C c, antikva el. latinsk stil. C c, kursiv. S C, fiaktur el. tysk ... - Rosekamp

Cypress — 319 — Cöthen
Cypress', namn på arter av barrträdssläktena
Cypressus o. Chamaecyparis.
Cypria'nus, Thascius Caecilius
(omkr. 200—258), kyrkofader, biskop i Kartago,
var i sina skrifter målsman för biskopsämbetets
myndighet; led martyrdöden under
Valerianus. — C. tillskrives en trolldomsbok,
känd från tidigaste medeltiden;
spridd bland nord. allmoge
under 1700- o. 1800-t.
Cypripe'dium, örtsläkte
(fam. Orckidaceae), 28 arter på
n. halvklotet. Blommor stora
med 2 ståndarknappar o. en
sko- el. säcklikt uppblåst läpp.
C. calce'olus, guckusko, en
intill halvmeterhög ört, vars blommor (se bild)
ha gul läpp o. övriga kalkblad purpurbruna.
Fuktig ängsmark i kalktrakter.
Cyrano de Bergerae [siranå' d° bärsj ö rakk'],
Sa vi ni en (1619—55), fransk krigare o. författare.
Sårad 1640 ägnade han sig åt författarskap.
Mest kända äro två fantastiska
satirer Histoire comique des états et empires de la
lune o. Histoire comique des états et empires
du soleil. Genom Rostands drama »Cyrano
de Bergerae» (1897) har C. blivit en typ för
ridderlig o. trotsig idealism.
CyrenäVoa, i forntiden ett fruktbart landskap
på n. kusten av Afrika, ö. om Stora Syrten.
På 600-t. f.Kr. invandrade dit grek. kolonister
av dorisk stam. Sedan C. tidvis varit
självständigt, tidvis lydstat under Persien o.
Egypten, kom det 96 f.Kr. under romarväldet.
I 7=e årb. e.Kr. ödelades det av araberna. Huvudstad
var C y r e n e. —-C, som utgjorde en
provins i ital. riksdelen I,ibia (Libyen), erövrades
dec. 1940—febr. 1941 av britt, trupper under
general Wavell men uppgavs åter inför en tyskital.
motoffensiv april 1941, som nådde fram
till Egyptens gräns. Den britt, garnisonen
i Tobruk höll dock stånd. I nov. 1941 företogo
britterna en offensiv under general Alan Cunningham,
vilken i dec. s. å. ef tertr. av gen. Auchinleck,
och nådde i början av jan. 1942 Agedabia.
Tobrukgarnisonen befriades. Tyske gen.
Rornmel återtog snabbt större delen av den
förlorade terrängen, inringade Tobruk, som
kapitulerade 21 juni, samt satte därefter in en
kraftig stöt mot Egypten, vars gräns överskreds
ett par dagar senare. Rommel hejdades i början
av juli vid Alamein. I aug. övertog general
Alexander befälet över britterna, som under
okt.—dec. åter utdrevo axeltrupperna ur C.
Sed. 1948 anlägger För. Stat. flygbaser vid
Benghazi, Tobruk o. Mellaha. Jfr Alamein.
Cyre'ne, forntida stad i Cyrenaica, trol. grundad
på 600-t. f.Kr., i ruiner redan på 300-t. e.Kr.
Utgrävningar, påbörjade 1910, ha blottat märkliga
byggnadsrester o. skulpturer (särsk. en
Afrodite från hellenistisk tid).
Cyrill'us, latinsk form för Kyrillos.
Cy'rus, latinsk form för Kyros.
Cys'ta (lat., av grek. hys'te, blåsa), god- el.
elakartad svulst, bestående av ett av en särskild
vägg omgivet, slutet hålrum med flytande,
vattentunt till gröttjockt innehåll.
Cysti'n, en svavelhaltig tvåbasisk aminosyra,
som ingår i många äggviteämnen, särskilt hornämne
(keratin). Framställes ur hår el. tagel.
Cystin reduceras lätt (under klyvning av molekylen)
till c y s t e i'n, en med alanin närbesläktad,
svavelhaltig aminosyra. Denna reduktion är
omvändbar o. anses spela stor roll vid cellandningen.
Cysti't, dets. som blåskatarr.
Cythe'ra, latinsk form för Kytera.
Cy'tisus, växtsläkte (fam. Leguminosae), c:a
50 arter buskar o. tråd (s. Europa, v. Asien)
med vanl. 3-fingrade blad o. gula blommor.
C. labur'num (Labur'num vulga're), guldregn,
med mattgröna blad, hängande, rikblommiga
klasar, värdefull mörkbrun kärnved; odlas ofta
i parker o. trädgårdar; frön giftiga.
Cytokromer f-krå'm-] (av grek. ky'tos, cell,
hålighet, o. kro'ma, färg), tre röda färgämnen,
som förekomma i levande celler o. deltaga i den
inre andningen som syreöverförare. De bestå
av en järnhaltig porf3'rin, förenad med ett äggviteämne,
o. äro alltså närbesläktade med hemoglobin.
Cytologi' (av grek. ky'tos, hålighet, o. lo'gos,
lära), c e 11 ä r a, kallas den forskningsgren,
vilken har till uppgift att klarlägga växt- o.
djurcellens finare byggnad, dess utveckling o.
förrättningar.
Cytoplas'ma (av grek. ky'tos, hålighet, o.
plas'ma, vätska) el. protoplasma, den mer
el. mindre korniga, segflytande delen av cellernas
levande substans, belägen mellan kärnan o. cellväggen.
Czarniecki [tsjarnjätfski], Stefan (1599
—1665), polsk fältherre, deltog i kriget mot
Karl X Gustav. 1658 sändes han med en armé
till Danmarks hjälp o. utmärkte sig särskilt vid
intagandet av ön Als. Dog under ett krigståg
i Volhynien.
Czartoryski [tsjartåriss'ki], polsk furstlig
ätt av rutenskt-litauiskt ursprung, som sedan
1500-t. spelat en betyd, roll i polsk politik.
AdamJerzyC. (1770—l86r) var 1804—06
utrikesminister i Ryssland. Vid polska resningen
1831 utsågs han till president. Var därefter
i Paris ledare för de polska emigranterna.
Czeladz [ts?e'latj], stad i s. Polen, vojevodskapet
Katowice, i ett betyd, koldistrikt. 21,200
inv. (1938).
Czernin [tsjärr'nin], Ottokar (1872—
1932), greve, österrik, statsman, österrik.-ung.
utrikesminister dec. 1916—-juli 1918. Verkade
som sådan ehuru förgäves för en samförståndsfred
men iakttog samtidigt strängt förbundstroheten
mot Tyskland. Krigsmemoarer (Im
Weltkrieg, 1919).
Czerny [tsjärr'ni], Karl (^gi—iSs?),
österrik, pianist, tonsättare o. lärare. Studerade
för Beethoven o. Clementi o. vann sedermera berömmelse
som lärare. Utgav över 1,000 verk,
bl. a. värdefulla tekniska studier: Schule der Geläufigkeit
o. Schule der Finget•)'ertigkeit m. m.
Czestochowa [tsjä n sståhå'va], ty. T s c h e n-
S t o c h a u, stad i s. Polen, vojevodskapet
Kielce, vid övre Warte; järnvägsknut. 138,000
inv. (1939). Stor
industri (tyg,
metall, tändstickor
m. m.).
Berömt kloster
med en »undergörande»
madonnabild.
Besökes
årl. av
omkr. 200,000
pilgrimer. —
Klostret, som från 1620-t. till 1813 var starkt
befäst, belägrades förgäves av svenskarna 9
nov.—16 dec. 1655. — Under Första världskr.
besattes C. redan 3 aug. 1914 av tyskarna o.
ånyo i sept. 1939. Intogs av ryssarna l "/j 1945.
Klostret med bastioner, se bild.
Czibulka [tsjiboll'ka], Alphons (1843—
94), ungersk musiker, bekant genom en mängd
populära dansmelodier o. några operetter.
Cöster [köss'-], Fredrik Bernhard
(1796—1878), författare, urspr. officer. Skrev
bl. a. sången Hell dig, du höga Nord!
Cöthen [kö'-], stad i Sachsen-Anhalt, mell.
Tyskland (Anhalt). 34.000 inv. (1939)-
Ord, som saknas på C, torde sökas på K el. (för ryska ord) på H.