C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Copän — 3°4 Coreopsis
plattad, rundad, med ett enda av fröhylle omgivet
frö. Flera sydamerik. arter ge kopaivabalsam,
av några afrikanska erhålles kopal.
Copån, indianby i v. Honduras, Centralamerika
med pyramidruiner från mayafolkets tid.
Copeau [kåpa'], Jacques, f. 1879, banbrytande
fransk teaterregissör, grundare av
Théälre du Vieux-Colombier (1Q13) i Paris.
Dir. För Comédie Francaise en kort tid under
Andra världskr. Dramatisk författare.
Cope'poda, ordning av hinnkräftor.
Av mycket stor betydelse
ss. en av huvudbeståndsdelarna
i djurplankton såväl i
haven som i sötvatten. Havsformerna
äro mycket ofta självlysande
o. bidraga i hög grad
till »marelden». Många arter äro
högst underbart omformade parasiter
på allehanda andra djur.
Coperni'cia, palmsläkte, 6 arter i tropiska
Amerika. Blad solfjäderlika. C. ceri'fera, brasiliansk
vaxpalm, lämnar det hårda karnaubavaxet,
som avsöndras på de yngsta bladen. Jfr
Ceroxylon.
Copernicus, Nikolaus (1473—1543).
polsk astronom, född i Toruri (Thorn). C. gav
genom sitt epokgörande arbete, De revolutio'nibus
or'bium coeles'tium (1543)1 initiativ till en
beskrivning av planeternas rörelse med solen
som alltets medelpunkt (det heliocentriska
världssystemet, vanl. kallat
det köper nikanska
systemet). Medeltidens
skärpta observationer av
solens rörelse hade oerhört
invecklat det ptolemaiska
systemets beskrivning av
rörelserna i förhållande till
jordiska betraktare, o, C.
lyckades åstadkomma en
betydlig förenkling genom
sitt system, vilket dock led
av många brister. Jfr
Världssystem.
Copiapö, stad i Chile, Sydamerika, vid Rio C,
v. om vulkanen C. 16,000 inv. (1940). Koppar.
Coppée [kåpe'], Francois Édouard
Joachim (1842—1908), fransk författare.
C:s produktion omfattar såväl lyrik som dramer
o. prosaberättelser. C. skildrar med förkärlek
småfolkets liv i känslosam o. filantropisk
anda. I,ed. av Fr. akad.
Coppélia, balett av i,. Délibes.
Coppermine River [kåpp' ö majn rivv' 0 ], flod
i Canada, Nordvästterritorierna, upprinner
s.v. om Bathurst Inlet o. flyter i en båge till
Coronationviken.
Copyright [kåpp'irajt] (eng., av copy, kopia,
o. rigkt, rättighet), förlagsrätt, litterär o. konstnärlig
äganderätt.
Coquelin [kåklä°«'], Constant, kallad
C. a i n é [-äne'], »den äldre» (1841—1909), o.
brodern E r n e s t, kallad C. c a d e t [-kadä'],
»den yngre» (1848—1909), franska skådespelare,
framstående komiker.
Coquimbo [kåkimm'bå]. 1. Provins i mell.
Chile. 39,712 kvkm, 246,000 inv. (1940). — 2.
Hamnstad i C. 1. 19,000 inv. (1940). Betydande
export, särsk. av koppar.
Cor, lat., hjärta.
Coralliorrhiz'a, örtsläkte
(fam. Orchidaceae). C. innöta,
korallrot, är intill 3
dm hög, ogrenad, bladlös,
gulaktig med rotlös, koralllikt
förgrenad rotstock (se
bild). Blommor små, gula; den mognade kapseln
blir grön o. assimilerande. Fuktig mulljord.
Corami'n, pyridin-/3-karbonsyredietylamid,
ett andningen o. hjärtverksamheten stimulerande
läkemedel.
Cora'to stad i s.ö. Italien, prov. Bari delle
Puglie (Apulien), v. om Bari. 45,°°o inv. (1946).
Corbie [kårbi'] el. C o r v e y [kårvä'j, stad
i n. Frankrike, dep. Somme, nära Ancres inflöde
i Somme. 4,420 inv.
Bomulls- o. ylleindustri. Under
medeltiden benediktinerkloster
(grundat 662).
Cor'ohorus, växtsläkte (fam.
Tiliaceae), 30 i tropikerna växande
arter. C. capsula'ris (Ostindien),
en intill 5 m hög,
ettårig ört (se bild), odlas
överallt i tropikerna på grund
av sina bastfibrer, vilka under
namn av j u t e utgöra ett viktigt
textilämne. C. olito'rius
(Afrika, Asien) har samma an
vändning.
Cordaita'les, en utdöd grupp nakenfröiga
växter, vilka levde under paleozoisk tid (från
silur till perm). Ofta mycket höga träd (intill
40 m). Stammar tjocka, grenade med stor
märg, blad stora, vanl. jämnbreda, stundom
flikade, hopade i grenspetsarna.
Corday d'Armont [kårdä' darmå n s'], Charlotte
(1768—93), dotter till en fransk provinsadelsman,
anhängare av girondisterna,
mördade Marat ('3/y 1793); avrättad.
Cordeliers [kård°lje'j (av fr. corde, rep),
populärt namn på franciskanermunkarna; under
Franska revolutionen en ultraradikal politisk
klubb, vars sammankomster höll os i ett f. d.
franciskanerkloster.
Cördoba [kårr'dåva]. r. Provins i s. Spanien.
13,727 kvkm, 798,000 inv. (1945). — 2. Huvudstad
i C. 1, vid Guadalquivir. 149,000 inv. (1945)-
Praktfulla moriska byggnadsverk,
bl. a. en moské,
uppförd 785—790, o. sen. i
flera repriser tillbyggd, nu
katedral (se bild). I C. tillverkades
fordom glansläder
(karduan). — C. var 755—
1031 huvudstad i ett kalifat
o. var då en blomstrande
stad. — 3. Provins i mell.
Argentina. 168,153 kvkm,
815,000 inv. (1945). Rikt på
mineraler, porslinslera o.
salt. — 4. Huvudstad i C.
3, vid Rio Primero. 288,000 mP -
inv. (1943). Industri o. handel. TJniv., gr. 1613
(9,000 stud.). — 5. Stad i Veracruz, s.ö. Mexico.
17,000 inv. (1930). Kaffe, socker.
de Cördoba [-kårr'dåva], Gonzalo Fernåndez
(1443—1515). spansk fältherre; deltog
i de strider ornkr. år 1500, varigenom det
spanska herraväldet stadgades i Italien. C. omorganiserade
den spanska armén o. lade därigenom
grunden till dess långvariga överlägsenhet
i Europa.
Cordouan [kårdoa"*'], fyrtorn 1 v. Frankrike,
i Girondes mynning. Byggt 1584—1610.
Cordylo'phora, våra sötvattens enda kolonibildande
nässeldjur. Bildar ett mossliknande
överdrag på stenar, bryggor m. m.
CorelTi, Arcangelo (1653—1713), ital.
violinist; komponerade concerti grossi.
Corell'i, Marie (1864—1924), eng. författarinna,
vars romaner vunnit en vidsträckt
popularitet. A romance of two worlds (1886;
Två världar, 1889) var hennes första.
Coreop'sis, växtsläkte (fam. Compositae),
70 huvudsak!, i tropiska Amerika hemmahörande
arter. C. tincto'ria, en ettårig, glatt, grenig
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.