C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Caltanisetta — 251 — Camembert-ost
CaUanisetfa. i. Provins på Sicilien, Italien.
2,io6 kvkm, 257,000 inv. (1936). — 2. Huvudort
i C. 1, vid fl. Salso. 58,000 inv. (1946-). Svavelgruvor.
CaTtha, örtsläkte (fam. Ranunculaceae). C.
palust'ris, kabbeleka, har hjärtlika el. njurlika
blad, stora blommor med enfärgat, gult hylle o.
talrika ståndare. Hos oss allmän på fuktiga
ängar o. stränder. En form med fyllda blommor
odlas som prydnadsväxt.
Calvados [-då's], departement i n.v. Frankrike
(Normandie). 5,693 kvkm, 405,000 inv.
(1936). Fiske. Smör- o. osttillverkning. Huvudstad:
Caen, Som krigsskådeplats 1944 blev C.
svårt härjat. — C. är av. namn på ett i Normandie
på äpplen tillverkat brännvin.
Calwagen, Ernst Gottfrid (1829—-
1906), skolman, lektor vid Nya elementarskolan
i'Sthlm 1892—95, förf. mycket använda
läroböcker, särsk. i tyska o. engelska.
Calvi'n, Johan, fr. Jean Cauvin
(1509—64), den fransk-reformerta kyrkans
grundläggare. C, som fått en lärd uppfostran,
bröt 1533 med katolicismen o. kom efter någon
tid till Geneve, där han
blev reformationens ledare.
Snart stadens herre
genomförde C. en sträng
kyrkotukt o. straffade
kyrkl. o. polit. motståndare
med avrättningar
o. landsförvisningar. C.
upptog Augustinus' lära
om nådavalet (predestinationsläran)
men lärde,
att förutbestämmelsen
gällde för somliga till nåd,
för andra till fördömelse.
Hans lära (k a 1 v i n i s'm e n) har vunnit
sin största utbredning i Schweiz, v. Tyskland,
Frankrike o. Nederländerna.
äv. anglikanska kyrkan dit.
Stundom räknas
Calyp'so, örtsläkte (fam.
Orchidaceae). Enda art C.
borea'lis, norna, med en löklik
stamknöl, ett enda,
ovalt blad o. en enblommig,
intill ett par dm hög
stängel; blomma (se bild)
vaniljdoftande, rosenröd
med toffellik, vid basen
brunfläckad läpp. Sällsynt,
i barrskog i n. Sverige.
Cal'za, G ui do (1888—1946), ital. arkeolog,
från 1914 överinspektör för utgrävningarna i
Ostia. Bl. arb. märkas, förutom utgrävningsberättclser
i Notizie degli Scavi, La premienza dell'
Insula neWedilizia Romana (1915) samti-a necropoli
del Porto di Rönta nelVIsola Sacta (1940).
Camacho [kamatsj'å], Manuel, f. 1896,
mexik. general o. politiker (nationalrevolutionär),
Mexicos president 1940—46. C. förde en
moderat reformpolitik.
Camagiiey [kamag°ej'], förr Puerto
P r i n c i p e, pittoresk stad i det inre av Cuba.
138,000 inv. (1938). Cigarrtillverkning.
Camaieu [kamajö'], målning i olika nyanser
av samma färg, t. ex. grått i grått.
Camaldulens'erorden el. R o m u a 1 d i-
nerorden, andlig orden, som uppstod på
900-t. i Italien med uppgift att rycka upp klosterlivet
ur dess sedliga förfall. Uppgick senare
till största delen i eluniacenserorden. Av de få
ännu existerande camaldulenserklostren är det
i Bielany vid Kraköw, Polen, det nordligaste.
Camargue f-marg'], lie de la, landområde
i s. Frankrike, dep. Bouches-du-Rhöne,
mellan fl. Rhönes båda mynningar. C:a 790
kvkm. Betesmarker.
de Cambacérés [d ö ka n sbaserä's], Jean
Jacques Regis, hertig av P a r m a
(1/53—1824), fransk statsman, anslöt sig till
revolutionen; blev efter brumairekuppen andre
konsul o. 1804 ärkekansler. Verksam för reformer
inom rättsväsendet.
Cam'bio, it., ett slags kortspel, kille.
1. Cambon [kanebå»»'], Paul (1843—1924),
fransk diplomat, verkade som ambassadör i
London 1898—1920 nitiskt för den franskrysk-eng.
ententen.
2. Cambon, J u 1 e 9 (1845—1935). broder till
P. C, fransk diplomat, ambassadör 1 Berlin
1907—1914. Hans verksamhet synes ha utgått
från övertygelsen om Första världskris oundviklighet.
1919—35 ordf. i Ambassadörkonferensen.
Medl. av Fr. akad.
Cambrai [ka n «brä'L stad i n.v. Frankrike, dep.
Nord, vid Escaut. 30,000 inv. (1936). Tillverkning
av batist, spetsar, socker, öl. I C. slöts
1529 den s. k. »fruntimmersfreden» mellan
Frankrike (genom Louise av Savojen) o. Spanien
(genom ståtbållarinnan Margareta av
Nederländerna). C. intogs aug. 1914 av tyska
armén o. återerövrades av den eng. okt. 1918.
Det s. k. tankslaget utkämpades s.v. om C.
nov.—dec. 1917. I maj 1940 rasade hårda
tysk-franska strider vid C.
Cambridge [ke^^ridsj]. 1. Huvudstad i
grevsk. Cambridgeshire, ö. England, vid Cam,
biflod till Ouse. 79,000 inv. (1946). Berömt
universitet, 5,980 studenter (1946). Av universitetets
17 colleges är St Peter's College
det äldsta (1280-t.). Bl. övriga märkas King's
College (1441) med ett stort, berömt kapell,
byggt 1446—1515. samt Trinity College (1546)
med en biblioteksbyggnad, uppf. av Chr. Wren.
Universitetet bedriver äv, egen tryckeri- o.
förlagsrörelse (Cambridge University Press)
samt bildar en av staden oberoende korporation.
— 2. Stad i Massachusetts, n.ö. För. Stat., vid
Charles River, mittemot Boston. 111,000 inv.
(1940). Betydande industri. Säte för För. Statrs
äldsta universitet (Harvard). — 3. Stad i Maryland,
ö. För. Stat. 10,000 inv. (1940).
Cambridgeshire [ke I m'brids3 ö ], grevskap i ö.
England. 2,124 kvkm, 140,000 inv. (1931).
Huvudstad: Cambridge.
Camden [ksmdn], stad i New Jersey, n.ö.
För. Stat., vid Delaware, mittemot Philadelphia.
118,000 inv. (1940).
Camden [kaimdn], William (1551—
1623), eng. fornforskare o, historiker. Utgav
en omfattande ortbeskrivning, Britannia, samt
en historia över Elisabets regering. Efter C.
uppkallades Camden Society (1838),
som utger hist. skrifter.
Cameli'na, växtsläkte (fam. Cruciferae).
Skidor päronformade med välvda skal. C. lini'-
cola, lindådra, ett i linåkrar stundom besvärligt
ogräs, med gula blommor;
en form av denna
art (C. satt'va) odlas
som oljeväxt.
CameH'ia, växtsläkte
(fam. Theaceae), 40 arter
i Indien, Kina o. Japan
hemmahörande träd o.
buskar med hela, läderartade
blad o. vanl. ensamma
blommor i bladvecken.
Viktigaste art
är C. theVfera (Thea
sinen'sis), tebusken (se
bild); en annan, som
prydnadsväxt allmänt
odlad art är C. japo'nica,
kamelian.
Camelot [kamlå'], fr., gatuförsäljare; ett
tjockt, blankt ylletyg (kamlott).
Camembert-ost [kama n «bä'r-], fransk, mjuk
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.