seminarier
o. internatläroverk i Storbritannien o.
För. Stat. samt vissa lärda samfund.
College [kålä'sj] (fr., av lat. colWgium, organiserat
samfund), i Frankrike o. Belgien
namn på högre läroverk.
College de France [kålä'sj d° fra n *s], högskola
i Paris, grundad 1530 av Frans I. C:s
44 professurer innehas av ett flertal av Frankrikes
främsta vetenskapsmän. C. har intet
examensväsen.
Colle'gia pieta'tis, lat., »fromhetssällskap»,
namn på de religiösa sammankomster, som
Spener anordnade i sitt hem. Av namnet har
ordet pietism uppstått.
Colle'gium, lat., kollegium. — C o 11 e-
gium germ a'n i c u m, »tyska kollegiet», en
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.