C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Colombitta -= 298 — Columbus
(c:ai5 %),negrer(c:a35 %),mestizero.biandfolk.
Officiellt språk är spanska. Rom.-katolsk statskyrka.
Skolplikt förekommer ej. C. styres av en
president, vald för 4 år. Kongressen består av
senaten, omkr. Co medl., valda för 4 år, o.
representanternas hus, omkr. 130 medl., valda
för 2 år. Administrativt indelas C. i 14 departement,
4 intendentskap o. 6 kommissariat.
Huvudstad: Bogota. — Hist. C. togs
1536 i besittning av spanjorerna o. kallades
av dem Nya Granada men lösslet sig 1819
definitivt o. bildade under kort tid jämte
Venezuela o. Ecuador republiken C, vars återstod
1831 blev republiken Nya Granada.
Under ett inbördeskrig utropades 1861 C:s
förenade stater med federativ författning
(1863); efter ett nytt inbördeskrig på
1880-t. blev landet en enhetsstat. Utvecklingen,
länge störd av oroligheter, har sedan
1903 varit lugnare. 1903 proklamerade sig
departementet Panama som oberoende republik.
C:s partiliv har antagit demokratiska former,
o. konservativa o. liberala partier ha omväxlande
suttit vid makten. Efter det liberala
genombrottet 1930 skildes katolska k/rkan från
staten. C. anslöt sig till För. Stat:s panamerik.
politik o. förklarade Tyskland krig nov. 1943.
Vid valet 1946 sprängdes det liberala partiet i en
högerving, som deltog i en koalitionsreg. med de
konservativa, o. en vänsterving, som ställde sig
i opposition mot reg. Efter våldsamma oroligheter
april 1948 inträdde oppositionen i regeringen.
C. var 1946 medl. av FN:s ekon. o. sociala råd o.
1947—48 av säkerhetsrådet. President är sed.
1946 M. Ospina Pcrez.
Colombfna, it., »liten duva», kvinnlig figur
i äldre folkliga ital. lustspel (comme'dia
del Tar t e).
Colom'bo, huvudstad på Ceylon, på v. kusten.
355,000 inv. (1944)- Öns förnämsta sjöfartsstad
med utmärkt hamn. Viktig kolstation.
Flottbas.
Colön [kålånn'], C ris t 6b al, spanska
namnet på Columbus.
Colön, [kålånn'], (uppkallat efter Columbus),
förr Aspinwall, stad i Panamakanalzonen,
vid Karibiska havet. 49,000 inv. (1940). Livlig
sjöfart.
Colonna, Vittoria (omkr. 1490—1547).
ital. skaldinna. Hennes dikter äro till stor del
av religiöst innehåll. C. rönte stor uppskattning
av sin samtid (Michclangelo, Ariosto m. fl.).
Colönöarna, dets. som oalapagosoarna.
Colorado [kål°ra'då°]. 1. Rio C. del
occidente, flod i v. För. Stat., rinner upp
i Klippiga bergen, bildar i sitt lopp Grand
C a fl o n, en djup dal med brant stupande
väggar, faller ut i Californiaviken.
2,900 km. — 2. Flod i Texas, s. För. Stat., faller
ut 1 Mexikanska bukten. 950 km. — 3. C el.
Cobo-Leuba, flod i Argentina, rinner upp på
vulkanen Tinguiririca såsom Rio Grand e,
faller ut i Atlanten. 1,150 km. — 4. Förk. Col.,
en av Amerikas Förenta stater (sed. 1876). uppkallad
efter fl. C. 1. 268,544 kvkm, 1,147,000
inv. (1944). C. uppfylles i v. av Klippiga bergen
med toppar, som nå över 4,000 m, i ö. av prärier,
1,000—1,500 m ö. h. Klimatet är torrt.
Huvudnäring är bergsbruk; guld, silver o.
koppar utföras. Sockerbetsodling.
Denver.
Huvudstad:
Coloradobagge, Dory'phora {Leptinota'rsa)
decemlinea'ta, skalbagge, som i Nordamerika
anställer härjningar på potatis växten.
Colorado Springs [kal°ra'då° springs], stad i
Colorado, v. För. Stat., nära Pike's Peak. 37,000
inv. (1940). Naturskönt läge. Heta källor.
Coloradoöknen [kål°ra'då°-], sandig landsträcka
i s.ö. Kalifornien. C. är lägre än havet,
som fordom synes ha sträckt sig dit.
Colosse'um, sedan medeltiden
benämning på den
av flaviska kejsarätten anlagda,
ovala amfiteatern i
Rom, fullb. år 80 e.Kr.
med omkr. 50,000 sittplatser.
Den användes för
djurstrider, gladiatorfäktningar
o. till låtsade sjöstrider,
varvid arenan sattes
under vatten. Konsthistoriskt
bar fasadutbilduingen
med rundbågar o.
dekorativt utnyttjande av
de tre antika kolonnordningarna
(s. k. teatermotivet) haft stor betydelse
för den nyare tidens arkitektoniska formspråk.
För den fjärde våningen användes korintiska
pilastrar (se bild). Trots raseringar ett
av världens mest monumentala fornminnen.
Colt [kå°lt], Samuel (1814—62), amerik.
industriman, uppfinnare av revolvern o. grundare
av en vapenfabrik (sed. 1850 i Hartford i
Connecticut), vilken äv. tillverkar browningar.
Colum'ba (omkr. 530—597), irländsk abbot,
Skottlands apostel. Grundade det berömda
Ionaklostret, som blev medelpunkt för den
iro-skotska missionen.
Columba'rium, lat., duvslag; benämning på
nischer avsedda för gravurnor; num. äv. på
själva byggnaden för dessa.
Columbia [kålamm'bi ö ]. 1. Huvudstad i
Syd-Carolina, s.ö. För. Stat., vid Congaree.
62,000 inv. (1940). Bomullshandel. •— 2. C. el.
Oregon, flod i n.v. För. Stat., rinner upp på
Klippiga bergen, faller ut i Stilla havet. 2,250
km. I floden fullbordades 1941 vid Grand
Coulee i stat. Washington en 1,200 m lång o.
167 m hög dammbyggnad (världens största) för
ett kraftverk, med maximikapacitet på nära 2
milliarder kilowatt. — 3- D i s t r i c t of C,
förbundsdistrikt i För. Stat., n. ö. om Potomacs
mynningsvik i Atlanten. 161 kvkm, 926,000
inv. (1944). C. är säte för regeringen o. omfattar
förbundshuvudstaden Washington med omgivningar.
Det bildades 1791 av områden från
kringliggande stater. — 4. Stad i Missouri, För.
Stat. Univ., gr. 1839.
Columbia University [kålamm'bi 8 jonivo'-
siti], New Yorks äldsta universitet, i n. v. delen
av staden. Grundat 1784- Till detta räknas
äv. Barnard College för kvinnliga studenter
o. Teachers College för utbildn.
av lärare. 38,000 studenter, 3,500 lärare.
Colum'bi ägg, bild för att beteckna en skenbart
olöslig men i själva verket mycket enkel
uppgift. Anekdoten om ägget, som bringas
att stå efter en lätt knackning mot den smala
ändan, har tillskrivits Columbus men torde
stamma från den ital. arkitekten Brunelleschi.
Columbus [kålamm'b°s]. 1. Huvudstad i
Ohio, ö. För. Stat., vid Scioto. 323,000 inv.
(1945). Betydande industri. — 2. Stad i
Georgia, s.ö. För. Stat., vid fl. Chattahoochee.
53,000 inv. (1940). Bomullsindustri.
Colum'bus, Kristofer,
sp. Cristöbal C o 1 6 n
(1446—1506), ital.-spansk
sjöfarare, Amerikas upptäckare.
C. upptog en tidigare
diskuterad plan att finna
sjövägen till Indien genom
att segla rakt västerut.
Han lyckades vinna Spaniens
konungapar för sin
idé o. fick av dem befälet
över tre fartyg, med vilka
han avseglade från Palos' hamn 3 aug. 1492.
Den 12 okt. nådde han en av Bahamaöarna
o. upptäckte senare Cuba o. Haiti. C. företog
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H,