Om svar anhålles - Svenska Akademiens ordbok - Göteborgs ...

29
Efter att vi taggat årtalsupgifterna lade vi in en temporär tagg som markerade en sannolik
gräns mellan två språkprov. Med utgångspunkt från årtalet sökte vi oss så baklänges i
språkproven för att identifiera textställe, titel och författare. Det var relativt enkelt att
särskilja dem eftersom de har olika typografisk karaktär. Ca 634 600 författarnamn har
taggats enligt nedanstående exempel:
STRINDBERG
Ca 457 700 titlar (förkortningar) har taggats enligt nedanstående mönster. Förkortningen
SD(A) i exemplet står för Stockholms dagblad.
SD(A)
Ca 527 100 sidhänvisningar och andra hänvisningar till textställen har taggats. Exempel:
2: 19
nr. 5, s. 89
Övriga tillägg och upplysningar i källhänvisningen taggas:
Bib. 1917: de stilla i landet
skolpojksuttryck fr. Uppsala
Allt text mellan gränstaggen och påföljande källhänvisning betraktas som citat och taggas
(språkprov från artikeln malm):
Pröffue edher sielffue, och grant tilsee hwadh Malm j ären,
fördömda Syndare ären j. PHRYGIUS (1615)
De förklarande tilläggen (redaktionell text) i citaten taggas som exemplet nedan
(från artikeln mallig).
Nu har prästen blivit mallig i pipen, sade.. (målargesällerna)
på sitt språk. WÄGNER (1921)
Vi har vid några tillfällen gjort specialundersökningar på uppdrag av olika forskare och
tagit fram språkprov från individuella författare, t.ex. Hedvig Charlotta Nordenflycht och
Andreas Arvidi, och från enskilda verk som t.ex. Serenius ordböcker (se "OSA-databasen
i praktiken" på sidan 59 och framåt.). Resultaten av dessa undersökningar visar klart på
att det finns en stor variation i källhänvisningarna och att man måste normalisera både
författarnamn och titlar för att kunna söka på dem.Författarnamn kan variera. Laurentius
Petri skrivs i de första delarna L. PETRI, men senare sammanskrivet LPETRI. Det är
också mycket vanligt med varianter på titlarnas förkortningar. Exempelvis förkortas August
Strindbergs Bland franska bönder både som FrBönd., vilket överensstämmer med
källförteckningen och som Franska bönd. Detta är naturligtvis trivialt för en mänsklig läsare,
men ställer till problem vid sökningen. För att komma undan sådana problem bygger
vi upp en biografisk databas över varianter. Databasen bygger på SAOB-redaktionens bibliografiska
databas. Uppbyggaden av databasen beskrivs mer utförligt av Sofie Johansson
Kokkinakis i denna rapport (se “Bibliografisk databas” på sidan 37 och framåt.). Hittills
har vi endast använt databasen för att ta fram listor över författarnamn, vilka har använts
vid den automatiska taggningen. Vi kommer relativt snart att börja kontrollera alla källangivelser
automatiskt mot informationen i databasen. Fördelarna med en sådan kontroll
är följande.
• Man kan göra en automatisk korrekturläsning av titlar och namn på författare.
• Man kan identifiera variantformer av titlarna och författarnas namn. Databasen
uppdateras allt efter som man hittar nya varianter.
• Man kan avgöra om osäkra avstavningar i författarnamn och titlar skall tas bort el-