C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Columbus — 2Q9 — Como
ytterligare tre resor o. nådde si uti. själva fastlandet.
För sina stora upptäckter skördade han
ringa fördelar o. tillbragte sina sista år besviken
o. ensam. C. trodde själv, att han kommit
till öar utanför Indiens fastland.
Columbus, Samuel (1642—79), skald,
språkman, vars vers (Den bibliske verlden. Odes
sveticce, Rddrijk) i musikaliskt välljud står oöverträffad
i samtiden. Efterlämnade det viktiga
språkteoretiska arbetet En svensk ordeskötsel
(tryckt 1881 o. 1908).
Colu'tea, växtsläkte (fam. Leguminosae), 10
arter buskar i Sydeuropa o. Asien. Blad parbladiga,
blommor gula el. rödlätta, baljor tunnväggiga,
starkt uppblåsta. C. arbores'cens,
blåsärt, stundom odlad som prydnadsbuske i
s. Sverige. Giftig.
Comaccbio [kåmakk'jå], stad i n.ö. Italien,
prov. Ferrara, i lagunerna Vall! dl C. 12,000
inv. Europas största ålfiske.
Comarum, växtsläkte (fam. Rosaceae), ofta
förenat med släktet Potentilla. C. palusfre,
kråkklöver, har krypande rotstock, 2- till 3-
pariga blad med uddblad o. brunröda blommor.
Kärrmark.
Comaya'gua, stad i Honduras, Centralamerika,
vid Rio Humuya. 4,800 inv. (1940).
En mängd indianska fornlämningar 1 närh.
C. var före 1880 Honduras' huvudstad.
Combes [kå n sb], Émile (1835—1921),
fransk statsman, konseljpresident 1902—05,
varunder han förde en kraftfull politik mot de
klerikala, förbjöd de andliga ordnarna att meddela
ungdomsundervisning samt förberedde konkordatets
upphävande.
Combin [kånebä 11 *'] el. Grand C, en av
Alpernas högsta toppar (4,317 m), 1 Schweiz,
kant. Valais, n.ö. om Stora S:t Bernhard.
Väldiga glaciärer.
Combination [kåmbine^ijOn], eng., damunderplagg,
linne o. benkläder i ett.
Come back [kamm baskk'], eng., återkomst,
särsk. om en idrottsmans el. en skådespelares
återinträde på tävlingsbanan resp. scenen efter
en längre tids bortovaro.
Come'dia, sp., benämning på det spanska
världsliga dramat under renässansen 1 motsats
till det andliga (a u t o), oavsett om innehållet
var tragiskt el. komiskt.
Comédie f raneaise [kåmedi' fra n *sä's], annat
namn på Théåtre f r a n 9 a i s.
Comédie larmoyante [kåmedi' larm 0 aja n *t'],
ett sentimentalt, borgerligt drama med lyckligt
slut, infört i franska litteraturen med Nivelle de
I,a Chaussées La fausse antipathie (1733); föregångare
till i8oo-t:S borgerliga drama.
Come'nius, tjeck. Komensky [kåmm'enski],
Johan Amos (1592—167°), tjeck,
upp­
pedagog, ett av de största namnen i
fostrans historia. Grundläggande
blevo hans »stora
uppfostringslära» (Didactica
magna) o. »språkdörr» (Janua
linguarum). C. levde från
1656 i Holland. C, som
var biskop inom den böhmisk-mähriska
brödraförsarolingen,
levde under 30-
åriga kriget som landsflyktig
(från 1656 i Holland).
1642—46 besökte han periodvis
Sverige o: erhöll på tlllskyndan av Axel
Oxenstierna officiellt uppdrag att skriva läroböcker
för svenska skolor. — Vid skapandet
av den nya tjeckoslovakiska staten förverkligade
Masaryk avsiktligt många av C:s tankar.
Co'mes, lat., följeslagare (till rom. kejsare
el. ståthållare); greve. Därav fr. comte, eng.
count, sp. conde m. fl.
Corning man [kanim'ing maenn], eng., framtidsman.
Comi'so, stad på Sicilien, prov. Syrakusa, Italien.
22,000 inv. Tobaksodling.
Comi'tia, lat., den beslutande folkförsamlingen
i antikens Rom.
Commando [kåma'ndå°], under Boerkriget
1899—1902 använd beteckning på mindre, självständigt
opererande grupp av boers. Benämningen
upptogs under Andra världskr. av de
allierade för att beteckna för 1 andstignings- och
rädföretag särsk. utbildade mindre elitförband.
Comme ci conime ca [kåmsi'kämsa'J, fr., si
och så, någotsånär, hjälpligt.
Commedia el. com media erudi'ta,
ital. benämning på de »lärda» ital. lustspelen i
motsats till de improviserade upptågen.
Commedia dell' ar'te, it., »hantverkskomedi»;
en art av lustspel i Italien under 1500- o.
1600-t., som rörde sig med stående typer (arleechino,
dumbommen, »7 capitano, den skrytsamme
soldaten m. fl.); dialogen improviserades
av skådespelarna.
Comme il faut [kåmilfå'], fr., som det bör
vara; korrekt; på modet.
Commelina'ceae, växtfamilj, c:a 300, huvudsakl.
tropiska, enhjärtbladiga örter med ledade
stammar. Blommor i sicksack-knippen, tvåkönade,
tretaliga, med foder o. blå el. violett
krona. Kapselfrukt. Hit höra bl. a. Tradescantia
o. det närstående släktet Zebrina.
Commi'phora (Balsamodend'ron), trädsläkte
(fam. Burseraceae), 80 arter, huvudsakl. å de
afrikanska stäpperna, några äv. i Arabien o.
Främre Indien. Blad parbladiga, grenar ofta
med tornar. Samtliga innehålla i sina vävnader
balsam, vilken stelnar till ett välluktande
harts. C. abyssi''nica o. C. schim'peri lämna
arabisk myrra.
Comm'odus, I, u c I u s AureliuS (161—
r92), rom. kejsare 180, son till Marcus Aurelius,
faderns medregent 176. C, som ödelade statens
finanser, blev mördad.
Commoners [kåmm'°n°s] el. c o m m o n s
[kåmm'°ns], eng. benämning på alla, som ej äro
peers (huvudmän för högadliga ätter). Förekommer
mest 1 sammansättningen House of
commons, underhuset.
Common Hall [kåmm'°n hål], eng., stadshus.
Common Law fkåmm'°n lå], eng., sedvanerätten
i motsats till den skrivna rätten (S t a-
tute La»).
Common Prayer, The Book of C. [ö°
bokk åvv kåmm'°n pre 1 ' 0 ], allmänna bönboken,
eng. episkopalkyrkans liturgiska handbok,
stadfäst 1549; sedan flera gånger reviderad,
senast o. grundligast 1927.
Common sense [kåmm'°n sens], eng., sunt
förnuft. — C. -fil osofien, skotsk, av Th.
Reid på 1700-t. grundad filosofskola.
Commonwealth [kåmm' ö n°elb], eng., stat,
samhälle; statsvetenskapligt uttryck, särsk. använt
om England under Cromwelltiden. De
austral. kolonierna antogo vid sin sammanslutning
1901 namnet C. of Australia.
Äv. benämning på hela det britt, världsriket.
Commo'tio cere'bri, lat., hjärnskakning.
Commune bo'num, lat., allmängods, allmän
tillhörighet.
de Commynes (C o m i n e s) [d ö kåminn'],
Phlllppe (1445—1511), fransk statsman
o. historieskrivare, Ludvig XI:s tjänare o. förtrogne.
Förf. av viktiga memoarer.
Como [kå'må]. 1. Provins i n. Italien, I,ombardiet,
omkring I,ago di Como. 2,067 kvkm,
502,000 inv. (rg36). — 2. Huvudstad i C. 1.
74,000 inv. (1946). Gotisk domkyrka (1396;
slutförd under renässansen. På 1000-t. uppf.
Sant' Abbondio. Silkesodling, textilindustri.
Turistort.
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.