C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Central-Indien - 271 - Ceratonia
bl. a. spridande av kunskap om sociala spörsmål
o. lösande av viktiga samhällsfrågor.
Central-Indien (Central India A g e n-
c y), f. d. agentskap i Britt. Indien, omfattande
orakr. 89 stater mellan Rajputana o. Bengal.
Centralisatio'n (av lat. cent'rum, medelpunkt),
styrelsesystem, där avgörandena i stor
utsträckning lagts i en högsta myndighets hand.
Verb: centralisera. Motsats: d e c e n-
tralisation.
Centralkassa för jordbrukskredit, ekonomisk
förening, som utgör sammanslutning för
ett el. flera län av föreningar med ändamål att
var inom sin ort bereda driftskredit åt idkare
av mindre jordbruk. Driver i viss utsträckning
bankrörelse. Närmare bestämm. i lag av 26 / B 1936.
Centralkraft, en pä en kropp verkande
kraft, vilken alltid är riktad
mot samma punkt oberoende
av kroppens läge.
Centralkyrka, kyrka med
rund, kvadratisk, månghörnig
el. likarmat korsformig
grundplan (alltså motsatsen
till långhuskyrka),
vanl. kupoltäckt. (Se bild.)
Jfr Rundkyrka.
Centralmakterna, sammanfattande benämning
på Tyskland, Österrike-Ungern, Bulgarien
o. Turkiet under Första världskr.
Centralprovinserna och Berar [-bira'°],
provins i Indien, i det inre av Främre Indien.
258,668 kvkm, 17 mill. inv. (1941).
Centralradio, radiomottagare, som är gemensam
för flera högtalare el. hörtelefoner i samma
hus. Den ljudfrekventa växelströmmen från
mottagarens lågfrekvensförstärkare fördelas
med ett ledningsnät. Vid varje uttag kan ljudstyrkan
regleras oberoende av övriga lyssnare,
men alla äro hänvisade till samma radiosändare
(samma program). Emedan endast en mottagare
användes, är apparatkostnaden låg. Användes
särskilt på sjukhus. Jfr Centralantenn.
Centralrörelse, rörelse, vars acceleration
alltid har samma riktning som sammanbindningslinjen
mellan den rörliga punkten o. en i
rummet fast punkt, rörelsecentrum.
Centralsikte, sikte, varmed flera artilleripjäser
på ett örlogsfartyg samtidigt kunna inriktas
mot samma mål.
Centralsol, benämning på den hypotetiska
himlakropp, omkring vilken samtliga himlakroppar
förr tänktes kretsa liksom planeterna
kring solen. Stjärnorna i Vintergatans system
kretsa emellertid kring stjärnsystemets tyngdpunkt,
belägen i Skyttens stjärnbild.
Centralverkstäderna, äldre benämning på
Statens järnvägars huvudverkstad i Örebro.
Centre'ring, noggrann inpassning o. fastsättning
av ett föremål i förhållande till en
rotationsaxel, vanl. så att tyngdpunkten el.
en symmetriaxel sammanfaller med denna.
Centrifu'g, roterande maskin, som utnyttjar
centrifugalkraften för att skilja ämnen med
olika spec. vikt, t. ex. för att ur en vätska avskilja
tyngre partiklar (smuts o. vatten ur
förorenad olja) el. lättare beståndsdelar (grädde
ur mjölk). Andra centrifuger användas för att
avskilja vätska från en våt massa el. dyl.,
t. ex. för att torka tvättkläder (i en roterande
perforerad cylinder, där vattnet kastas ut genom
hålen) el. för att tillvarataga honung ur vaxkakor
(honungsslungare). Jfr Separator o. Ultracentrifug.
Centrifuga'1 (av lat. cenfrum, medelpunkt,
o. fu'gere, fly), som rör sig från medelpunkten.
Centrifugalkraft, den vid roterande kroppar
verksamma kraft, som bl. a. spänner den snurrande
slungans snöre o. skiljer mjölken från
grädden i en separator. Enligt vad Huygens
1669 insåg, är centrifugalkraftens storlek proportionell
mot periferihastighetens kvadrat o.
banradiens omvända värde; dessutom äv. proportionell
mot kroppens vikt (massa). Centrifugalkraften
har utomordentlig teknisk betydelse
dels genom dess utnyttjande
i centrifuger o. dyl., dels genom
de påkänningar den ger upphov
till 1 roterande maskindelar. Jfr
Coriolis.
Centrif ugalregula'tor, anordning
för hastighetsregi ering vid kraftmaskiner,
utgöres av rörliga, fjäderspända
metallmassor, uppsatta på
en till maskinen kopplad axel.
Allt efter hastighetens storlek avlägsna
sig massorna olika långt från
axeln o. reglera härvid ventiler för
ång- o. bränsletillförsel. (Se bild.)
Centripeta'l (av lat. cent'rum, medelpunkt,
o. pe'tere, söka), som rör sig mot medelpunkten.
Centrosom [-sa'm], en i cellen, särsk. vid celldelning,
förekommande liten kropp, som spelar
en stor roll, möjl. som mekaniskt centrum, vid
den indirekta celldelningen.
Centrosper'mae, grupp av tvåhjärtbladiga
växter med regelbundna, fribladiga, tvåkönade
blommor, i regel översittande enrummigt fruktämne
med ett enda el. flera krumböjda fröämnen.
Äv. embryot krökt. Frövitan utgöres
av perisperm. Hit höra bl. a. familjerna Chenopodiaceae,
Amarantaceae o. Caryophyllaceae.
Cenfrum, lat., medelpunkt.
Centu'ria (av lat. cen'tum, hundra), egentl.
hundramannaflock, i den rom. författningen
avdelning av det militäriskt organiserade folket;
äv. grundval för rösträtten.
Centurio'n (av lat.), befälhavare för en
centuria, underavdelning av den rom. legionen.
Centweight [sännt^e^] el. hundredweight
[hann'dr°d-], eng., förk. cwt., centner, eng. viktmått
= 4 quarters = 112 pounds = 50.8 kg.
Cephalanthe ra, örtsläkte (fam. Orchidaceae).
Rotstock, stjälk med mer el.
mindre långsträckta, spetsade
blad samt stora, i ett fåblommigt
ax samlade blommor. C.
ensito'lia, skogslilja, o. C. ru'bra,
röd skogslilja (se bild), Intill
halvmeterhöga, praktfulla,
växa sparsamt i Sydsveriges
kalktrakter.
Cephalas'pidae, fiskar från silur- o. devonperioderna.
Voro försedda med ett starkt pansar
omkring huvudets
organ o. främre delen
av bålen. Hade i motsats
till de närbesläktade
nejonögonen
ett par bröstfenor. (Se bild.)
Cer, dets. som cerium.
Ce'ra, lat., vax.
Ceram' el. S e r a n g, största ön bland s.
Moluckerna, s. om Ceramsjön. 17.658
kvkm, omkr. 67,000 inv., alfurer o. malajer.
Ceras'tium, örtsläkte (fam. Caryophyllaceae,
underfam. Alsinoideae), c:a 100 arter å
n. halvklotet. Kronblad vita, djupt 2-kluvna,
kapsel cylindrisk, i spetsen böjd o. öppnande
sig med tänder. C. vulga're, hönsarv, vanlig
på gräsmark. En del främmande arter med vithåriga
blad odlas ofta i trädgårdar, t. ex.
C. tomento'sum, vitarv.
C er a't (av lat. ce'ra, vax), av vax, svinister o.
andra feta ämnen beredd salva för såriga läppar
o. dyl.
Cera'tium, en liten till gisseldjuren hörande
organism, som i oerhörda massor förekommer i
havet. Planktonorganism.
Cerato'nia, trädsläkte (fam. Leguminosae),
Ord, som saknas på C, torde sök; as på K el. (för ryska ord) på H.