C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Chicago Tribune - 282 — Chile
kvkm. Regelbundet byggd med raka gator o.
i alltn. höga byggnader (»skyskrapor»). C. har
världens största kött- o. spannmålsmarknad o.
är För. Stat:s viktigaste järn vägsknutpunkt.
Tillv. av jordbruksmaskiner (Mc Cormick) o.
järnvägsvagnar (Pullman). Tre universitet
(17,500 stud.). Berömt observatorium (Yerkes).
1933 ägde i C. en världsutställning rum. — C,
som blev stad 1837, hade 1850 30,000 inv.,
1880 503,000 o. 1900 1.7 mill inv.
Chicago Tribune [tribbjon], daglig morgontidning
i Chicago, grundad 1847. Uppl. 1,020,000
ex. Har äv. en New York- o. en Parisupplaga.
Chichen Itzå [tsjits3'en-], ruinstad 1 n.v.
Yucatan, Mexico, med praktfulla lämningar av
mayafolkets forntida byggnadsverk.
Chichester [t§3itsj'est 0 ], huvudstad i grevsk.
West-Sussex, s. England. 17,000 inv. (1942).
Domkyrka, byggd 1187—1336, i fornengelsk stil.
Chicopee [ts]ikk'å°pl], stad i Massachusetts,
n.ö. För. Stat., vid Connecticut. 44,000 inv.
(1930). Livlig industri.
Chiem-See [kim-se] el. Bayrisches
M e e r, sjö i s.ö. Bayern, Tyskland, vid foten
av Alperna. Tre natursköna öar.
Chieri [kie'ri], stad i n.v. Italien, prov. Torino
(Piemont). 14,000 inv. Bomullsväverier.
Vermutframställning.
Chiers [sjiä'r], biflod fr. h. till Meuse, rinner
upp i Luxemburg, genom n. Frankrike. ir2 km.
Chieti [kie'ti]. 1. Provins i ö. mell. Italien
(Abruzzi e Molise). 2,582 kvkm, 375,000 inv.
(1936). — 2. Huvudort i C. 1, vid Pescara.
35,000 inv. (1942). Ull, silke. Ärkebiskop.
Ruiner från romartiden.
Chiewitz [tsje'vits], Elis (1784—1839),
tecknare o. målare, mest känd genom sina Bellmansillustrationer.
Chiffer [sji-] (av arab. si/r, nolla), skrivtecken
i hemlig skrift, s. k. chifferskrift
el. lönnskrift (kryptografi, steganografi),
vilken endast kan läsas av den, som vet tecknens
överenskomna betydelse. Jfr Krypto. —
C h i f f r e'r a, skriva med chiffer, förse med
namuskiffer.
Chiffon [sjifå n 8'], fr., egentl. trasa; tunt o.
luftigt sidentyg.
Chiffonjé [sji-] (av fr.), egentl. lumpsamlare;
hög byrå med nedfallbar klaff, vanl. ämnad
till skrivskiva. Innanför en mängd smålådor.
Chifley [tsjifli], J o s c p h, f. 1885, austral.
politiker (arbetarpartiet), finansmin. sed. 1941,
premierminister sed. 1945.
Chi-f u [tsji-fo], stad i ö. Kina, prov. Shantung,
vid Chilisundct. 132,000 inv. (1936).
Chigi [kidsj'i], A g o s t i n o (omkr. 1465
—1520), ital. finansman, påven Juliu9 II:s
bankir. Uppdragsgivare åt många konstnärer,
bl. a. Rafael. C. lät uppföra nuv. Villa Farnesina.
— Ätten C:s huvudman är sed. 1712 rom.
kyrkans marskalk o. konklavens väktare.
Chihuahua [ti]i°a'°a]. 1. Största staten i
Mexico. 245,612 kvkm, 624,000 inv. (1940). — 2.
Huvudstad i C. t, vid Rio Chubiscar. 57,000
inv. (1940).
Chikan [iji-] (fr. ckicane), rättegångstrassel;
skymf; vanheder. Avsaknad av en el. flera
färger under kortspel. — C h i k a u e'r a, förolämpa,
bereda svåra obehag.
Chile [tsji'-], republik på Sydamerikas s.v.
kust (se kartan till Argentina). 741,767 kvkm,
5,276,000 inv. (1947). Bergland. I n. öknen
Atacama, i s. skärgård. Befolkningen utgöres
av 30 % vita, 65 % mestizer o. 5 % indianer.
Språk: spanska. Jordbruk, mejerihantering, vino.
biodling. Fåravel, Mineraler, spec. koppar,
salpeter, silver, järn. Guano. Obetydlig industri.
C. styres av en president, vald för 6
år. Deputeradekammaren består (1947) av 147
medl., valda för 4 år, senaten av 45 medl.,
valda för 8 år. Administrativt indelas C. i
24 provinser. Allmän värnplikt med i'/ 2
års tjänstgöringstid. Flygvapnet består bl. a.
av 8 flottiljer. Huvudstad: Santiago. — Hisl.
C. erövrades på 1540-t. från indianfolken
av spanjorerna under Valdivia. Det gjorde
sig självständigt 1810—18. Utvecklingen har
här varit lugnare än i andra sydamerik. stater,
ehuru den störts av några krig, varibland
det för C. mycket framgångsrika med
Bolivia o. Peru (1879—81), som avsevärt förstorade
dess område. Den från det s. k. Salpeterkriget
sedan 1883 kvarstående tvistefrågan
med Peru om provinserna Tacna o, Arica löstes
genom För. Stat:s förmedling 1929 genom ett
fördrag, varigenom Peru återfick Tacna, medan
Chile behöll Arica mot betalande av en penningsumma
till Peru, som även erhöll en frihamn på
Aricas område. 1927 svingade sig krigsministern
Ibånez upp till diktator o. behöll makten till
193r. De genom världskrisen förorsakade svårigheterna
för den chilenska salpeterexporten
medförde Ibånez' fall. Hans regim hade haft en
fascistisk prägel. En regering med socialistiska
tendenser råkade i konflikt med de utländska
kapitalintressena o. störtades efter några månader,
varefter under presidenten Alessandri
(1932—38) i samband med en ekonomisk återhämtning
lugnare förhållanden inträtt. Utrikespolitiskt
har Chile inom den s. k. ABC-gruppen
(Argentina, Brasilien, Chile) verkat för en självständig
o. solidarisk latinamerikansk politik.
Chile förklarade febr. 1945 krig mot Japan o.
Tyskland o. deltog verksamt i den panamerik.
konferensen s. å. (jfr Chapultepcc-akten). Vid
presidentvalet nov. 1946 segrade de radikalas
kandidat Gonzales Videlas. Den koalitionsregering,
som bildades omedelbart efter valet,
sprängdes i april 1947 på grund av motsättningen
mellan liberaler o. kommunister. De
senare blcvo ej representerade i den nya reg.
o. blevo i samband med gruvarbetarstrejken o.
avbrytandet av de diplomat, förbindelserna med
Sovjetunionen okt. 1947 föremål för kraftiga
undertryckningsåtgärder o. senare har i parlamentet
äv. föreslagits, att kommunistpartiet skulle
förbjudas. Febr. 1948 besatte C. autarktiska områden,
som lyda under britt, kronkolonien Falklandsöarna,
vilket föranledde en diplomatisk konflikt
med England. Vid panamerik. konterensen
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.