C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Cuyuni — 317 — Cyklohexanol
Cuyuni [kojoni'], flod i n. Sydamerika, upprinner
i Venezuela o. flyter åt ö. till Essequiboviken,
Britt. Guayana. C:a 1,000 km.
Cuzco [koss'kå] i. Departement i s.ö. Peru,
på Anderna. 144,304 kvkm, 487,000 inv. (1940).
— 2. Stad i C. 1. 3,467 m ö. h., 40,000 inv.
(1936). Univ. Före 1533 inkarikets huvudstad.
Ruiner från inkatiden.
Cya'n (av grek. ky'anos, mörkblå, efter cyanfören.
berlinerblått), den envärda radikalen CN,
som ingår i många viktiga föreningar. Fri cyan
el. d i c y a n, (CN)2, är en färglös, giftig gas.
C y a n v ä t e (s y r a) el. blåsyra (se d. o.),
HCN, är en mycket svag syra, vars salter kallas
cyanider (se d. o.). Cyansyra, en obeständig
vätska, som lätt polymeriseras, utgör
en blandning av HOCN o. HNCO (isocyansyra);
salterna kallas cyan a't. Äv. av t i o c y a n-
s y r a el. rodanvätesyra finnas båda formerna,
HSCN o. HNCS (den senare ingår i senapsolja;
jfr Rodanföreningar). K n a 11 s y r a, HONC,
som bl. a. ingår i knallkvicksilver, innehåller
tvåvärt kol (isocyangruppen —N:C). C y a n-
a m i d, H2NCN, som ingår i kalkkväve o. framställes
därur, polymeriseras lätt till dicyandiamid
o. melamin (se d. o.). Jfr Nitriler.
Cyani'der, salter av cyanvätesyra (blåsyra).
Natriumcyanid el. cyannatrium,
NaCN, framställes ur kalkkväve genom sammansmältning
med koksalt el. num. i regel ur
natrium, torr ammoniakgas o. kol (först bildas
natriumamid). Kaliumcyanid el. cyankalium,
KCN, framställes genom upphettning
av pottaska o. kol i ammoniak- el. kvävgasström
o. erhålles äv. ur förbrukad reningsmassa
från gasverk. Båda dessa salter ha stor
teknisk användning, bl. a. vid extraktion av
silver o. guld ur malmer samt galvanisk utfällning
av metaller (silver, guld, koppar, zink
o. kadmium). Dessa o. en del andra tunga metaller
bilda näml. lätt komplexa cyanider, t. ex.
NaAg(CN)2 (jfr Blodlutsalt o. Berlinerblått).
Flertalet cyanider ge med utsp. syror fri blåsyra
o. äro därför ytterst giftiga.
Cyani'ner (av grek. ky'anos, mörkblå), en
grupp blå o. röda syntetiskt framställda färgämnen,
som äro derivat av kinolin (innehålia
ej cyan; namnet syftar på färgen). Användas
som sensibilisatorer vid framställning av fotografiska
skikt med känslighet äv. för röda o.
infraröda strålar.
Cyanophy'ceae, blågröna alger, en
från övriga alger fristående grupp, som jämte
bakterierna bildar avdelningen Schisophyta av
kryptogamerna. Encelliga former el. celltrådar
fria el. förenade i kolonier. Förökning enbart
genom cellernas tudelning. Jämte klorofyll
innehålla kloroplasterna blåa, blågröna, violetta
el. röda färgämnen. Leva i vatten el. på fuktig
jord; några ingå äv. i lavbålar.
Cyanos [-nå's] (av grek. ky'anos, mörkblå),
sjuklig blåfärgning av hud o. slemhinnor, förorsakad
av försämrad blodcirkulation el. av
lungsjukdomar. Uppträder bl. a. vid b 1 å s j u-
k a, medfödd förträngning av lungartären.
Cyanotypi', dets. som blåkopiering.
Cyanväte el. cyanvätesyra, dets. som
blåsyra. Användes till utrotning av ohyra (cyanväterökning).
Cy cadales, cykadéer, kottepalmer,
grupp av nakenfröiga växter. Stammar ogrenade
el. föga grenade, blad vanl. fjäderlikt pardelade,
samlade 1 en toppställd rosett. Skildkönade;
blommor utan hylle. Fröämnena avfalla före
befruktningen. Hankropparna äro självrörliga.
Frö stenfruktsartat. Hit hör den enda familjen
Cycada'ceae med ett 90-tal arter i tropiska o.
subtropiska trakter, fördelade på 9 släkten.
Cycadofi'lices, Pteridosper' mae, klass av utdöda,
ormbunkslikn. gymnospermer (nakenfröiga
växter). Blad stora, rikt delade med gaffelgrenat
skaft. Mikrosporangier (pollensäckar) talrika
på bladen; makrosporangier stora, på grenade
skaft, avföllo oöppnade (voro alltså verkliga
frön). Hit körde släktet Lyginodendron.
Cy'cas, ett släkte kottepalmer (fam. Cycadaceae),
16 arter i tropiska Asien, Australien o.
Polynesien. Stammar i regel ogrenade, blad fleråriga,
läderartade, pardelade o. i knoppen inrullade.
Den kotteliknande hanblomman utvecklas
i stamspetsen. Honblomman, som
har intill 8 stora fröämnen på varje fruktblad,
genomväxes av stammen. Märgen av C. circina'lis
(Ostindien) o. C. revolufta (s. Japan) användes
som sago (se d. o.). Den senare arten
odlas ofta i växthus; dess blad användas till
begravningskransar (»palmblad»).
Cyola'men, örtsläkte
(fam. Primulaceae), 16 arter
i Alperna o. Medelhavsländerna,
med plattrunda, i
jordbrynet sittande knölstammar,
hjärtlikt el. njurlikt
rundade, långskaftade,
något köttiga blad. Blommor
ensamma, lutande på
långa stänglar, med spetsade,
skarpt tillbakaböjda
kronflikar. Frukterna nedföras
till marken genom
spiralformig hoprullning av
skaften. Flera arter odlas som krukväxter,
särsk. C. latifo'lium (Medelhavsländerna).
Cydo'nia, växtsläkte (fam. Rosaceae), 3 arter
i Europa o. Asien. Små träd el. buskar med
breda, på frukten kvarsittande foderblad o.
flera frön i varje fruktrum. C. vulga'ris, kvitten
(sannolikt från Orienten), har äggrunda, undertill
ludna blad, rödvita blommor o. gröngula
päron- el. äppleliknande frukter. Medicinalväxt.
Stammarna användas som grundstammar vid
uppdragning av dvärgpäronträd. C. japo'nica
med scharlakansröda blommor, prydnadsbuske.
1. Cygnaus, Fredrik (1807—81), finl.
författare o. talare, prof. i estetik i Helsingfors
1854—67. C. skrev flera diktsamlingar o.
skådespel av mindre betydelse samt hist. arb.
(/. Z. Duncker och hans omgifning, 1858, m. fl.).
2. Cygneeus, Uno (1810—88), kusin till
F. C, finl. skolman, grundläggare av folkskoleväsendet
i Finland (1866 års skollag).
Cyg'nus, lat., Svanen, stjärnbild på n. stjärnhimlen
något ö. om Lyran.
Cyk'el (av grek.), krets, kretslopp, tidrymd;
grupp dikter el. berättelser med gemensamt el.
likartat innehåll; velociped (av eng. bicycle).
Cykel främjandet, förening, stiftad 1934.
Cykla'derna, dets. som Kykladerna.
Cyk'ler, antal svängningar, användes inom
radiotekniken för att angiva svängningstal;
enheten utgör därvid cykler per sekund el.
hertz. Vanligen användas de större enheterna
kilocykler per sekund (förk. kc/s) = kilohertz
{kHz) el. megacykler per sekund (Mc/s) = i.oon
kc/s. Jfr Elektromagnetiska vågor.
Cyk'lisk (av grek. kvk'los, ring), förlöpande
i kretslopp. Jfr Kretschmer.
Cykliska föreningar, en viktig o. omfattande
grupp organiska föreningar, vilkas molekyler
tänkas byggda så, att vissa atomer bilda
slutna kedjor; äro dessa enbart kolatomer, kallas
de i s o- el. k a r b o c y k 1 i s k a, men ingå
andra grundämnen, ss. syre-, väte- el. svavelatomer
tills. m. kolatomer i kedjan, kallas de
heterocykliska.
Cyklohexa'n, C 0 H 12 , ett mättat cykliskt kolväte,
som i betydande mängd ingår i rysk
bergolja. Framställes även genom hydrering
av bensol med nickelkatalysator.
^ Cyklohexanol [-å'l], h e x a 1 i'n, ofta förk.
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.