C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Ceratophyllum — 272 — Cervikal
Enda art C. si'liqua, johannesbrödsträdet, inhemskt
i Arabien, ett litet, ständigt grönskande
träd med parbladiga, läderartade blad o.
kronlösa blommor i klasar. Baljor plattade,
intill 25 cm långa, tjocka, med talrika frörum,
åtskilda av köttiga mellanväggar. Fruktväggen,
som innehåller 50 % socker, ätes. Enl. sägnen
livnärde sig Johannes döparen av detta träd
under sin vandring i öknen.
Ceratophyllum, örtsläkte (fam. Ceralophyllaceae,
närstående Ranunculaceae), 3 arter.
Helt nedsänkta vattenväxter med kransställda,
gaffellikt delade blad med trådsmala flikar.
Blommor enkönade, han- o. honblommor på samma
individ med vitaktigt gröna kalkblad. Frukten
är en nöt. C. demer'sutn, hornsärv, i sjöar, dammar,
vattengravar, den hos oss vanligaste arten.
Cer'berus, lat. namnform för Kerberos.
Cerea'lier {av lat. cerea'lia, Ceres' fest),
gemensam benämning på sädesslagen.
Cerebella'r (av lat. cerebelVum, lilla hjärnan),
tillhörande lilla hjärnan.
Cerebra'l (av lat. ce'rebrum, hjärna), tillhörande
hjärnan.
Cerebrospina'l (av lat. ce'rebrum, hjärna, o.
medulVa spina'lis, ryggmärg), tillhörande hjärnan
o. ryggmärgen. — Ce rebrospinalmen
i n g i't, hjärnhinneinflammation.
Cerebrospinala nervsystemet, hjärna, ryggmärg
o. deras förbindelser genom perifera nerver
med sinnesorgan o. skelettmuskler; till skillnad
från det autonoma nervsystemet vars
nervceller äro belägna helt utanför hjärna o.
ryggmärg (ehuru med överordnade centra inom
dessa). Funktionellt representerar cerebrospinala
nervsystemet det nervösa underlaget för de
medvetna o. viljestyrda, animala livsfunktionerna.
Autonoma nervsystemet reglerar däremot
de vegetativa funktionerna o. arbetar i stor
utsträckning oberoende av medvetandet o.
står därigenom icke i samma grad under viljans
direkta kontroll.
Cerebrospinalvätska, vattenklar, färglös
vätska, som finnes i hjärnans hålrum (hjärnventriklarna)
o. utanför hjärnan o. ryggmärgen
i rummen mellan hjärnhinnorna.
Ce'rebrum, lat., hjärna.
Ceremoni' (av lat. cerimo'nia), högtidligt utförd,
ofta symbolisk handling; i pl. äv. överdriven
artighet, krus. — Ceremoni e'l, föreskriven
ordning vid ceremonier. — Ceremonimästare,
vid hoven titel för den, som
övervakar ceremonielets efterlevnad. — Ceremoni
ö's, stel, formell.
Ce'res. Myt. I rom. myt. sädens o. åkerbrukets
gudiuna (jfr Cerealier). Motsvarar grekernas
Demeter. — Astr. Den största o.
först upptäckta (1801) av småplaneterna.
Ceresin, renat jordvax, användes som ersättning
för bivax.
Cereus, växtsläkte (fam. Cactaceae), c:a 300
arter, de flesta i Mexico o. Centralamerika.
Många ha längsfårade, tjocka, pelarliknande
o. föga grenade stammar, t. ex. C. gigante'us,
jättekaktusen (Arizona, Sonora), som når 20
m:s höjd. Flera arter hållas som rumsväxter,
däribland C. grandiflo'rus, nattens drottning;
andra ha stora välsmakande bärfrukter.
Cerignola [tsjeriniå'la], stad l s. ö Italien,
prov. Foggia (Apulien). 40,000 inv. (1946).
Cerise [sv. uttal seri's], fr., körsbärsröd.
Ce'rium, järnliknande, lättantändlig, smidbar
metall, 3- o. 4-värt grundämne. Kem. tecken Ce,
atomv. 140.13 (4 stabila isotoper), atomn:r 58,
spec. vikt 6.8, smältp. 640'. Erhålles som biprodukt
vid toriumframställning ur monazitsand.
Användes i legering med järn el. zink
till gas- o. cigarrtändare. Salterna, av vilka
sulfatet har stor temperaturbeständighet, användas
till impregnering av båglampskol.
Cernäuti [ti3ärru a ots'J, ry. T j e r n o v i t s y,
stad i u. Hukovina, Ukraina, SSSR, vid Prut.
110,000 inv. (1037). Univ. (gr. 1919). Tillhörde
före 1940 Rumänien, besatt av tysk-rumänska
styrkor 1941—44.
Cerne'ring (av lat. circina're, göra rund, omringa),
inneslutning av en fästning för att trygga
egen armés förbindelser o. avskära fästningens
samt förbereda densammas belägring.
Cerox'ylon, palmsläkte, 5 arter med pardelade
blad. C. andi'cola, vaxpalmen, växer på
Anderna mellan 2,000 o. 3,000 m ö. h. Den på
stammarna avsöndrade vaxskorpan utnyttjas.
Cerr'o [pä-], sp., kulle, berg. Ingår i inånga
namn på berg o. pass, särsk. i Sydamerika.
Cerr'o de Pas'co, stad i Peru, 180 km n. ö. om
Lima. Silver- o. koppargruvor.
Certeparti' (it. carta partita, delat papper),
handling, som innehåller de villkor, under vilka
befraktning av fartyg skall äga rum. Vid styckegodsbefraktning
i linjefart använder man det
enklare konossementet.
Certifika't (av lat. cer'tus, säker, o. fa'cere,
göra), skriftligt intyg om vissa förhållanden (t.ex.
fartygs nationalitet o. ålder) el. tillståndsbevis
att utföra viss handling (t. ex. flygning).
Certosa di Pavi'a [tsjärtå'sa], »Pavias kartusianerkloster»,
berömt bj^ggnadsverk mellan
Pavia o. Milano, Italien, uppfört delvis i gotik,
delvis i ungrenässans. Nu nationalegendom.
Huvudfasaden till kyrkan huvudsakl. av G. A.
Amadeo, se bild.
de Cervantes S a a v e'd ra, M i g u e 1
(1547—1616), spansk författare; deltog i kriget
mot turkarna, tillfångatogs o. tillbringade fem
år i slaveri i Algeriet. Efter återkomsten försökte
sig C. med föga framgång
inom olika diktarter,
till dess han skrev sitt
stora mästerverk Don Quijote
(del I, 2605; sv. övers,
av E. Lidforss 1891—92).
Denna roman om Riddaren
av den sorgliga skepnaden
o. hans dråpliga väpnare
Sancho Panza parodierar
på ett ypperligt sätt tidens
populära riddarromaner o.
räknas tack vare sin originella,
livfulla o. humoristiska skildringskonst
bland världslitteraturens pärlor. C. skrev äv.
ett antal noveller (N ovelas ejemplares, Lärorika
berättelser, varav ett flertal övers, i Valda
noveller, 1916).
Cervela'tkorv, lätt rökt korv av svinkött;
tysk o. italiensk specialitet (ital. salami).
Cerveteri, nuv. namnet på Caere.
Cervika'l (av lat. cer'vix, hals). 1. Som
avser el. hör till halsen. — 2. Som avser el. hör
till livinodcrhalsen {cer'vix u'teri).
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.